Nyheter
Den globala efterfrågan på guld steg med 36 procent under tredje kvartalet 2022
Aktuella marknadsförhållanden kan lätt beskrivas som katastrofala. Inflation, lågkonjunktur, post-pandemiska frågor inklusive lock downs och krig spelar en stor roll på den nuvarande björnmarknaden.
BestBrokers har nyligen publicerat en analys över guldinvesteringsnivåerna i de stora investeringsregionerna Nordamerika, Kina, Indien och Europa.
Globalt sett har efterfrågan på guld av investeringskvalitet under tredje kvartalet varit den högsta sedan första kvartalet 2021. Totalt uppgick efterfrågan till 351,1 ton, en ökning med 36 procent jämfört med tredje kvartalet 2021 och en ökning med 41 procent jämfört med andra kvartalet 2022.

”Den makroekonomiska miljön, inte bara i USA utan globalt, har placerat guld som en försäkring mot inflation och valutafluktuationer i förgrunden. Amerikanska privatinvesterare verkar ha hållit fast vid tanken att guldtackor och myntinvesteringar erbjuder skydd i perioder av envist hög inflation och ekonomisk osäkerhet. Andra kan överväga guld av investeringskvalitet som ett bra alternativ för portföljdiversifiering” säger Alan Goldberg, analytiker på BestBrokers.
Enligt de senaste uppgifterna från det brittiska World Gold Council har försäljningen av amerikanska guldmynt nått sin högsta nivå sedan 1999. Orsaken är investerarnas oro över tillståndet i den amerikanska ekonomin och den högsta inflationen under flera decennier.
Efterfrågan på fysiska guldinvesteringar i USA var fortfarande förhöjd under tredje kvartalet 2022 i ljuset av en komplex makromiljö med ihållande hög inflation, stigande räntor och bromsande ekonomisk tillväxt.
USAs efterfrågan på guld av investeringskvalitet i form av tackor och mynt ökade med 3 procent på årsbasis under tredje kvartalet till 25 ton. Den siffran representerade en minskning med nästan 11 procent jämfört med andra kvartalet 2022, men höll sig fortfarande över den genomsnittliga kvartalsnivån för de senaste 5 åren (15 ton).
I den nordamerikanska regionen som helhet ökade efterfrågan på fysiska guldinvesteringar med 5,2 procent på årsbasis under tredje kvartalet, till 27,9 ton, men minskade med 13,3 procent jämfört med andra kvartalet.
I Kina ökade efterfrågan på guldinvesteringar med 87,4 procent till 70,1 ton under tredje kvartalet från andra kvartalet, då aktiviteten sjönk till följd av covid-19-relaterade nedstängningar. Jämfört med tredje kvartalet 2021 ökade efterfrågan i landet med 8,3 procent förra kvartalet. Lokala guldpriser föll avsevärt i juli och uppmuntrade fyndjakt. Det senare stärktes till och med av att uppdämd efterfrågan släpptes efter stränga pandemirelaterade restriktiva åtgärder i ett antal större städer under andra kvartalet.
I Indien, en annan viktig marknad för fysiskt guld, steg investeringsefterfrågan med 49,3 procent till 45,4 ton under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet 2022, eftersom investerare drog fördel av lägre guldpriser lokalt, samt en nedgång i lokala aktier. Siffran låg 14 procent över den genomsnittliga kvartalsnivån för de senaste 5 åren. På årsbasis ökade efterfrågan på guldmynt och tånginvesteringar i landet med 5,8 procent förra kvartalet.
I Europa ökade efterfrågan på fysiska guldinvesteringar med 28 procent på årsbasis under tredje kvartalet till 71,8 ton. Guldinvesteringsflöden uppmuntrades av olika faktorer, inklusive en avmattning i tillväxten över stora delar av kontinenten, fortsatt militär konflikt i Ukraina och ett försök från monetära myndigheter att höja räntorna tillräckligt för att hålla tillbaka inflationen utan att tippa regionens ekonomi till en plötslig lågkonjunktur.
I Turkiet sköt efterfrågan på guldinvesteringar i höjden med 509 procent på årsbasis under tredje kvartalet 2022. Jämfört med Q2 2022 uppgår ökningen till 493 procent. Detta är ett tydligt tecken på att investerare finner guldet som en safe haven, särskilt med tanke på den volatila turkiska liran.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

