Följ oss

Nyheter

Är Kina och Ryssland köparna som driver upp guldpriset till rekordnivåer?

Publicerat

den

Guldtackor och -mynt

Guldpriset svävar på nära rekordnivåer eftersom efterfrågan är fortsatt robust trots stigande räntor som gör andra tillgångar som obligationer mer attraktiva. De senaste marknadstrenderna har underblåst spekulationer om att även vid nuvarande höga priser lagras guld i tysthet av centralbankerna i Kina och Ryssland.

Guldpriset i pund nådde rekordhöga 1 653 GBP i början av maj. Det nuvarande dollarrekordet på 2 075 USD per troy ounce toppades kort samma dag – även om det var inofficiellt – när marknadsbevakare satte det korta steget ner till handel med terminer och optioner snarare än fysiska affärer.

Priserna i pund och dollar har sedan dess sjunkit till 1 568 pund och 1 967 dollar. Men finansexperter tror att dessa priser är redo att stiga om det blir ytterligare en finansiell kris, eller att det finns tecken på att den amerikanska centralbanken är på väg att lätta på räntehöjningarna.

Investerare som håller ett öga på guldköpmöjligheter ser den ädla metallen som en placering för att bevara värde och säkrar sig mot inflation, ett användbart sätt att diversifiera en portfölj och en fristadstillgång under finansiell och politisk oro.

Rörelser leder till rykten om en mystisk köpare

I månader har rörelser i guldpriset väckt spekulationer om en ”hemlig köpare” vars aktiviteter på marknaden påverkar priset. Många tror att denna köpare är den kinesiska eller ryska centralbanken, eller rent av båda.

Vissa guldinköp förblir outredda och även om det är gissningar, ser det ut som att Kina och Rysslands centralbanker har varit på köprunda, enligt Adrian Ash, analyschef på BullionVault.

”Det måste gå någonstans och den som köper det tar det från marknaden till ett högt pris”, säger han. ”Dessa länder är de uppenbara misstänkta på grund av sin storlek och sin historia av förvärv av guld.”

Vanligtvis innebär höga amerikanska räntor att investerare föredrar att placera pengar i statsobligationer, vilket genererar en inkomst något som guld inte gör. Den här gången har guldpriset dock hållit sig högt, säger Ash.

”Den naturliga kopplingen mellan guld och räntor verkar ha försvagats om inte brutits. Skillnaden är guldets politiska dragningskraft som en tillgång utanför Washingtons kontroll.

Ash noterar att när USA inför sanktioner mot ett land, kan det inte längre ta ut dollar från USAs finansiella system, och tillägger: ”I extrema fall är guld den ultimata formen av betalning.

”Guldpriserna är fortfarande höga med historiska mått mätt, och även om ädelmetallen har tappat 2 000-dollars-nivån för tillfället, fortsätter det underliggande priset att hålla sig mycket stabilt, med stöd av asiatiska konsumenters efterfrågan såväl som av centralbanksköp.

”Det faktum att priserna är så höga i frånvaro av stor investeringsefterfrågan tyder på att det finns gott om utrymme för guldkursen att stiga kraftigt när finansmarknaderna nästa gång drabbas av problem.”

Priserna svänger på finansmarknaderna

Guld har nyligen levererat diversifieringsfördelar till investerare som äger denna råvara, säger Bestinvests vd Jason Hollands.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Medan räntorna på amerikanska statsobligationer har stigit dramatiskt högre, vilket speglar aggressiva räntehöjningar, ger guld inga inkomstbetalningar. Medan det för andra investeringar som obligationer eller aktier finns kuponger eller utdelningar, finns det inga sådana för guld. Guld är en statisk råvara.

Hollands anser att guldets styrka beror på faktorer inklusive som i banksektorn och den senaste tidens amerikanska skuldtakskris – och, som Ash föreslagit, centralbanksköp av Kina och andra länder.

Han säger: ”En av de största faktorerna bakom guldets styrka på senare tid är att centralbanker, särskilt från tillväxtmarknadsländer, har varit stora köpare av den ädla metallen för sina reserver under det senaste året.

”Deras motivation påverkas sannolikt av hur USA och dess allierade har fryst de delar av Rysslands valutareserver som hålls utomlands.

”Fysiskt guld som hålls i inhemska valv är mycket svårare för utländska makter att ta kontroll över. Nationer som är oroliga för risken att drabbas av liknande handlingar i framtiden noterar detta och köper fysiskt guld.”

”I slutändan är en guldtacka värd vad nästa person är beredd att betala för den. Även om det kan drivas av faktorer som efterfrågan som smyckesmarknaden, centralbanksköp och dess användning som en komponent i elektroniska föremål, kommer ett betydande inflytande på guldpriserna från finansmarknaderna som är benägna att svänga kraftigt i sentimentet. ’

Utsikterna för guld är fortfarande glimrande

”Även om de kortsiktiga guldutsikterna fortfarande är lite oklara, råder det ingen tvekan om att den långsiktiga prognosen är positiv”, säger Fawad Razaqzada, marknadsanalytiker på StoneX.

”Det har varit lite aggressiva prissättningar i de amerikanska räntorna på senare tid, men ju högre räntorna går, desto kraftigare kommer den eventuella ekonomiska nedgången sannolikt att bli. Så räntorna kommer att sjunka igen och kanske kraftigare än vad det för närvarande ser ut.”

Razaqzada säger att senaste kinesiska och europeiska data också signalerar fallande räntor. Ekonomiska kriser och inflation på tillväxtmarknader som Argentina, Turkiet och Pakistan kommer bara att öka guldets attraktionskraft.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära