Följ oss

Nyheter

Dansk kärnkraft ska producera 1 miljon ton koldioxidfritt gödningsmedel per år i Indonesien

Publicerat

den

Satsning på grön ammoniak med dansk kärnkraft

Fyra danska företag, Topsoe, Alfa Laval, Copenhagen Atomics och Aalborg CSP, har ingått ett samförståndsavtal med ammoniakproducenten Pupuk Kaltim, tillsammans med Pertamina New & Renewable Energy, som båda ägs av den indonesiska staten, om att bygga en anläggning i Bontang som kan producera en miljon ton ammoniak med extremt låga utsläpp per år. Detta är tillräckligt för att producera gödselmedel för produktion av livsmedel för 45 miljoner människor, ungefär en sjättedel av den indonesiska befolkningen.

Under de kommande sex månaderna måste de sista undersökningarna slutföras och det rättsliga landskapet i Indonesien bör vara fullständigt kartlagt.

Anläggningen kommer att spara utsläpp av 1,7 miljoner ton koldioxid per år jämfört med naturgasbaserad gödselproduktion.

Företagen skriver under samförståndsavtalet för grön ammoniak i Indonesien.
Företagen skriver under samförståndsavtalet.

Kärnkraft från Danmark

Det som är helt nyskapande med anläggningen är att den kommer att drivas med kärnkraft från det danska företaget Copenhagen Atomics, som deltar i den globala kapplöpningen om att leverera små, modulära kärnreaktorer, SMR, som förväntas bli en viktig del av världens framtida energiförsörjning.

Kärnkraftverket kommer att ha en effekt på 1 GW och bestå av 25 SMR-reaktorer, och hela anläggningen måste fungera i 50 år.

Företagen skriver att anläggningen förväntas öppna 2028 och projektet kommer att vara bland de första där Copenhagen Atomics modulära reaktorer med smält salt och torium tas i drift.

Nya elektrolysceller från Topsoe

Förutom ammoniaksyntesen kommer Topsoe att leverera helt nyutvecklad elektrolyscellteknik, kallad SOEC. SOEC gör produktionen av vätgas betydligt effektivare och billigare. Vätgas är ett mellansteg i produktionen av ammoniak.

Avsaltning och värmeväxlare från Alfa Laval

Alfa Laval kommer att leverera värmeväxlare för att optimera anläggningens energibalans och avsaltning för att producera ultrarent vatten för elektrolysprocessen.

Teknik för lagring av värmeenergi från Aalborg CSP

Aalborg CSP ska utforma och leverera system för lagring av termisk energi och ångpannor baserade på smält salt, vilket ger den energibalans som krävs för att integrera energiproduktionen från SMR-modulerna med elproduktionen och spillvärme från kraftturbiner med produktionen av ultrarent vatten.

Miljardprojekt i USD

Ekonomin för det övergripande projektet har ännu inte slutförts, men byggandet förväntas kosta omkring 4 miljarder US-dollar, plus drift och underhåll av anläggningen, samt leverans av el till anläggningen från SMR-reaktorerna efteråt.

Under anläggningens livstid kommer den att producera ammoniak till ett värde av 25 miljarder USD i dagens priser.

Ammoniaken från anläggningen kan också potentiellt användas som koldioxidfritt e-bränsle för fartyg – och eftersom Indonesien ligger på en av de viktigaste handelsvägarna för internationell sjöfart kan det vara en självklar användning.

Bolagen uppger att anläggningen kommer att vara extremt konkurrenskraftig på marknaden för ammoniak med extremt låga utsläpp, vilket är centralt för att minska jordbrukets och sjöfartens koldioxidavtryck från gödselmedel och bränsle. De danska aktörerna förväntar sig därför att det kommer att finnas en efterfrågan på liknande anläggningar på andra håll i världen.

Underteckningsceremoni i Lyngby, Danmark

Avtalet undertecknades den 19 maj i Köpenhamn på Topsoes huvudkontor i Lyngby, Danmark, och alla deltagande företag var närvarande, liksom företrädare för den indonesiska ambassaden.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Thomas Jam Pedersen, styrelseordförande och medgrundare av Copenhagen Atomics, säger:

”Perspektivet är enormt. Grön ammoniak till lågt pris bidrar till att minska världens koldioxidutsläpp, och för våra toriumreaktorer är den marknaden en enorm möjlighet, särskilt när vi kan erbjuda en komplett anläggning tillsammans med våra partner.”

