Följ oss

Nyheter

ABB och Gravitricity samarbetar om energilagringssystem för uttjänta gruvschakt

Publicerat

den

Hur Gravictricity lagrar energi i gruvschakt

ABB har tecknat en överenskommelse med brittiskbaserade energilagringsföretaget Gravitricity för att undersöka hur ABB:s expertis och tekniker inom gruvspel kan påskynda utveckling och implementering av tyngdkraftsbaserade energilagringssystem i uttjänta gruvor.

Gravitricity har tagit fram GraviStore, ett underjordiskt tyngdkraftsbaserat energilagringssystem som lyfter och sänker tunga vikter i underjordsschakt. Framtida GraviStore-system kommer lagra över 20 MWh och klarar betydande lagringsperioder tillsammans med snabba kraftleveranser till nätverksbegränsade användare och operatörer, distributionsnätverk och större kraftanvändare.

Till skillnad från batterier kan Gravitricity-systemet arbeta i decennier utan någon prestandaförsämring. Gravitricity har redan visat systemet med en demonstrator och undersöker nu möjligheterna att använda sin banbrytande teknik i uttjänta gruvor över hela världen.

I egenskap av marknadsledare inom gruvspel med en stor installerad bas på över 1 000 gruvspelslösningar runt om i världen kommer ABB att tillhandahålla forskning och utveckling, produktutveckling och ingenjörsteam som är specialiserade inom design, konstruktion och drift av gruvspel samt mekaniska och elektriska system såväl som styrteknik för uppfordring.

”I takt med att världen genererar mer elektricitet från intermittenta förnybara energikällor finns det ett växande behov av tekniker som kan fånga upp och lagra energi under perioder med låg efterfrågan och sedan frigöra den när behov uppstår”, säger Martin Wright, medgrundare till Gravitricity och verkställande ordförande. ”Vårt underjordiska tyngdkraftsbaserade energilagringssystem GraviStore använder sig av tyngdkraften för att erbjuda några av de bästa egenskaperna med litiumjonbatterier och pumpkraftverk – till låga kostnader och utan behov av några sällsynta jordartsmetaller.”

”Vi ser redan ett betydande intresse från gruvoperatörer i Europa, Indien och Australien och detta samarbete med ABB – som har decenniers erfarenhet av elektrifiering och expertis inom gruvspelssystem – kommer att hjälpa oss att påskynda våra ambitiösa kommersialiseringsplaner. Jag är glad över att vi arbetar tillsammans.”

Samförståndsavtalet är ett viktigt steg i ABB:s ambitioner att vidareutveckla sina livscykeltjänster genom att samarbeta med företag som tillhandahåller närliggande och värdeadderande teknologier.

Utrustning från ABB

”ABB har 130 års erfarenhet inom gruvspel, sedan vi för första gången elektrifierade ett i Sverige på 1890-talet, men det här samarbetet med Gravitricity visar hur vi kan fortsätta med vår diversifiering och anpassa våra tekniker”, säger Charles Bennett, Global Service Manager, Business Line Hoisting, ABB Process Industries. ”Vi är ivriga att gå vidare med samarbetet och utforska möjligheterna när vi blir en del av nästa generations förnybara energilagringssystem och drar nytta av gruvschakt som inte längre är i bruk.”

Gravitricity kommer att bidra med specialistkompetens inom kraftnätsefterlevnad och styrsystem och teamen kommer att arbeta tillsammans med genomförbarhetsstudier för att förstå tillämpningen av befintlig gruvspelsteknik i tyngkraftsbaserade energilagringssystem. ABB kommer också att erbjuda konsultation inom gruvindustrin och arbeta för att identifiera lämpliga platser och schakt för installation av GraviStore.

Från kostnadskrävande avveckling till instäksbringande energilagring

Avvecklingen av gruvschakt är en dyr och tidsödande process för gruvbolag. Genom att ställa om outnyttjade gruvschakt till energilagring kan de fylla en produktiv funktion i upp till 50 år bortom den ursprungliga livslängden och minska kostnaderna för avveckling samtidigt som det leder till nya arbetstillfällen och bidrar till den gröna energiomställningen.

Gravitricity använder sig av tunga vikter som är nedsänkta i ett djupt schakt med kablar anslutna till vinschar. När det finns överskott på elektricitet, till exempel en blåsig dag, vinschas vikterna upp till ovankant av schaktet, redo att generera kraft. Vikterna kan sedan släppas efter behov – på mindre än en sekund – varpå vinscharna blir generatorer som producerar antingen en stor mängd elektricitet snabbt eller frigör den långsammare, beroende på vad som behövs.

Till skillnad från batterier kan Gravitricity-systemet arbeta i decennier utan någon prestandaförsämring. Gravitricity har en växande portfölj av immateriella rättigheter i underjordisk energilagring, bland annat 8 tilldelade patent och ytterligare 2 patentsökta. Tanken att använda tyngdkraften till att lagra energi är inte ny. Storbritannien har redan ett antal pumpkraftverk, som Cruachan Power Station, där vatten pumpas uppför en backe och sedan frigörs efter behov.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära