Nyheter
Centralbankernas guldinköp når rekordnivå
I en nyligen publicerad rapport från World Gold Council (WGC) kan vi konstatera att världens centralbanker köper guld som aldrig förr. Centralbankernas inköp av guld under 2012 uppgick till 534,6 ton, den högsta nivån sedan 1964.

Det var framförallt länder som Ryssland, Brasilien och Irak som dominerade köpsidan på guldmarknaden under 2012, och de totala nettoköpen av guld som världens centralbanker stod för under förra året uppgick till 12 procent av den totala efterfrågan. Samma siffra 2011 uppgick till 10 procent.
Det är framförallt de så kallade utvecklingsländerna som fortsätter att aktivt öka sina officiella guldinnehav, vilket delvis speglar omfattningen av tillväxten i reserver på dessa marknader under de senaste åren. Eftersom dessa länders reserver ökar med framförallt innehav i US-dollar och Euro så behöver dessa en möjlighet till diversifiering, något som guldet kan erbjuda.
Centralbankerna har varit nettoköpare av ädelmetaller sedan det andra kvartalet 2009, och de tre senaste årens köp på 1.100 ton guld motsvarar nästan samma volym som de 1.143 ton som centralbankerna sålde under de tre åren fram till dess att vi såg trendbrottet. Det är emellertid en ny typ av centralbanker som dominerar köpsidan, de i tillväxtregionerna. Det finns anledning att tro att denna trend kommer att fortsätta eftersom det finns en allmän tro på att den amerikanska dollarn, som är den valuta som guldet nomineras i, kommer att fortsätta falla i värde i takt med Federal Reserves kvantitativa lättnader.
Indien fortsätter att dominera
Trots spekulationer om att Kina skulle komma att gå om Indien som världens största konsument av guld under 2012 visar statistiken att Indien fortsätter att dominera guldmarknaden, främst på grund av ett stort uppsving i efterfrågan under det andra halvåret 2012.
Under 2012 uppgick den officiella konsumtionen av guld i Indien till 864,2 ton, att jämföra med 776,1 ton under 2011.
Indien såg en nedgång i konsumtionsmönstret under det första halvåret 2012, främst som en följd av importtullar och en svagare rupie. Köpintresset återkom emellertid under det andra halvåret 2012 med ett stöd av ett stigande guldpris, religiösa festivaler och köp i väntan på införandet av ytterligare tullar på den indiska marknaden. Brådskan för guldinköp under december 2012 kan såldes komma att föra med sig en nedgång i de indiska guldinköpen under det första kvartalet 2013.
Under januari 2013 höjde den indiska regeringen skatten på guldimport med femtio procent, från fyra till sex procent, i ett försök att minska efterfrågan på guld. Den ädla metallen beskylls ofta för att vara skulden till Indiens ökade bytesbalansunderskott eftersom allt fler indier väljer att köpa guld för att bevara värdet av sitt kapital.
I Kina har tecknen på en ekonomisk förbättring lett till en ökad efterfrågan på guld, men förväntningarna tyder på en stadig åtstramning av efterfrågan snarare än en stark tillväxt.
Indien och Kina är fortfarande de största konsumenterna av guldsmycken, vilket genererade 56 procent av den globala efterfrågan under 2012. Guldsmycken utgjorde 43 procent av den totala efterfrågan på ädelmetallen samma år.
Nyheter
Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft
Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.
78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.
Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.
Nyheter
Samtal om den senaste tidens råvarurörelser
Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.
Nyheter
Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset
Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.
– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.
| Medelspotpris | Januari 2025 | Januari 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 23,76 öre/kWh | 93,91 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 24,31 öre/kWh | 94,16 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 63,44 öre/kWh | 108,45 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 76,11 öre/kWh | 112,99 öre/kWh |
-
Nyheter4 veckor sedanTrumps attack på centralbanken får guldet att stiga till över 4600 USD
-
Nyheter3 veckor sedanPremien på silver i Shanghai rusar i höjden, priset är nu 105 USD
-
Nyheter4 veckor sedanSteady Energy och Fortum fördjupar samarbetet om kärnreaktor för fjärrvärme
-
Nyheter3 veckor sedanSilverpriset stiger över 100 USD per uns
-
Nyheter2 veckor sedanGuldpriset stiger till över 5000 USD per uns
-
Nyheter4 veckor sedanBoliden ansöker om att Nautanen ska bli ett strategiskt projekt i EU
-
Nyheter3 veckor sedanChristian Kopfer om marknadens olika råvaror
-
Nyheter4 veckor sedanPriset på aluminium rusar förbi 5000 USD per ton i USA

