Nyheter
Centralbanksköpen driver efterfrågan på guld till den högsta nivån på ett decennium
Efterfrågan på guld ökade till den högsta på mer än ett decennium 2022, underblåst av kolossala centralbanksköp som underströk tillgångens roll som en säker tillflyktsort under tider av geopolitiska omvälvningar.
Den årliga efterfrågan på guld ökade med 18 procent förra året till 4 741 ton, den största mängden sedan 2011. Efterfrågan drevs av den högsta nivån av centralbanksköp på 55 år enligt World Gold Council.
Centralbanker köpte guld i en historisk takt under andra halvåret, ett drag som många analytiker tillskriver en önskan att diversifiera reserverna bort från dollarn efter att USA frös Rysslands reserver denominerade i valutan som en del av dess sanktioner mot Moskva. Detaljhandelsinvesterare hamnade också i den gula metallen i ett försök att skydda sig mot hög inflation.
Centralbankernas köp av guld nådde 417 ton under årets sista tre månader, ungefär tolv gånger högre än samma kvartal för ett år sedan. Det tog den årliga totalen till mer än det dubbla jämfört med föregående år på 1 136 ton.
Krishan Gopaul, senioranalytiker vid WGC, sa att ”kolossala” centralbanksköp är ”positivt för guldmarknaden”, även om industrigruppen förutspådde att det skulle bli svårt att matcha förra årets köp på grund av en nedgång av reservtillväxten.
”Sedan 2010 har centralbanker varit nettoköpare av guld efter två decennier av nettoförsäljning. Vad vi nyligen har sett i den här miljön är att centralbanker har accelererat sina köp till en hög nivå på flera decennier, sade han. Han tillade att bristen på ”motpartsrisk” var en viktig attraktion för metallen för centralbanker, jämfört med valutor under kontroll av utländska regeringar.
Endast omkring en fjärdedel av centralbanksköpen under fjärde kvartalet 2023 rapporterades till IMF. Rapporterade inköp 2022 leddes av att Turkiet tog in nästan 400 ton, Kina, som rapporterade att de köpte 62 ton i november och december. Stora köp gjordes även av länder i Mellanöstern.
Guldindustrianalytiker tror allmänt att resten köptes av centralbanker och statliga myndigheter i Kina, Ryssland och Mellanöstern, vilket kan inkludera statliga förmögenhetsfonder.
James Steel, en erfaren ädelmetallanalytiker vid HSBC, sa att ”portföljdiversifiering är huvudorsaken” till att centralbanker med amerikanska dollar köper guld. Han tillägger att ”en viktig anledning till att välja guld är att centralbanker är begränsade i vilka tillgångar de kan inneha, och de kan vara ovilliga att binda sig till andra valutor”.
Efterfrågan bland privatinvesterare på tackor och guldmynt steg under 2022 till den högsta nivån på nio år. Totalt sett efterfrågades över 1 200 ton med stark efterfrågan i Europa, Turkiet och Mellanöstern som kompenserade för svagheten i Kina där köparna var bundna av covid-nedstängningar.
Guldpriserna sjönk från sin rekordhöga nivå i mars 2022 då ädelmetallen handlades till över 2 000 dollar till strax över 1 600 dollar per troy ounce i november 2022 då stigande räntor ledde till utflöden från guldstödda börshandlade fonder motsvarande 3 miljarder dollar under året. Guld ger ingen avkastning, vilket dämpar investerare apit på denna ädelmetall när räntorna på lågriskobligationer stiger.
Efterfrågan från centralbanker och privata investerare bidrog dock till att förhindra den gula metallen att falla ytterligare och satte grunden för ett kraftfullt rally i november 2022.
Under dessa tre månader steg guldkursen till 1 928 dollar per troy ounce – den högsta nivån på nio månader – då den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerade att det skulle sakta ner takten i räntehöjningarna.
WGC förväntar sig en återhämtning i efterfrågan på guld från institutionella investerare i år när räntorna i huvudekonomierna närmar sig sin topp, medan fallande inflation kan dämpa efterfrågan på guldtackor och mynt.
Som ett resultat av exceptionella centralbanksköp och förväntade inflöden för guldstödda ETFer höjde UBS sitt mål vid årets slut för ädelmetallen till 2 100 USD per troy ounce, upp från målkursen 1 850 USD som UBS hade tidigare.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige