Följ oss

Nyheter

Egypten kritiserar Rysslands utträde av spannmålsavtalet

Publicerat

den

Pyramiderna i Egypten

Egypten har kritiserat Rysslands tillbakadragande från spannmålsavtalet, som möjliggör säker passage av ukrainsk veteexport. Länder som Egypten är oerhört beroende av ryskt och ukrainskt vete. Bröd är en stapelvara i landet – och invasionen av Ukraina hade fått priserna att skjuta i höjden. Efter kritik av Rysslands blockader mot ukrainska hamnar, som skickade vetepriserna norrut, kom en överenskommelse i juli 2022 som tillät export av vete.

Rysslands utträde ur avtalet fick vetepriserna att stiga kraftigt igen med länder i den globala södern bland de värst drabbade.

Egyptens försörjningsminister Ali El-Mosilhy sa att Egypten ”inte var nöjd med det ryska tillbakadragandet från FNs spannmålsexportavtal” och skulle fortsätta att ta emot ukrainskt vete via Europa.

Egypten med 100 miljoner invånare är särskilt sårbart för globala livsmedelsprischocker och förväntas bli den största importören av vete globalt 2023-2024. Bröd konsumeras av befolkningen till de flesta måltider och är kraftigt subventionerat för att säkerställa att även de fattigaste egyptierna har råd med basvarorna.

Ukraina levererade 18,8 procent av allt importerat vete till Egypten 2021 enligt Observatory for Economic Complexity.

Egypten söker nu ett lån på 400 miljoner dollar från Förenade Arabemiraten för att hjälpa till att köpa vete, efter att ha fått skjuta upp betalningar för vete efter en brist på hårdvaluta och depreciering av det egyptiska pundet.

Finansieringen skulle komma från Abu Dhabi Fund for Development i omgångar på 100 miljoner dollar. Det är inte känt när affären kommer att slutföras. Det följer av förra årets försök från Världsbanken att ge ett lån på 500 miljoner dollar till Egypten till stöd för veteköp.

Egyptens kritik har följts av FNs generalsekreterare Antonio Guterres som sa att han beklagade Rysslands beslut eftersom människor globalt kämpar med matprisinflation. Han sa att världens fattigaste ”kommer att betala priset” för tillbakadragandet.

Nyheter

Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion

Publicerat

den

Gabriel och Thina pratar olja

En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.

Fortsätt läsa

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära