Nyheter
Centralbanksköpen driver efterfrågan på guld till den högsta nivån på ett decennium
Efterfrågan på guld ökade till den högsta på mer än ett decennium 2022, underblåst av kolossala centralbanksköp som underströk tillgångens roll som en säker tillflyktsort under tider av geopolitiska omvälvningar.
Den årliga efterfrågan på guld ökade med 18 procent förra året till 4 741 ton, den största mängden sedan 2011. Efterfrågan drevs av den högsta nivån av centralbanksköp på 55 år enligt World Gold Council.
Centralbanker köpte guld i en historisk takt under andra halvåret, ett drag som många analytiker tillskriver en önskan att diversifiera reserverna bort från dollarn efter att USA frös Rysslands reserver denominerade i valutan som en del av dess sanktioner mot Moskva. Detaljhandelsinvesterare hamnade också i den gula metallen i ett försök att skydda sig mot hög inflation.
Centralbankernas köp av guld nådde 417 ton under årets sista tre månader, ungefär tolv gånger högre än samma kvartal för ett år sedan. Det tog den årliga totalen till mer än det dubbla jämfört med föregående år på 1 136 ton.
Krishan Gopaul, senioranalytiker vid WGC, sa att ”kolossala” centralbanksköp är ”positivt för guldmarknaden”, även om industrigruppen förutspådde att det skulle bli svårt att matcha förra årets köp på grund av en nedgång av reservtillväxten.
”Sedan 2010 har centralbanker varit nettoköpare av guld efter två decennier av nettoförsäljning. Vad vi nyligen har sett i den här miljön är att centralbanker har accelererat sina köp till en hög nivå på flera decennier, sade han. Han tillade att bristen på ”motpartsrisk” var en viktig attraktion för metallen för centralbanker, jämfört med valutor under kontroll av utländska regeringar.
Endast omkring en fjärdedel av centralbanksköpen under fjärde kvartalet 2023 rapporterades till IMF. Rapporterade inköp 2022 leddes av att Turkiet tog in nästan 400 ton, Kina, som rapporterade att de köpte 62 ton i november och december. Stora köp gjordes även av länder i Mellanöstern.
Guldindustrianalytiker tror allmänt att resten köptes av centralbanker och statliga myndigheter i Kina, Ryssland och Mellanöstern, vilket kan inkludera statliga förmögenhetsfonder.
James Steel, en erfaren ädelmetallanalytiker vid HSBC, sa att ”portföljdiversifiering är huvudorsaken” till att centralbanker med amerikanska dollar köper guld. Han tillägger att ”en viktig anledning till att välja guld är att centralbanker är begränsade i vilka tillgångar de kan inneha, och de kan vara ovilliga att binda sig till andra valutor”.
Efterfrågan bland privatinvesterare på tackor och guldmynt steg under 2022 till den högsta nivån på nio år. Totalt sett efterfrågades över 1 200 ton med stark efterfrågan i Europa, Turkiet och Mellanöstern som kompenserade för svagheten i Kina där köparna var bundna av covid-nedstängningar.
Guldpriserna sjönk från sin rekordhöga nivå i mars 2022 då ädelmetallen handlades till över 2 000 dollar till strax över 1 600 dollar per troy ounce i november 2022 då stigande räntor ledde till utflöden från guldstödda börshandlade fonder motsvarande 3 miljarder dollar under året. Guld ger ingen avkastning, vilket dämpar investerare apit på denna ädelmetall när räntorna på lågriskobligationer stiger.
Efterfrågan från centralbanker och privata investerare bidrog dock till att förhindra den gula metallen att falla ytterligare och satte grunden för ett kraftfullt rally i november 2022.
Under dessa tre månader steg guldkursen till 1 928 dollar per troy ounce – den högsta nivån på nio månader – då den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerade att det skulle sakta ner takten i räntehöjningarna.
WGC förväntar sig en återhämtning i efterfrågan på guld från institutionella investerare i år när räntorna i huvudekonomierna närmar sig sin topp, medan fallande inflation kan dämpa efterfrågan på guldtackor och mynt.
Som ett resultat av exceptionella centralbanksköp och förväntade inflöden för guldstödda ETFer höjde UBS sitt mål vid årets slut för ädelmetallen till 2 100 USD per troy ounce, upp från målkursen 1 850 USD som UBS hade tidigare.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet