Nyheter
Centralbanksköpen driver efterfrågan på guld till den högsta nivån på ett decennium

Efterfrågan på guld ökade till den högsta på mer än ett decennium 2022, underblåst av kolossala centralbanksköp som underströk tillgångens roll som en säker tillflyktsort under tider av geopolitiska omvälvningar.
Den årliga efterfrågan på guld ökade med 18 procent förra året till 4 741 ton, den största mängden sedan 2011. Efterfrågan drevs av den högsta nivån av centralbanksköp på 55 år enligt World Gold Council.
Centralbanker köpte guld i en historisk takt under andra halvåret, ett drag som många analytiker tillskriver en önskan att diversifiera reserverna bort från dollarn efter att USA frös Rysslands reserver denominerade i valutan som en del av dess sanktioner mot Moskva. Detaljhandelsinvesterare hamnade också i den gula metallen i ett försök att skydda sig mot hög inflation.
Centralbankernas köp av guld nådde 417 ton under årets sista tre månader, ungefär tolv gånger högre än samma kvartal för ett år sedan. Det tog den årliga totalen till mer än det dubbla jämfört med föregående år på 1 136 ton.
Krishan Gopaul, senioranalytiker vid WGC, sa att ”kolossala” centralbanksköp är ”positivt för guldmarknaden”, även om industrigruppen förutspådde att det skulle bli svårt att matcha förra årets köp på grund av en nedgång av reservtillväxten.
”Sedan 2010 har centralbanker varit nettoköpare av guld efter två decennier av nettoförsäljning. Vad vi nyligen har sett i den här miljön är att centralbanker har accelererat sina köp till en hög nivå på flera decennier, sade han. Han tillade att bristen på ”motpartsrisk” var en viktig attraktion för metallen för centralbanker, jämfört med valutor under kontroll av utländska regeringar.
Endast omkring en fjärdedel av centralbanksköpen under fjärde kvartalet 2023 rapporterades till IMF. Rapporterade inköp 2022 leddes av att Turkiet tog in nästan 400 ton, Kina, som rapporterade att de köpte 62 ton i november och december. Stora köp gjordes även av länder i Mellanöstern.
Guldindustrianalytiker tror allmänt att resten köptes av centralbanker och statliga myndigheter i Kina, Ryssland och Mellanöstern, vilket kan inkludera statliga förmögenhetsfonder.
James Steel, en erfaren ädelmetallanalytiker vid HSBC, sa att ”portföljdiversifiering är huvudorsaken” till att centralbanker med amerikanska dollar köper guld. Han tillägger att ”en viktig anledning till att välja guld är att centralbanker är begränsade i vilka tillgångar de kan inneha, och de kan vara ovilliga att binda sig till andra valutor”.
Efterfrågan bland privatinvesterare på tackor och guldmynt steg under 2022 till den högsta nivån på nio år. Totalt sett efterfrågades över 1 200 ton med stark efterfrågan i Europa, Turkiet och Mellanöstern som kompenserade för svagheten i Kina där köparna var bundna av covid-nedstängningar.
Guldpriserna sjönk från sin rekordhöga nivå i mars 2022 då ädelmetallen handlades till över 2 000 dollar till strax över 1 600 dollar per troy ounce i november 2022 då stigande räntor ledde till utflöden från guldstödda börshandlade fonder motsvarande 3 miljarder dollar under året. Guld ger ingen avkastning, vilket dämpar investerare apit på denna ädelmetall när räntorna på lågriskobligationer stiger.
Efterfrågan från centralbanker och privata investerare bidrog dock till att förhindra den gula metallen att falla ytterligare och satte grunden för ett kraftfullt rally i november 2022.
Under dessa tre månader steg guldkursen till 1 928 dollar per troy ounce – den högsta nivån på nio månader – då den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerade att det skulle sakta ner takten i räntehöjningarna.
WGC förväntar sig en återhämtning i efterfrågan på guld från institutionella investerare i år när räntorna i huvudekonomierna närmar sig sin topp, medan fallande inflation kan dämpa efterfrågan på guldtackor och mynt.
Som ett resultat av exceptionella centralbanksköp och förväntade inflöden för guldstödda ETFer höjde UBS sitt mål vid årets slut för ädelmetallen till 2 100 USD per troy ounce, upp från målkursen 1 850 USD som UBS hade tidigare.
Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
Nyheter
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.
Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.
Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.
Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.
Nyheter
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.
Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.
”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.
Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala
Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.
”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.
En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.
Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.
-
Nyheter4 veckor sedan
Snart inleds den tredje guldcykeln
-
Nyheter4 veckor sedan
8 bra litium-aktier om man vill investera i batterimetallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter4 veckor sedan
Två grafer som visar att det finns tillräckligt med litium på marknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Bra energiförutsättningar i Norden trots osäker omvärld
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden