Nyheter
Centralbanksköpen driver efterfrågan på guld till den högsta nivån på ett decennium
Efterfrågan på guld ökade till den högsta på mer än ett decennium 2022, underblåst av kolossala centralbanksköp som underströk tillgångens roll som en säker tillflyktsort under tider av geopolitiska omvälvningar.
Den årliga efterfrågan på guld ökade med 18 procent förra året till 4 741 ton, den största mängden sedan 2011. Efterfrågan drevs av den högsta nivån av centralbanksköp på 55 år enligt World Gold Council.
Centralbanker köpte guld i en historisk takt under andra halvåret, ett drag som många analytiker tillskriver en önskan att diversifiera reserverna bort från dollarn efter att USA frös Rysslands reserver denominerade i valutan som en del av dess sanktioner mot Moskva. Detaljhandelsinvesterare hamnade också i den gula metallen i ett försök att skydda sig mot hög inflation.
Centralbankernas köp av guld nådde 417 ton under årets sista tre månader, ungefär tolv gånger högre än samma kvartal för ett år sedan. Det tog den årliga totalen till mer än det dubbla jämfört med föregående år på 1 136 ton.
Krishan Gopaul, senioranalytiker vid WGC, sa att ”kolossala” centralbanksköp är ”positivt för guldmarknaden”, även om industrigruppen förutspådde att det skulle bli svårt att matcha förra årets köp på grund av en nedgång av reservtillväxten.
”Sedan 2010 har centralbanker varit nettoköpare av guld efter två decennier av nettoförsäljning. Vad vi nyligen har sett i den här miljön är att centralbanker har accelererat sina köp till en hög nivå på flera decennier, sade han. Han tillade att bristen på ”motpartsrisk” var en viktig attraktion för metallen för centralbanker, jämfört med valutor under kontroll av utländska regeringar.
Endast omkring en fjärdedel av centralbanksköpen under fjärde kvartalet 2023 rapporterades till IMF. Rapporterade inköp 2022 leddes av att Turkiet tog in nästan 400 ton, Kina, som rapporterade att de köpte 62 ton i november och december. Stora köp gjordes även av länder i Mellanöstern.
Guldindustrianalytiker tror allmänt att resten köptes av centralbanker och statliga myndigheter i Kina, Ryssland och Mellanöstern, vilket kan inkludera statliga förmögenhetsfonder.
James Steel, en erfaren ädelmetallanalytiker vid HSBC, sa att ”portföljdiversifiering är huvudorsaken” till att centralbanker med amerikanska dollar köper guld. Han tillägger att ”en viktig anledning till att välja guld är att centralbanker är begränsade i vilka tillgångar de kan inneha, och de kan vara ovilliga att binda sig till andra valutor”.
Efterfrågan bland privatinvesterare på tackor och guldmynt steg under 2022 till den högsta nivån på nio år. Totalt sett efterfrågades över 1 200 ton med stark efterfrågan i Europa, Turkiet och Mellanöstern som kompenserade för svagheten i Kina där köparna var bundna av covid-nedstängningar.
Guldpriserna sjönk från sin rekordhöga nivå i mars 2022 då ädelmetallen handlades till över 2 000 dollar till strax över 1 600 dollar per troy ounce i november 2022 då stigande räntor ledde till utflöden från guldstödda börshandlade fonder motsvarande 3 miljarder dollar under året. Guld ger ingen avkastning, vilket dämpar investerare apit på denna ädelmetall när räntorna på lågriskobligationer stiger.
Efterfrågan från centralbanker och privata investerare bidrog dock till att förhindra den gula metallen att falla ytterligare och satte grunden för ett kraftfullt rally i november 2022.
Under dessa tre månader steg guldkursen till 1 928 dollar per troy ounce – den högsta nivån på nio månader – då den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerade att det skulle sakta ner takten i räntehöjningarna.
WGC förväntar sig en återhämtning i efterfrågan på guld från institutionella investerare i år när räntorna i huvudekonomierna närmar sig sin topp, medan fallande inflation kan dämpa efterfrågan på guldtackor och mynt.
Som ett resultat av exceptionella centralbanksköp och förväntade inflöden för guldstödda ETFer höjde UBS sitt mål vid årets slut för ädelmetallen till 2 100 USD per troy ounce, upp från målkursen 1 850 USD som UBS hade tidigare.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

