De flesta har säkert hört berättelsen om grodan som hoppar ur en gryta full med kokande vatten och hur samma groda ovetandes långsamt kokas ihjäl i kallt vatten som gradvis värms upp. Metaforen förklarar den gradvisa anpassning som gör att långsamma förändringar går förbi relativt obemärkt, för att sedan få ödesdigra konsekvenser när det väl är för sent.

Den senaste utvecklingen av guldpriset visar på att liknelsen kan stämma. En del kommentatorer har påpekat att guldpriserna förväntas bli de dyraste sedan guldspiken den 21:a januari 1980, men trendutvecklingen visar på att situationen för 32 år sedan var annorlunda. Situationen då kan beskrivas som explosiv med tanke på det samtida politiska klimatet. 1980, efter revolutionen i Iran, och flera större krig i regionen, kastades grodan i det kokande vattnet och hoppade ur lika fort. Det blev några skvättstänk men inga ödesdigra konsekvenser. I dagsläget är situationen annorlunda. Efter den stora guldspiken 1980 sattes alla resurser in för att normalisera (läs: manipulera) prissättningen, vilket vaggar in grodan i en falsk trygghet…

Prisutvecklingen för guldpriset beräknat i USD (kurvan i svart för det nominella värdet och rött för den inflationsjusterade valören i 2010 års USD) visar på att skillnaden mellan 1980 års guldspik och 2006 års fortsatta prisökning reflekterar det politiska klimatet.

I och med att dollarn styrs av oljehandeln, den s.k. petrodollarn, ser vi inte bara ett sammanhang där råvarupriser rycks med i utvecklingen inom oljehandeln, men också hur den geopolitiska instabiliteten i Mellanöstern kan skapa dramatiska kedjereaktioner som drabbar världsekonomin. Konflikthärdarna är inte plötsliga. De har funnits ett tag, de är utdragna och eskalerar konstant. Guldpriset har rest sig konstant sedan 2006 i bakgrunden mot en fortsatt inflaterad dollar; USA har en skuldkris motsvarande 15 biljoner dollar och lösningen har hittills varit att pressa mer pengar än att skära ner på utgifterna, vilket i sin tur matar på urholkningen av dollarns köpkraft. EU-embargot av Irans råolja (och Irans följande oljekontring) snarare stjälper än hjälper Eurozonens skuldkris, där Portugal, Spanien, Italien och Grekland är hårdast utsatta, speciellt Grekland som för övrigt köper oljan på kredit. Och det är på frågan om Greklands ekonomiska framtid många marknaders utveckling vilar.

Guldpriset för februari har i stort planat ut sig till 1700 dollar per troy ounce, men bör snarare beskrivas som lugnet före stormen än en förutfattad stabilisering av prissättningen. Greklands framtidsprognoser ser inte ljusa ut och en del menar att landet hinner förklara konkurs lagom till den 20:e mars, såvida inte regeringen är villig att gå med på Angela Merkels nödlån och i gengäld lägga landets ekonomiska självständighet i Tysklands händer. Men trots nödlånen, skjuts egentligen problemen bara framåt. De ursprungliga orsakerna till krisens uppkomst har ännu inte åtgärdats.

Vi har blivit vana vid en konstant ström av negativa nyheter och det påverkar inte längre investerares riskvilja i någon större utsträckning. Nu vill alla att börsen ska upp, och då blir det också fallet. Risken finns emellertid att nyheter av mer chockartad karaktär uppdagas vilket gör att allmänheten återigen riktar uppmärksamheten mot de enorma problem vi står inför. Innan dess kommer guldet sannolikt fortsätta konsolidera under slagig handel; på lång sikt består emellertid den positiva trenden.

Vi har tidigare nämnt att oljemarknaden påverkar dollarn vilket i sin tur på verkar guldet. Iran är en storspelare på oljemarknaden, men många länder har underskattat Irans starka position. Landet har satt två väsentliga kriterier i avseende till försäljningen av oljan. Dels ska handeln ske i nationella valutor och dels i byteshandel. I avseende till Indien räckte det bara att DEBKAFiles spred ryktet (publ. den 23:e januari) om att Indien skulle köpa iransk olja i utbyte mot guld, uppgifter som Indien varken bekräftat eller dementerat. Det uppdagades vid en senare tidpunkt att 45-55% av handeln betalas i rupier, medan resten beskrivs tvetydigt som byteshandel . Enligt RT.com (publ. 24:e januari) har Kina även tänkt i liknande banor, vilket i sig självt är ett ställningstagande mot USA:s utrikespolitiska inflytande mot regionens energipolitik och i det längre loppet ett hot mot petrodollarns etablerade dominans. Dessa faktorer, inklusive (den högt satta) prisstabiliseringen talar för en fortsatt bullmarknad för guldet.

Årsgrafen för guldpriset (per troy ounce) 2011-2012; februari månad präglas av en stabilisering runt 1,700 USD men bör i samband med den globala politiska miljön betraktas som att marknaden för närvarande håller andan. (källa: Gold Made Simple Gold News)

Det kan givetvis diskuteras vad det är grodan symboliserar. Är det USA, Eurozonen, den privata investeraren eller vårt ekonomiska system som helhet, kanske alltsammans? Och frågan är när vi börjar inse att grodan fått det hett om öronen? Mycket händer i världen just nu och det är lösa tyglar på spelreglerna. Det är dock svårt att göra tidsuppskattningar om när saker och ting når sin kritiska punkt och kaos utbryter, något som inte hjälps av att politiken tagit ett allt större utrymme och skapat rökridåer för de verkliga problemen.[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.