Nyheter
ABB och Gravitricity samarbetar om energilagringssystem för uttjänta gruvschakt
ABB har tecknat en överenskommelse med brittiskbaserade energilagringsföretaget Gravitricity för att undersöka hur ABB:s expertis och tekniker inom gruvspel kan påskynda utveckling och implementering av tyngdkraftsbaserade energilagringssystem i uttjänta gruvor.
Gravitricity har tagit fram GraviStore, ett underjordiskt tyngdkraftsbaserat energilagringssystem som lyfter och sänker tunga vikter i underjordsschakt. Framtida GraviStore-system kommer lagra över 20 MWh och klarar betydande lagringsperioder tillsammans med snabba kraftleveranser till nätverksbegränsade användare och operatörer, distributionsnätverk och större kraftanvändare.
Till skillnad från batterier kan Gravitricity-systemet arbeta i decennier utan någon prestandaförsämring. Gravitricity har redan visat systemet med en demonstrator och undersöker nu möjligheterna att använda sin banbrytande teknik i uttjänta gruvor över hela världen.
I egenskap av marknadsledare inom gruvspel med en stor installerad bas på över 1 000 gruvspelslösningar runt om i världen kommer ABB att tillhandahålla forskning och utveckling, produktutveckling och ingenjörsteam som är specialiserade inom design, konstruktion och drift av gruvspel samt mekaniska och elektriska system såväl som styrteknik för uppfordring.
”I takt med att världen genererar mer elektricitet från intermittenta förnybara energikällor finns det ett växande behov av tekniker som kan fånga upp och lagra energi under perioder med låg efterfrågan och sedan frigöra den när behov uppstår”, säger Martin Wright, medgrundare till Gravitricity och verkställande ordförande. ”Vårt underjordiska tyngdkraftsbaserade energilagringssystem GraviStore använder sig av tyngdkraften för att erbjuda några av de bästa egenskaperna med litiumjonbatterier och pumpkraftverk – till låga kostnader och utan behov av några sällsynta jordartsmetaller.”
”Vi ser redan ett betydande intresse från gruvoperatörer i Europa, Indien och Australien och detta samarbete med ABB – som har decenniers erfarenhet av elektrifiering och expertis inom gruvspelssystem – kommer att hjälpa oss att påskynda våra ambitiösa kommersialiseringsplaner. Jag är glad över att vi arbetar tillsammans.”
Samförståndsavtalet är ett viktigt steg i ABB:s ambitioner att vidareutveckla sina livscykeltjänster genom att samarbeta med företag som tillhandahåller närliggande och värdeadderande teknologier.

”ABB har 130 års erfarenhet inom gruvspel, sedan vi för första gången elektrifierade ett i Sverige på 1890-talet, men det här samarbetet med Gravitricity visar hur vi kan fortsätta med vår diversifiering och anpassa våra tekniker”, säger Charles Bennett, Global Service Manager, Business Line Hoisting, ABB Process Industries. ”Vi är ivriga att gå vidare med samarbetet och utforska möjligheterna när vi blir en del av nästa generations förnybara energilagringssystem och drar nytta av gruvschakt som inte längre är i bruk.”
Gravitricity kommer att bidra med specialistkompetens inom kraftnätsefterlevnad och styrsystem och teamen kommer att arbeta tillsammans med genomförbarhetsstudier för att förstå tillämpningen av befintlig gruvspelsteknik i tyngkraftsbaserade energilagringssystem. ABB kommer också att erbjuda konsultation inom gruvindustrin och arbeta för att identifiera lämpliga platser och schakt för installation av GraviStore.
Från kostnadskrävande avveckling till instäksbringande energilagring
Avvecklingen av gruvschakt är en dyr och tidsödande process för gruvbolag. Genom att ställa om outnyttjade gruvschakt till energilagring kan de fylla en produktiv funktion i upp till 50 år bortom den ursprungliga livslängden och minska kostnaderna för avveckling samtidigt som det leder till nya arbetstillfällen och bidrar till den gröna energiomställningen.
Gravitricity använder sig av tunga vikter som är nedsänkta i ett djupt schakt med kablar anslutna till vinschar. När det finns överskott på elektricitet, till exempel en blåsig dag, vinschas vikterna upp till ovankant av schaktet, redo att generera kraft. Vikterna kan sedan släppas efter behov – på mindre än en sekund – varpå vinscharna blir generatorer som producerar antingen en stor mängd elektricitet snabbt eller frigör den långsammare, beroende på vad som behövs.
Till skillnad från batterier kan Gravitricity-systemet arbeta i decennier utan någon prestandaförsämring. Gravitricity har en växande portfölj av immateriella rättigheter i underjordisk energilagring, bland annat 8 tilldelade patent och ytterligare 2 patentsökta. Tanken att använda tyngdkraften till att lagra energi är inte ny. Storbritannien har redan ett antal pumpkraftverk, som Cruachan Power Station, där vatten pumpas uppför en backe och sedan frigörs efter behov.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

