Den globala kolförbrukningen steg till en ny rekordnivå 2022 och kommer att ligga kvar nära den rekordnivån i år eftersom den starka tillväxten i Asien för både kraftproduktion och industriella tillämpningar överträffar nedgångarna i USA och Europa, enligt IEA:s senaste marknadsuppdatering.

Kolförbrukningen under 2022 ökade med 3,3 % till 8,3 miljarder ton, vilket är ett nytt rekord, enligt IEA:s halvårsuppdatering av kolmarknaden, som publicerades i torsdags. Under 2023 och 2024 kommer små nedgångar i koleldad kraftproduktion sannolikt att kompenseras av ökningar i industriell användning av kol, förutspår rapporten, även om det finns stora variationer mellan olika geografiska regioner.

Kina, Indien och länderna i Sydostasien förväntas tillsammans stå för 3 av 4 ton kol som förbrukas i världen 2023. I Europeiska unionen var tillväxten i efterfrågan på kol minimal under 2022, eftersom en tillfällig ökning av koleldad kraftproduktion nästan uppvägdes av lägre användning inom industrin. Den europeiska kolanvändningen förväntas minska kraftigt i år i takt med att förnybara energikällor byggs ut och kärnkraft och vattenkraft delvis återhämtar sig från de senaste nedgångarna. I USA förstärks utvecklingen bort från kol också av lägre priser på naturgas.

Efter tre turbulenta år präglade av covid-19-chocken 2020, den starka återhämtningen efter pandemin 2021 och oron orsakad av Rysslands invasion av Ukraina 2022, har kolmarknaderna hittills återgått till mer förutsägbara och stabila mönster under 2023. Den globala efterfrågan på kol beräknas ha ökat med ca 1,5 % under första halvåret 2023 till totalt ca 4,7 miljarder ton, tack vare en ökning med 1 % inom kraftproduktion och 2 % inom annan industriell användning än kraftproduktion.

Sett till region minskade efterfrågan på kol snabbare än tidigare förväntat under första halvåret i år i USA och EU – med 24 % respektive 16 %. Efterfrågan från de två största konsumenterna, Kina och Indien, ökade dock med över 5 % under det första halvåret, vilket mer än väl kompenserade för nedgångar på andra håll.

”Kol är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp från energisektorn, och i Europa och USA har tillväxten av ren energi lett till en strukturell nedgång i kolanvändningen”, säger Keisuke Sadamori, direktör för energimarknader och säkerhet på IEA. ”Men efterfrågan är fortfarande envist hög i Asien, även om många av dessa ekonomier har ökat sina förnybara energikällor avsevärt. Vi behöver större politiska insatser och investeringar – med stöd av starkare internationellt samarbete – för att driva på en massiv ökning av ren energi och energieffektivitet för att minska efterfrågan på kol i ekonomier där energibehoven växer snabbt.”

Förskjutningen av efterfrågan på kol till Asien fortsätter. År 2021 stod Kina och Indien redan för två tredjedelar av den globala förbrukningen, vilket innebär att de tillsammans använde dubbelt så mycket kol som resten av världen tillsammans. År 2023 kommer deras andel att vara nära 70 %. Förenta staterna och Europeiska unionen – som tillsammans stod för 40 % för tre decennier sedan och över 35 % i början av detta århundrade – står däremot för mindre än 10 % i dag.

Samma uppdelning gäller på produktionssidan. De tre största kolproducenterna – Kina, Indien och Indonesien – producerade alla rekordmängder under 2022. I mars 2023 satte både Kina och Indien nya månadsrekord: Kina översteg 400 miljoner ton för andra gången någonsin och Indien översteg 100 miljoner ton för första gången. I mars exporterade även Indonesien nästan 50 miljoner ton, en volym som aldrig tidigare har skeppats av något land. USA, som en gång i tiden var världens största kolproducent, har däremot mer än halverat sin produktion sedan toppnoteringen 2008.

Efter förra årets extrema volatilitet och höga priser föll kolpriserna under första halvåret 2023 till samma nivåer som under sommaren 2021, drivet av gott om utbud och lägre naturgaspriser. Termiskt kol började återigen prissättas lägre än kokskol, och den stora premien för australiensiskt kol minskade efter att det störande La Niña-väder som hade hämmat produktionen hade lättat. Ryskt kol har hittat nya avsättningsmöjligheter efter att ha varit utestängt i Europa, men ofta till betydande rabatter.

Billigare kol har gjort import mer attraktivt för vissa priskänsliga köpare. Den kinesiska importen har nästan fördubblats under första halvåret i år, och den globala kolhandeln under 2023 förväntas öka med mer än 7 %, vilket överträffar den totala efterfrågetillväxten, för att närma sig rekordnivåerna från 2019. Den sjöburna kolhandeln 2023 kan mycket väl komma att överträffa rekordet på 1,3 miljarder ton från 2019.