Rahmad Pribadi, verkställande direktör för Pupuk Kaltim, säger:

”Pupuk Kaltim ser den gemensamma studien som ett viktigt steg för att uppnå våra hållbarhetsmål. Vi är hedrade över att få arbeta med branschledare för att främja hållbara metoder och bidra till en grönare planet. Vårt engagemang för hållbarhet återspeglas i vårt fokus på innovation för att revolutionera jordbrukssektorn. Eftersom konsumenterna i allt högre grad föredrar hållbara och miljövänliga produkter är PKT stolta över att ligga i framkant av denna rörelse.”

Pupuk Kaltim har för avsikt att hitta en genomförbar process för att producera ammoniak utan att använda kolvätebaserad råvara och drivet av ren energi.

Nikolaj Knudsen, chef för affärsutveckling Power-to-X, Topsoe, säger:

”Utsikterna att bidra till bättre livsmedelsförhållanden för 45 miljoner människor i Indonesien och samtidigt lämna ett mycket begränsat koldioxidavtryck är helt fantastiskt. Detta är ett mycket lovande och progressivt projekt, och vi är glada att kunna stödja det med vår Power-to-X-kompetens i världsklass.”

Topsoe levererar sin världsledande teknik och sina katalysatorer för ammoniaksyntes samt sin SOEC-elektrolysteknik för produktion av grönt vätgas. Vätgasen är byggstenen för att uppnå projektens ammoniak för gödselmedel med extremt låga utsläpp.

Dannif Danusaputro, VD för Pertamina NRE, säger:

”Vi är mycket nöjda med detta avtal, vi arbetar tillsammans med parter som är angelägna om miljömässig hållbarhet och vi hoppas att detta samarbete kan bidra till att påskynda energiomställningen och hjälpa Indonesien att uppnå nettonollutsläpp till 2060. Vi ser fram emot att förverkliga detta partnerskap.”

Pertamina New & Renewable Energy (PNRE) vill hitta en genomförbar process för att producera vätgas med hjälp av en smält saltreaktor och lämpliga elektrolysatorer och andra nyckelkomponenter (vattenförsörjning, ångpanna, ånggenerator och luftsepareringsenhet).

Karin Forsberg, chef för affärsenheten Energy Separation, Alfal Laval, säger:

”För att bygga upp ett fungerande vätgasekosystem och verkligen påskynda utvecklingen med att sluta använda koldioxid är det avgörande att ha ett systematiskt tillvägagångssätt redan från början. Att använda återvunnen värme från kylning av elektrolysatorer för att generera det demineraliserade vatten som behövs för vätgasproduktion är ett naturligt steg mot hög effektivitet för hela systemet.”

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Alfa Laval levererar värmeväxlare och avsaltning. Alfa Laval är aktiv i hela värdekedjan för vätgas. Företagets innovativa teknik möjliggör energieffektiva värmeöverföringstekniker i allt från kylning av elektrolysen till generering av det ultrarena vattnet för elektrolys och power-to-X. Även den världsledande tillverkaren av värmeväxlare och är på avsaltningsmarknaden i mer än 60 år.

Peter Badstue Jensen, Executive Vice President och partner på Aalborg CSP, säger:

”Vi är stolta över att vara en del av detta milstolpeprojekt och över att kunna utnyttja vår långa erfarenhet av utveckling och leverans av några av de mest avancerade teknikerna för produktion av ånga och kraft, integrerade med stora termiska energilager, baserade enbart på förnybar energi.”

Är det realistiskt?

Om flera välkända danska företag och statliga Indonesiska företag går ut och presenterar detaljerade planer så kan man förhoppningsvis utgå från att planerna är genomtänkta och realistiska.

Men en visst tvivel infinner sig ändå. Ett gigantiskt industriprojekt med kärnkraft som ska stå klart på fem år räknat från då man skrivit ett samförståndsavtal. Ett stort industriprojekt går sällan så snabbt, och än mindre när det handlar om kärnkraft.

Den kärnkraft som är aktuell är dessutom inte av den traditionella sorten utan det är nästa generations kärnkraft med smältsaltsreaktorer och torium som bränsle.

Men med detta sagt, det vore ett stort genombrott även om det tog tio år.

Nedan är en video från 2022 där Alfa Laval, Topsoe och Copenhagen Atomics sammanfattar sitt gemensamma forskningsprojekt under 2021 kring grön ammoniak.

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära