Lappland Guldprospektering har idag gjort en riktad emission på 30 miljoner kronor för en påskyndad tidsplan av guldprojektet Stortjärnhobben samt för att finansiera prospektering vid bolagets övriga undersökningstillstånd.

”Vi har nu säkrat kapital för att fortsätta utvecklingen av Stortjärnhobben med oförminskad styrka. Emissionen ger oss resurser att nå nästa viktiga projektmål och skapa värde för våra ägare. Vi ser nu fram emot att driva arbetet vidare mot en framtida driftstart och tackar för det visade stödet från både gamla och nya investerare, vilket möjliggör nästa steg i vår tillväxtresa.” säger Fredrik Johansson, VD för Lappland Guldprospektering.

Detta är Lappland Guldprospektering

Lappland Guldprospekterings styrelse och ledning har mångårig erfarenhet av mineralprospektering och utveckling av gruvor i norra Sverige. Sverige har goda möjligheter att bli en avsevärt större producent av guld och Lappland Guldprospektering har för avsikt att vara en viktig och långsiktig aktör i den svenska prospekterings- och gruvbranschen.

Företaget har en strategisk tillgångsportfölj bestående av projekt i olika utvecklingsskeden. Dess främsta tillgång är guldprojektet Stortjärnhobben, för vilket bolaget innehar en beviljad bearbetningskoncession med en antagen mineralresurs om 4,6 ton guld. Detta är en betydande milstolpe som innebär att markanvändningen redan är säkerställd för framtida gruvdrift. Projektet befinner sig i en expansiv fas där Lappland Guldprospektering nu avser att accelerera de aktiviteter som krävs för att nå väsentliga milstolpar.

Utöver Stortjärnhobben omfattar portföljen av flera intressanta undersökningstillstånd, däribland Löparen, Graninge, Svergoträsk, Ytterberget, Jägarliden och Gilleberget.

Det har varit en dramatisk tid för ädelmetaller, guld har gått upp kraftigt och silver har varit bortom alla gränser volatilt. Men vad kan vi lära oss av tidigare snabba rusningar i ädelmetaller? Och vilka faktorer ligger bakom det senaste årets markanta uppgång? Michael Livijn, historieintresserad chefsstrateg på Formue, diskuterar med EFN:s Gabriel Mellqvist den ovanliga utvecklingen och tittar på en krasch från 1980-talet. Han sätter också ett 100-årssperspektiv på realtillgångar.

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.