Följ oss

Nyheter

Centralbanksköpen driver efterfrågan på guld till den högsta nivån på ett decennium

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

Efterfrågan på guld ökade till den högsta på mer än ett decennium 2022, underblåst av kolossala centralbanksköp som underströk tillgångens roll som en säker tillflyktsort under tider av geopolitiska omvälvningar.

Den årliga efterfrågan på guld ökade med 18 procent förra året till 4 741 ton, den största mängden sedan 2011. Efterfrågan drevs av den högsta nivån av centralbanksköp på 55 år enligt World Gold Council.

Centralbanker köpte guld i en historisk takt under andra halvåret, ett drag som många analytiker tillskriver en önskan att diversifiera reserverna bort från dollarn efter att USA frös Rysslands reserver denominerade i valutan som en del av dess sanktioner mot Moskva. Detaljhandelsinvesterare hamnade också i den gula metallen i ett försök att skydda sig mot hög inflation.

Centralbankernas köp av guld nådde 417 ton under årets sista tre månader, ungefär tolv gånger högre än samma kvartal för ett år sedan. Det tog den årliga totalen till mer än det dubbla jämfört med föregående år på 1 136 ton.

Krishan Gopaul, senioranalytiker vid WGC, sa att ”kolossala” centralbanksköp är ”positivt för guldmarknaden”, även om industrigruppen förutspådde att det skulle bli svårt att matcha förra årets köp på grund av en nedgång av reservtillväxten.

”Sedan 2010 har centralbanker varit nettoköpare av guld efter två decennier av nettoförsäljning. Vad vi nyligen har sett i den här miljön är att centralbanker har accelererat sina köp till en hög nivå på flera decennier, sade han. Han tillade att bristen på ”motpartsrisk” var en viktig attraktion för metallen för centralbanker, jämfört med valutor under kontroll av utländska regeringar.

Endast omkring en fjärdedel av centralbanksköpen under fjärde kvartalet 2023 rapporterades till IMF. Rapporterade inköp 2022 leddes av att Turkiet tog in nästan 400 ton, Kina, som rapporterade att de köpte 62 ton i november och december. Stora köp gjordes även av länder i Mellanöstern.

Guldindustrianalytiker tror allmänt att resten köptes av centralbanker och statliga myndigheter i Kina, Ryssland och Mellanöstern, vilket kan inkludera statliga förmögenhetsfonder.

James Steel, en erfaren ädelmetallanalytiker vid HSBC, sa att ”portföljdiversifiering är huvudorsaken” till att centralbanker med amerikanska dollar köper guld. Han tillägger att ”en viktig anledning till att välja guld är att centralbanker är begränsade i vilka tillgångar de kan inneha, och de kan vara ovilliga att binda sig till andra valutor”.

Efterfrågan bland privatinvesterare på tackor och guldmynt steg under 2022 till den högsta nivån på nio år. Totalt sett efterfrågades över 1 200 ton med stark efterfrågan i Europa, Turkiet och Mellanöstern som kompenserade för svagheten i Kina där köparna var bundna av covid-nedstängningar.

Guldpriserna sjönk från sin rekordhöga nivå i mars 2022 då ädelmetallen handlades till över 2 000 dollar till strax över 1 600 dollar per troy ounce i november 2022 då stigande räntor ledde till utflöden från guldstödda börshandlade fonder motsvarande 3 miljarder dollar under året. Guld ger ingen avkastning, vilket dämpar investerare apit på denna ädelmetall när räntorna på lågriskobligationer stiger.

Efterfrågan från centralbanker och privata investerare bidrog dock till att förhindra den gula metallen att falla ytterligare och satte grunden för ett kraftfullt rally i november 2022.

Under dessa tre månader steg guldkursen till 1 928 dollar per troy ounce – den högsta nivån på nio månader – då den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerade att det skulle sakta ner takten i räntehöjningarna.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

WGC förväntar sig en återhämtning i efterfrågan på guld från institutionella investerare i år när räntorna i huvudekonomierna närmar sig sin topp, medan fallande inflation kan dämpa efterfrågan på guldtackor och mynt.

Som ett resultat av exceptionella centralbanksköp och förväntade inflöden för guldstödda ETFer höjde UBS sitt mål vid årets slut för ädelmetallen till 2 100 USD per troy ounce, upp från målkursen 1 850 USD som UBS hade tidigare.

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära