Nyheter
Nya enorma oljefynd rapporteras i Iran

”The National Iranian Oil Company (NIOC) has announced the discovery of a huge oil field with considerable crude reserves in southern Iran.
NIOC’s Director for Exploration Seyyed Mahmoud Mohaddes said Saturday that an exploratory oil well has already been drilled in the area.
”The newly-discovered oil field must be considered among the biggest fields ever discovered in Iran,” he said.
The Iranian official also added that initial tests have indicated the high quality of the oil in the new field.
Mohaddes went on to say that the details about two or three more oil fields will be announced in the near future.
A total of 18 heavy and extra heavy oilfields have so far been discovered in Iran, including Ferdowsi oil field in the Persian Gulf, which is one of the country’s biggest heavy oil fields with proven reserves of more than 31 billion barrels.
Iran’s total in-place oil reserves have been estimated at more than 560 billion barrels with about 140 billion barrels of extractable oil. Moreover, heavy and extra heavy varieties of crude oil account for roughly 70-100 billion barrels of the total reserves.”
De potentiella följdeffekterna är många: Dels visar det på att även om sanktionerna kan komma att bli omfattande så berör det inte Irans oljeindustri i det minsta. Tvärtom skickar det här en motsatt signal: Iran har olja och en jädrans massa av den varan. Och för att göra saker och ting värre har EU har passerat en lag som förhindrar att de får ta en del av den kakan.
Kineserna och indierna bevakar det här med en stor spänning (och förståeligt med enorm entusiasm), alltmedan EU nu förmodligen börjar undra om man inte vill ta risken och kolla om saudiernas mytomspunna reservkapacitet (som enbart räcker 4 månader enligt väldigt optimistiska beräkningar) verkligen håller måttet. För Irans kommande kunder är det här en signal som pekar på att den rätta investeringen har gjorts.
Det som förmodligen kommer att hända är att EU med all sannolikhet kommer att börja käbbla med USA om andelar av den libyska oljan och förmodligen att titta på läget hos Nigeria och Angola, Afrikas två andra signifikanta oljeproducenter. Jag tänker tillbaks på John Ghazvinians bok ”Untapped: The Scramble for Africa’s Oil” och hur det händelseförloppet har införlivats. Vi har till exempel redan haft svenska oljehandlare nere i Sudan (och framförallt Sydsudan).
Moodys nedgraderade Greklands kreditbetyg till den lägsta möjliga och varnar för att konkurs. Moodys var sena med beskedet; S&P gjorde samma bedömning för ett bra tag sen. Eurozonen har råd att kicka ut grekerna, men har definitivt inte råd att göra detsamma med Italien eller Spanien (såvida man inte köper Max Keisers utlåtande om att man preppar både länderna för samma tyska kannibalisering av ekonomin som för Greklands del).
Igår kom dessutom in en rapport där oljeleveranser till Medelhavet inte bara har bibehållits, men också ökat. The Guardian gick ut med att Iran innehar en 46%-ig andel av SuMed-pipelinen. Alldeles riktigt följde även ett reportage om hur italienska raffineringsbolaget Iplom SpA nyligen kommissionerat ett tankerfartyg för en leverans på 80,000 ton av iransk råolja från Kharg-terminalen.
Det här är dock inte problemfritt för Iran. Frågan återstår, hur betalar man för allt det här? Iran får inte handla med EU ens i guld. Skall transaktioner ske i förväg? Har sanktionerna ytterligare kryphål så avbetalningar kan ske löpande för ickeupplösta kontrakt? Har Iran återstående skulder som betalas av med oljeleveranser? Det är mycket vi inte vet och luddigheterna i sanktionerna späder på osäkerheten i situationen.
En sak är dock säker: Irans industriella apparat är den riktiga vinnaren. Oljefyndigheter som inte behöver allokeras till EU går med fördel till den inhemska marknaden. Oljan kan säljas mycket billigare till branscher inom Irans tungt subventionerade ekonomi, i och med att cost-benefit-kvotan går genom taket. Statens regulationer styr i dessa inhemska farvatten.
Samtliga händelser har en synergistisk inverkan på den globala oljemarknaden. Oljeproducenterna blir förstås skitlyckliga över höjda oljepriser, men bara till en viss nivå. De här upptäckterna av nya oljefält gör att de redan höga normalnivåerna av oljepriserna är här för att stanna (trots bristen på stabilitet; årsprognosen för WTI ligger en bit över 120 USD/fat). Det kan gå upp och ner några dollar på en dag, men det går i det stora hela upp. Den fortsatta inflationen av dollarn kommer att tvinga oljepriset att hålla ”tjugan” gentemot guldet.
Situationen hjälps inte heller av att jänkarna bankar på krigstrummorna och låter massmedia regurgitera alltihopa non-stop.
Skribent: Amir Askari Yahyavi
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter4 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon
-
Nyheter2 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft