Följ oss

Nyheter

Användningen av kol slog nytt rekord under 2022 och fortsätter att öka i år

Publicerat

den

Berg av kol

Den globala kolförbrukningen steg till en ny rekordnivå 2022 och kommer att ligga kvar nära den rekordnivån i år eftersom den starka tillväxten i Asien för både kraftproduktion och industriella tillämpningar överträffar nedgångarna i USA och Europa, enligt IEA:s senaste marknadsuppdatering.

Kolförbrukningen under 2022 ökade med 3,3 % till 8,3 miljarder ton, vilket är ett nytt rekord, enligt IEA:s halvårsuppdatering av kolmarknaden, som publicerades i torsdags. Under 2023 och 2024 kommer små nedgångar i koleldad kraftproduktion sannolikt att kompenseras av ökningar i industriell användning av kol, förutspår rapporten, även om det finns stora variationer mellan olika geografiska regioner.

Kina, Indien och länderna i Sydostasien förväntas tillsammans stå för 3 av 4 ton kol som förbrukas i världen 2023. I Europeiska unionen var tillväxten i efterfrågan på kol minimal under 2022, eftersom en tillfällig ökning av koleldad kraftproduktion nästan uppvägdes av lägre användning inom industrin. Den europeiska kolanvändningen förväntas minska kraftigt i år i takt med att förnybara energikällor byggs ut och kärnkraft och vattenkraft delvis återhämtar sig från de senaste nedgångarna. I USA förstärks utvecklingen bort från kol också av lägre priser på naturgas.

Diagram över efterfrågan på kol år 2021-2023
Efterfrågan på kol per år, 2021-2023

Efter tre turbulenta år präglade av covid-19-chocken 2020, den starka återhämtningen efter pandemin 2021 och oron orsakad av Rysslands invasion av Ukraina 2022, har kolmarknaderna hittills återgått till mer förutsägbara och stabila mönster under 2023. Den globala efterfrågan på kol beräknas ha ökat med ca 1,5 % under första halvåret 2023 till totalt ca 4,7 miljarder ton, tack vare en ökning med 1 % inom kraftproduktion och 2 % inom annan industriell användning än kraftproduktion.

Sett till region minskade efterfrågan på kol snabbare än tidigare förväntat under första halvåret i år i USA och EU – med 24 % respektive 16 %. Efterfrågan från de två största konsumenterna, Kina och Indien, ökade dock med över 5 % under det första halvåret, vilket mer än väl kompenserade för nedgångar på andra håll.

”Kol är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp från energisektorn, och i Europa och USA har tillväxten av ren energi lett till en strukturell nedgång i kolanvändningen”, säger Keisuke Sadamori, direktör för energimarknader och säkerhet på IEA. ”Men efterfrågan är fortfarande envist hög i Asien, även om många av dessa ekonomier har ökat sina förnybara energikällor avsevärt. Vi behöver större politiska insatser och investeringar – med stöd av starkare internationellt samarbete – för att driva på en massiv ökning av ren energi och energieffektivitet för att minska efterfrågan på kol i ekonomier där energibehoven växer snabbt.”

Förskjutningen av efterfrågan på kol till Asien fortsätter. År 2021 stod Kina och Indien redan för två tredjedelar av den globala förbrukningen, vilket innebär att de tillsammans använde dubbelt så mycket kol som resten av världen tillsammans. År 2023 kommer deras andel att vara nära 70 %. Förenta staterna och Europeiska unionen – som tillsammans stod för 40 % för tre decennier sedan och över 35 % i början av detta århundrade – står däremot för mindre än 10 % i dag.

Samma uppdelning gäller på produktionssidan. De tre största kolproducenterna – Kina, Indien och Indonesien – producerade alla rekordmängder under 2022. I mars 2023 satte både Kina och Indien nya månadsrekord: Kina översteg 400 miljoner ton för andra gången någonsin och Indien översteg 100 miljoner ton för första gången. I mars exporterade även Indonesien nästan 50 miljoner ton, en volym som aldrig tidigare har skeppats av något land. USA, som en gång i tiden var världens största kolproducent, har däremot mer än halverat sin produktion sedan toppnoteringen 2008.

Efter förra årets extrema volatilitet och höga priser föll kolpriserna under första halvåret 2023 till samma nivåer som under sommaren 2021, drivet av gott om utbud och lägre naturgaspriser. Termiskt kol började återigen prissättas lägre än kokskol, och den stora premien för australiensiskt kol minskade efter att det störande La Niña-väder som hade hämmat produktionen hade lättat. Ryskt kol har hittat nya avsättningsmöjligheter efter att ha varit utestängt i Europa, men ofta till betydande rabatter.

Billigare kol har gjort import mer attraktivt för vissa priskänsliga köpare. Den kinesiska importen har nästan fördubblats under första halvåret i år, och den globala kolhandeln under 2023 förväntas öka med mer än 7 %, vilket överträffar den totala efterfrågetillväxten, för att närma sig rekordnivåerna från 2019. Den sjöburna kolhandeln 2023 kan mycket väl komma att överträffa rekordet på 1,3 miljarder ton från 2019.

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära