Nyheter
Den nordiska elmarknaden och elpriset

De nordiska länderna har en gemensam avreglerad elmarknad där marknadens aktörer kan köpa och sälja el över börs. Nord Pool, som börsen tidigare hette, startades i Norge 1992 då Norge var först ut i Europa med avreglering av sin elmarknad. Nord Pool ägdes och drevs till en början av den norska staten, via dess stamnätsbolag Statnett. Börsområdet uvigades snart till övriga Norden i takt med att även dessa länder avreglerade sina elmarknader. I Sverige skedde det 1996 och i Danmark och Finland 1999. I takt med det utvidgades ägarskapet till Nord Pool till att även omfatta dessa länders stamnätsbolag. Därefter har stora delar av Europas elmarknader i någon form avreglerats men generellt anses den nordiska marknaden mest utvecklad och står ofta som förebild vid nya avregleringar.
Spotmarknad och derivatmarknad
Börshandeln på den nordiska elmarknaden är uppdelad i två marknadsplatser, spotmarknaden respektive derivatmarknaden. Sedan några år tillbaka är drift och ägarskap separerat för de två marknadsplatserna. På spotbörsen, som forsatt ägs av de nordiska stamnätsbolagen, omsätts kraft med fysisk leverans. Elmarknadens aktörer skickar in köp- respektive säljordrar för respektive timme för nästkommande dygn i ett slags auktionsförfarande. Det genomsnittliga priset för de 24 separata timmarna bildar det så kallade spotpriset. Ungefär 75% av den el som förbrukas i börsområdet omsätts över spotmarknaden. Omsättningen på spotmarknaden motsvarade 2011 ungefär 130 miljarder kronor.
Spotpriset är mycket volatilt och därför finns ett behov för prissäkring. Prissäkringskontrakt handlas på derivatbörsen som numera ägs och drivs av NasdaqOMX. På denna marknadsplats omsätts finansiellt avräknade termins- och optionskontrakt för framtida (upp till 5 år) leverans. Terminerna har spotmarknadens pris som underliggande. Som i andra finansiella marknader finns det även andra intressenter på derivatmarknaden än de som vill prissäkra sig, t.ex fonder, kapitalförvaltare och investmentbanker. Visserligen bidrar deras närvaro till en ökad volatilitet men denna typ av aktörer har en mycket viktig funktion då de bidrar med likviditet som i det långa loppet gynnar övriga aktörer och marknadsplatsen som helhet. Derivatbörsen omsätter ungefär 5-6 gånger den underliggande elkonsumtionen i Norden, vilket för 2011 är ca 900 miljarder kronor.
Hur bestäms priset på el?
En stor skillnad jämfört med andra råvarumarknader är den begränsade möjligheten att lagra elektricitet. Man kan visserligen spara vatten i kraftverkens dammar eller kol i kraftverkens lager men elen som vi konsumerar måste produceras vid exakt samma tillfälle som konsumtionen sker. Detta ställer enorma krav på dynamik i elnätet och på stora aktörer som simultant måste parera förändringar i förbrukning eller störningar i elnätet.
Prissättningen i den nordiska elmarknaden handlar egentligen oftast om väder, något som vi svenskar gärna följer och diskuterar. Närmare 60 procent av elproduktionen i Norden kommer från vattenkraftverk. Nederbörd i form av regn och snö i kraftverkens dammar samt regn- och snötillgången i kraftverkens avsmältningsområden är därför avgörande. I grafen kan man följa den så kallade hydrologiska balansens betydelse för spotpriset.

Relationen mellan årskontrakt på el och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Källa: NASDAQ OMX Commodities och SEB.
Efterfrågan på el förändras framförallt säsongsmässigt; på vintern när det är kallt och mörkt förbrukas mer el än på sommaren då det är ljusare och varmare och dessutom stora delar av industri och näringsliv är stängda. Riktigt kalla vinterdagar då elförbrukningen stiger för att värma upp och hålla igång landet är det nordiska elsystemet mycket hårt utnyttjat. Små väderförändringar kan då innebära mycket stora förändringar i elpriset. Många elkonsumenter har de senaste vintrarnas pristoppar i minne då fallande temperaturer, krånglande kärnkraft och elnät lyfte elpriset till nya höjder. De senaste åren har även vindkraften börjat påverka elpriset i allt större utsträckning. I både Sverige och i våra grannländer har vindkraften byggts ut kraftigt. Från att tidigare ha varit en försumbar källa till elproduktion spelar vindkraften nu en allt större och viktigare roll.
Men inte bara vädret är viktigt för prisbildningen. Den nordiska elmarknaden är visserligen en separat marknad men den är samtidigt ihopkopplad med andra länder, både på kontinenten, i Baltikum och Ryssland. Överföringskapaciteten är begränsad men förändringar i grannländerna får tidvis stort genomslag på elpriset i Sverige. På kontinenten och i Danmark och Finland är kol- och gaskraftverk vanliga. Priset på el i Skandinavien påverkas därför också av priset på de globala marknaderna för dessa bränslen och av priset på de utsläppsrätter som inhandlas när man bränner fossila bränslen. Priset på fossileldad kraftproduktion på kontinenten är därför avgörande för den långa prisbildningen som återspeglas i terminskontrakten, speciellt i situationer när det är underskott på vatten. Grafen nedan visar priset på närmaste årets terminskontrakt samt marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Det finns alltså en relativt stark följsamhet mellan dessa.
Nedanstående graf visar en schematisk bild av olika kraftverkstyper i Skandinavien och hur priset stiger då kapaciteten i de billigare kraftverkstyperna inte räcker till. I perioder då marknadspriset ligger i gränsområdet mellan olika kraftverkstyper kan särskilt stora hopp i elpriset ske.
För den långsiktiga prisbildningen är också makroekonomiska faktorer viktiga, inte minst ekonomisk tillväxt, men även politiska beslut. Debatten om kärnkraftens framtid är till exempel viktig då bland annat Tyskland fattat beslut om att under de närmaste tio åren stänga ned all kärnkraft och ersätta den med andra energikällor.
Håll isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden
Det är mycket viktigt att hålla isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden. Till exempel påverkar hydrologin i främsta hand spotmarknaden som ligger till grund för elbolagens rörliga elpris till konsumenter. Men även terminerna på derivatbörsen, vars utveckling exempelvis replikeras i olika bull & bear-certifikat, påverkas. Elmarknaden är visserligen komplex men genom att följa ett fåtal grundläggande faktorer kommer man långt i förståelsen av prisbildningen.
[hr]
Denna artikel baserar sig på en text skriven av Mats Forsell, Investeringsspecialist energiråvaror på SEB Merchant Banking. Här på Råvarumarknaden.se kan du varje vecka läsa analyser på råvaror skrivna av SEB.
Den 31 augusti 2012 lanserade SEB ett flertal certifikat på elpriset som investerare kan använda för att ta en position, både med och utan hävstång.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Nyheter
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.
Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.
Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.
Nyheter
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet

Seaborg Technologies är ett danskt företag som utvecklar ett speciellt koncept inom kärnkraft. Reaktorn är en smältsaltsreaktor, vilken ger en hög säkerhetsprofil. Om bränslet mot förmodan skulle komma i kontakt med atmosfären så svalnar det och blir till sten.
Kärnkraftsreaktorn är på 200-800 MW och byggs på en pråm. Pråmen ankras upp där den ska användas och ansluts till elnätet (eller fjärrvärmenät, industriell användning, avsaltning av vatten). Bolagets huvudfokus är Asien där det bor miljarder med människor i närheten av havet och samtidigt har en väldigt hög koldioxidprofil på sin energianvändning.
Att kärnkraftsreaktorerna byggs på pråmar innebär också att de kommer att serieproduceras på skeppsvarv. I stället för platsbyggda kärnkraftverk så serieproduceras de och körs dit de ska användas. Man skulle kunna säga att de på det sättet blir ännu mer modulära än SMR-reaktorer.
200 miljoner danska kronor i ny finansiering
I torsdags fick Seaborg Technologies 200 miljoner danska kronor i ny finansiering, dvs närmare 300 miljoner svenska kronor. Allt kapital tillfördes från existerande investerare. Kapitalet ska användas till att accelerera utvecklingen och expandera utvecklingsteamet i Danmark och Korea, liksom att lansera flera utvecklingsprojekt med partners i Europa, USA och Korea.
Under 2024 gjordes stora framsteg i utvecklingen av Seaborg-tekniken, bland annat genom utvecklingsprojekt med Idaho National Laboratory i USA och EU:s Joint Research Centre i Karlsruhe, Tyskland. I Korea går förstudien om produktion av bränslesalt med Kepco Nuclear Fuel och GS E&C framåt och samarbetet med Korea Atomic Energy Research Institute har stärkts ytterligare.
Andreas Schofield, medgrundare och CTO på Seaborg, säger: ”Tack vare vårt teams hängivna arbete har designen och forskningsbasen för vår reaktorteknik nu nått en mognadsgrad som gör att vi är redo att inleda licensaktiviteter med kärnkraftsmyndigheterna i Sydkorea. Nästa designfas kommer att fokusera på att skala upp testning och validering i våra nyligen utbyggda anläggningar och med externa partners i Korea och globalt.”
”Tillsammans med våra två starka konsortiepartners, Samsung Heavy Industries och Korea Hydro and Nuclear Power, planerar vi för att vår första reaktor ska vara klar under första halvan av 2030-talet, följt av serieproduktion från mitten av 2030-talet”, säger Klaus Nyengaard, VD för Seaborg Technologies.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys4 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Nyheter4 veckor sedan
Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Analys4 veckor sedan
A deliberate measure to push oil price lower but it is not the opening of the floodgates
-
Nyheter2 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer