Följ oss

Nyheter

Bixias prognos för 2025: ”kan bli ett av de billigaste elåren någonsin”

Publicerat

den

Elledning

I snitt låg elpriset i system år 2024 på 36 euro per MWh, vilket är det lägsta sedan det extremt blöta året 2020.  Även 2025 ser ut att bli ett riktigt lågprisår till följd av lågkonjunktur, milt vinterväder och extremt mycket vatten i vattenmagasinen.  Om dagens väderprognoser slår in kan 2025 bli ett av de billigare elåren någonsin. Det visar elbolaget Bixias prognos för 2025.  

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

År 2024 går till historien som ett överlag lugnt år på elprismarknaden, om än med tidvis stora prisvariationer. Elpriset var dubbelt så högt i södra delarna av Sverige, 50 euro per MWh, jämfört med norra Sverige, där snittet låg på 25 euro per MWh. Se årskavalkad för elåret 2024 nedan. När Bixia tittar i kristallkulan för 2025 syns ett år som fortsätter präglas av ett lågt elbehov till följd av lågkonjunkturen i Europa kombinerat med milt vinterväder. Samtidigt är den hydrologiska balansen ovanlig stark.   

– I dagsläget ser vi ingen risk för att elpriset kommer att dra iväg 2025, eftersom den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov. Blir väderprognoserna som indikeras går vi i stället mot ett nytt 2020, som var det billigaste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Väderprognoserna pekar på en mild och blöt vinter utan längre perioder av kyla, vilket ger en låg elförbrukning. Det lågtrycksbetonade vädret innebär dessutom både en ökad vindkraftsproduktion och större påfyllnad av vattenmagasinen än vad som är normalt för säsongen. –

– Om vi fortfarande har mycket vatten och snö när vi går in i april, samtidigt som solkraften börjar kicka in, lär elpriserna bli mycket låga långt in på hösten. Det har marknaden insett och därför har vi har fått se stora nedgångar på de nordiska terminerna, som prognostiserar de kommande elpriserna. De har verkligen säckat ihop totalt den senaste tiden, säger Johan Sigvardsson.

Terminerna för februari har sedan den tredje december gått ned från 60 euro/MWh till 33 euro, vilket är extremt billigt för årets normalt kallaste månad och därmed högst förbrukning. Kvartal tre och fyra kan båda handlas för under 20 euro på elterminsmarknaden i dagsläget. Helårsterminen för 2025 stängde på 33 euro precis innan årsskiftet.

Flera omständigheter påverkar elpriset

Förutom vädret kan en rad andra omständigheter komma att påverka elpriset under 2025, enligt Bixias analys:

Svag europeisk industri
Den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov, vilket gör risken för priser som drar i höjden minimal.

Den hydrologiska balansen
I stunden har vi en mycket stark hydrologisk balans med ett överskott på 20 TWh, vilket beror på den milda hösten och de senaste veckornas rikliga nederbörd. Blir vintern som förutspått fortsatt mild kommer elförbrukningen vara låg, vilket gör att vattenresurserna inte går åt. Om den hydrologiska balansen fortfarande är stark när solkraften ökar i vår kommer elpriserna hålla sig på en låg nivå över sommaren och långt in på hösten.

Stark energibalans
Flertalet energikrävande industriprojekt i norr skjuts på framtiden samtidigt som kapaciteten att producera el kontinuerligt ökar. Konsekvensen blir en elproduktion som med råge överstiger förbrukningen vilket leder till lägre elpriser. Inte förrän 2029 väntas en större ökning av elförbrukningen, enligt Bixias prognos. 

Mer förnybar energi
Att den förnybara energin ökar bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt ger den kraftfulla utbyggnationen av solkraft och den växande vindkraften fler toppar och dalar då elproduktionen blir alltmer väderberoende. Antalet timmar med negativa priser till följd av stor andel solkraft och låg förbrukning väntas öka i antal under 2025. Rejäla toppar väntas också vid tillfällen då vindkraften inte levererar samtidigt som förbrukningen är hög.

Gaspriset och oroligheter i omvärlden
Oroligheter i Mellanöstern, att Kina febrilt försöker få igång sin industri via storskaliga stimulanser och att den sista kubikmetern gas flödat från Ryssland till Ukraina har fått till följd att gaspriset i skrivande stund handlas till det högsta priset på 15 månader, även om det ser ut att bli klart billigare igen in mot nästa vinter. Samtidigt påverkar politiska kriser i Tyskland och Frankrike elmarknaden. Det kan under året påverka elpriset.

Donald Trump tillträder som president med löften till exempel att driva igenom handelstullar kan också ge turbulens på elmarknaden. Europeisk industri går riktigt svagt, särskilt bilindustrin, och om Kina inte kan sälja bilar till USA utan prisdumpar leveranser till Europa kommer det förvärras ytterligare.

– Det kommer bli ett turbulent år på många sätt, både på aktiebörsen och elbörsen, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Årskavalkad 2024

2024 blev det billigaste året sedan det extremt blöta 2020 med ett genomsnittspris som stannade vid 36 euro per MWh, alltså en bra bit under vad terminen stängde på för ett år sedan. SE1-SE2 snittade på 25 euro medan SE3 och SE4 landade på 36 respektive 50 euro.

Viktiga händelser på elmarknaden 2024

Januari 2024 – årets dyraste månad

December 2023 var kall och det blev allt torrare i vattenmagasinen. Helårskontraktet klättrade stadigt in mot nyår och stängde på 58 euro per MWh. Kylan bet sig kvar och Trettonhelgen gav årets kallaste dagar. Stora delar av januari kopplades vi mot de tyska priserna och månaden blev årets dyraste.

Februari – billigast under första kvartalet

Vid månadsskiftet januari-februari fick vi ett väderomslag och februari bjöd på ett par riktigt milda och blåsiga veckor vilket medförde att februari, som på terminsmarknaden brukar prissättas som den dyraste månaden, faktiskt blev den billigaste under det första kvartalet.

Mars-april – negativa priser på kontinenten

Rekordtidigt, redan ett par gånger i mars, fick vi en försmak av vad som komma skulle när det bjöds på negativa priser dagtid på kontinenten. Resultatet av den kraftfulla utbyggnationen av solkraft i tillägg till den dito växande vindkraften hade börjat visa sig. Resten av året blev det bara mer och mer av den varan, och begreppet ankkurva nämndes allt oftare i elbranschen. Innebörden är att timmarna från lunch och fram till kvällen ofta gav dygnets lägsta elpris innan det blir dyrare via högre last och solnedgång på kvällen.

April – höga fyllnadsgrader borgar för mindre vinterproblem

I Europa blev även den gångna vintern mycket mild med lågt uppvärmningsbehov (gasförbrukning) som följd. När vintern är att betrakta som helt över, första april, låg fyllnadsgraderna i vattenmagasinen på drygt 50 procent och det stod tidigt klart att det inte skulle bli några problem med påfyllnad inför kommande vinter. Detta hade redan börjat återspegla sig i prissättningen på gasmarknaden som var på den lägsta nivån sedan energikrisen började sommaren 2021.

Billig el från maj och framåt

Från maj och framåt blev därmed elen väldigt billig. Finland, som numera är ett överskottsområde till följd av utbyggd vindkraft och kärnkraft, bidrar till att de själva ihop med de svenska elområdena SE1-SE3, blir ett så kallat lokalt regionöverskott som inte går att exportera söderut. Finland blev under 2024 det europeiska land som hade flest negativa timpriser på el, 721 stycken eller drygt 8 procent. Med sedvanlig högsäsong för kärnkraftsrevisioner och därmed begränsad överföringskapacitet kopplas SE4 mot Tyskland, men tack vare de många billiga eftermiddagstimmarna som kunde importeras blev sommarperioden maj – september förhållandevis billig med 40 euro per MWh i snitt. Än lägre i SE1-SE3 med snittpriser i spannet 14 – 17 euro.

Augusti – nytt lägstarekord

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Faktum är att augusti blev nytt rekordlägsta i SE3 med 7,41 euro per MWh i snitt. I kronor räknat tangerar det juli 2015 när det var väldigt blött, men då var också EUR/SEK på en helt annan nivå.

Oktober – årets billigaste månad i syd

Även oktober blev mild och årets billigaste månad i SE4.

November – elmarknaden hickar till

Tidigt i november blev det så dags att lära sig ytterligare ett nytt ord, denna gång på tyska. ”Dunkelflaute”, på svenska mörkerstiltje, fick elmarknaden att hicka till med innebörden att varken solkraft eller vindkraft producerade i princip någonting. Av Tysklands cirka 100 gigawatt installerad vindkraft var produktionen mindre än 1 GW. Gamla reservkraftverk med oljeeldning tvingades in i produktionsmixen och dessa ville naturligtvis ha betalt därefter.

December – pristopp i södra Sverige

Novemberfenomenet återkom vid lucia och skickade upp priset till som högst 10,80 kr/kWh vilket är det högsta tyska priset på 18 år. Södra Sverige sögs med och toppade på 8 kr/kWh vilket är i nivå med när det var som värst under augusti och december 2022.

Precis som med den stora mängden negativa priser är motsatsen något som lär återkomma när planerbar produktion är nerlagd och det är vindstilla vid hög förbrukning. 2024 avslutades milt och med en arbetstagarhelg med dämpade priser.

Nyheter

Iskyla ger de högsta elpriserna på ett år – södra Sverige drabbas mest

Publicerat

den

Vinterns första riktiga köldknäpp är på väg in över Skandinavien. Det får både elförbrukningen och elpriserna att skjuta i höjden. Systempriset väntas bli runt 1 krona per kWh i snitt den närmaste veckan, medan södra Sverige tillfälligt kan få priser på upp till 5 kronor per kWh. Det visar Bixias prognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Hittills i år har vintern varit ovanligt mild och nederbördsrik, vilket har hållit elpriserna nere på relativt låga nivåer, mellan 30 och 50 öre per kWh. Men när ett högtryck med kall grönländsk luft sveper in över Skandinavien kommande vecka pressas elpriserna upp till det dubbla.

– Köldknäppen gör att elförbrukningen skjuter i höjden, vilket driver upp elpriset till de högsta nivåerna på ett år. Dåligt med vind, vilket ger låg vindkraftsproduktion både i Norden och Tyskland, bidrar också till prisökningen, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Temperaturen väntas sjunka till 5 grader under det normala redan i dag, fredag, och först i slutet av nästa vecka väntas en långsam temperaturuppgång.

Högst elpriser i syd

Högst elpriser väntas i södra Sverige, vilket beror på att höga tyska elpriser spiller över till elområde SE4. Dygnssnittet väntas ligga på 2 kronor per kWh under fredag och måndag. Även under helgen blir elpriserna ovanligt höga, men dämpas av en lägre förbrukning.

Priset är sedvanligt som allra högst under höglasttimmarna, mellan sju och tio på förmiddagen och fem och åtta på kvällen.

– När industrin drar i gång på måndag morgon kan elpriserna nå upp mot 4–5 kronor per kWh i södra Sverige. De som har timprisavtal bör ha lite extra koll på när de lägger sin förbrukning, säger Johan Sigvardsson.

Även SE3 dras med i de höga elpriserna i söder, medan situationen ser betydligt lugnare ut i norr.

– El har varit nästan gratis, runt 15 öre per kWh, i norra Sverige de senaste åtta månaderna. Den inkommande kylan kan höja priset något, men det stora vattenkraftsöverskottet håller fortfarande priserna på betydligt lägre nivåer jämfört med södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Mildare väder och dämpade priser i sikte

Högtrycket väntas lätta mot slutet av nästa vecka, vilket öppnar för en återgång till mildare och blötare väder – och samtidigt lägre elpriser.

– Vårens elpris ser fortfarande ut att bli väldigt lågt, även om det kraftigt ökande gaspriset de senaste månaderna har pressat upp förväntningarna något, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Nyheter

Glansen är tillbaka på guldet

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Den tyska kapitalförvaltaren DWS, med Vincenzo Vedda, Chief Investment Officer, vid pennan, har gjort en analys av guldmarknaden. Nedan är bolagets sammanfattning på svenska.

  • Gulds imponerande utveckling har lett till en kraftig ökning av efterfrågan under 2024, där inte bara centralbanker har visat stort intresse.
  • Förutom guld har även guldgruveaktier visat sig vara en potentiellt attraktiv investering, och vid vissa tillfällen till och med överträffat guldet i avkastning.
  • Vår prognos för både guld och guldgruveaktier förblir positiv.

Guld och guldgruveaktier var starka under 2024

Guld hade en imponerande utveckling under hela 2024 och steg kraftigt även under de första veckorna av det nya året, vilket resulterade i en ny rekordnotering. Med en uppgång på drygt 27 % noterade den ädla metallen sin starkaste årsavkastning sedan 2010, då den steg med 29,6 %1. Stark fysisk efterfrågan, samt gulds roll som en trygg hamn i osäkra tider, drev upp priset till rekordnivåer. Vår prognos för de kommande månaderna och för 2025 förblir också positiv.

I detta klimat kan investerare fråga sig om exponering mot guldgruveaktier är lika attraktivt, särskilt eftersom dessa aktier vid flera tillfällen överträffade guldets avkastning under 2024. Dock var den totala årsuppgången för guldgruveaktier endast 13,3 % under 2024. Vi anser att både guld och guldgruveaktier är attraktiva investeringar. Trots deras många likheter finns det dock också skillnader som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fattas.

Utsikter

Den nuvarande drivkraften bakom guldpriset bör förbli intakt för tillfället, vilket ger guld potential att prestera väl under 2025. Särskilt en avtagande inflation och fallande räntor bör ge stöd. Om man ser på de långsiktiga tekniska diagrammen för guldpriset över flera decennier, är det tydligt att uppsidan ännu inte är uttömd och att ytterligare uppgångar kan förväntas – åtminstone ur detta perspektiv. Dock kan, som tidigare nämnts, tillfälliga motrörelser och bakslag inte uteslutas.

Vi är också positiva till guldgruveaktier. Historiskt sett har det dock visat sig att dessa aktier inte alltid är det bättre valet på grund av sina inneboende risker. Det är endast i det (ganska teoretiska) scenariot av ett guldförbud som fördelarna blir tydliga. Historiskt sett har aktier inte påverkats av sådana förbud och har fortsatt att ge investerare exponering mot guld.

I slutändan kan en bra mix av guld och gruvaktier möjliggöra för investerare att dra nytta av båda tillgångsslagen utan att vara fullt exponerade mot den ena eller den andra och deras respektive risker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu söker externa investerare för kärnkraftverk i Torneå

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå, Finland

Outokumpu har undersökt möjligheten att förbättra tillgången till koldioxidsnål energi med hjälp av ny kärnteknik. Som ett led i detta arbete har bolaget genomfört en förstudie för att utvärdera möjligheten att bygga en SMR-reaktor i närheten av bolagets största rostfria produktionsanläggning i Torneå, Finland. Studien har slutförts framgångsrikt, vilket bekräftar projektets genomförbarhet och att det inte finns några betydande hinder för att bygga en SMR. Outokumpu söker nu externa parter som skulle vara intresserade av att investera i projektet och utveckla det vidare på egen hand.

Genomförbarhetsstudien inkluderade en undersökning av möjliga tekniska lösningar och gällande lagstiftning samt miljöpåverkan på den tilltänkta platsen kring Outokumpus anläggning i Torneå i Finland. Studien visade att det redan idag finns tillräcklig teknisk beredskap inom SMR-reaktorteknik, och att Torneåregionen erbjuder ytterligare fördelar för ett potentiellt SMR-projekt, såsom tillgången på havskylvatten tack vare kallare klimat. Dessutom håller Finlands kärnenergilagstiftning på att förändras på ett sätt som förväntas stödja utvecklingsmöjligheterna för kärnkraft i landet.  

”Resultaten från genomförbarhetsstudien är mycket positiva och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett SMR-projekt. För Outokumpu är slutförandet av studien ett bevis på intresse för att säkerställa att de möjligheter som erbjuds av ny kärnteknik utforskas. Även om vi har fattat ett strategiskt beslut att inte diversifiera vår verksamhet till energiproduktion, ser vi fram emot att lämna över projektet till en partner som är intresserad av att fortsätta projektet och investera inom detta område”, säger Stefan Erdmann, Chief Technical Officer på Outokumpu.  

Att fasa ut fossila bränslen från tunga industrier är en förutsättning för att uppnå koldioxidneutralitet i Europa, och detta kräver betydande mängder ren energi. Kärnkraft spelar en viktig roll i energiproduktionsmixen i Finland genom att tillhandahålla planerbar energi och elprisstabilitet och därmed stödja industriell elektrifiering och nya investeringar i en ren omställning, såsom avskiljning och användning av koldioxid (CCUS), i de sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Dessutom erbjuder SMR en snabbare och flexiblare lösning för att stärka Finlands energiförsörjning jämfört med traditionella, storskaliga kärnkraftsprojekt. 

”Elektricitet spelar en central roll i Outokumpus strategi för att minska koldioxidutsläppen och att säkerställa en ökad och stabil försörjning är av strategisk betydelse. Elektrifiering av produktionsprocesser för att minska utsläppen eller nya initiativ inom CCUS kräver ökade mängder el. Att delta i energiutvecklingsprojekt som SMR med ett offtake-avtal ligger i vårt intresse och det gör det dessutom möjligt för andra CCUS-partners att samlokalisera till vår anläggning i Torneå på grund av den unika möjligheten för alla partners att kombinera biogena avfallsströmmar (CO2) med koldioxidfri el för att generera nya gröna produkter som biokemikalier eller biobränslen. ” framhäver Erdmann.   

Energins andel av Outokumpus kostnadsbas är cirka 10 procent och Outokumpu är den största köparen av el i Finland.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära