Följ oss

Nyheter

Trävarupriserna stiger när utbudet bromsar in

Publicerat

den

Skog

Nu stiger priset på trävaror i Sverige efter det kraftiga prisfallet i höstas. Men prishöjningarna beror inte på en ökad efterfrågan utan på att utbudet minskat. Ryska varor har försvunnit från Europamarknaden. Samtidigt hårdnar kampen om skogsråvarorna när värmeverken jagar energived och pappersbruken kör för fullt. Det framkommer i Danske Banks senaste kvartalsanalys ”Skog och Ekonomi”.

Efter en mycket tung höst med trävarupriser i fritt fall ser nu sågverken försiktigt stigande priser. Under hela hösten i fjol lurpassade köparna på fortsatta prissänkningar och köpen tvärnitade. Till slut blev köparnas lager för låga och alla började köpa samtidigt.

– Mycket tyder på att trävarumarknaden nu har bottnat men vi tror inte på en klassisk konjunkturvändning med prisrally på sågat virke. Byggandet viker i stora delar av världen med en lägre efterfrågan som följd, säger Johan Freij, Senior Skogsexpert på Danske Bank Sverige.

Ryska virket borta från Europa – och problem med leveranser till Kina

Det minskade utbudet av trävaror beror på en rad olika faktorer. Skador efter barkborrar har lett till en minskad tillgång på timmer i Kanada och i Centraleuropa, men den största orsaken är sannolikt Rysslands invasionskrig i Ukraina. Under 2021 var Ryssland världens näst största trävaruexportör strax efter Kanada, men enligt sågverken är det ryska virket nu borta från den europeiska marknaden. Cirka hälften av den tidigare ryska exporten på cirka 30 miljoner kubikmeter gick till Kina, men även där tycks ryska virke ha minskat.

– Vi ser signaler att Ryssland inte klarar av att försörja den kinesiska marknaden som köper alltmer trävaror från Europa. Det kan vara tillfälligt men ger ändå en signal att Ryssland har problem med logistikkedjan från avverkning till sågverk och frakt, säger Johan Freij.

Som vid tidigare lågprisperioder är det Egypten och Kina som räddar leveranserna av svenska trävaror och ger sågverken självförtroende att höja priserna när lagren minskar. Men det som verkligen sticker ut är USA-marknaden. Importen från Europa och Sverige har stärkts dramatiskt och under 2022 har USA etablerats som Sveriges viktigaste trävarumarknad efter Storbritannien.

Timmerpriserna stiger när sågverken visar röda siffror

Ute i skogen har vi nu en helt unik situation för skogsägarna. Under slutet av förra året visade merparten av sågverken röda siffror – men i stället för prissänkningar så höjdes timmerpriserna över hela landet. Det är kamp om stockarna i skogen från alla håll samtidigt som skogsägarna drar ned på avverkningen efter några goda år.

– Fem av åtta analyserade sågverk hade negativa rörelsemarginaler under det fjärde kvartalet 2022. Även om trävarupriserna nu försiktigt höjs så bedömer vi att sågverken kommer att ha det fortsatt tungt även första kvartalet. Kostnaderna på framförallt timmer ökar och det finns en eftersläpning av prishöjningarna. Man kan också notera att, säger Johan Freij.

Äldre män dominerar som skogsägare

I den nya rapporten beskriver Danske Bank också en alltmer mansdominerad skogsbransch och de stora utmaningarna med kommande generationsskiften. Förändringarna har gått snabbt – skogsägarna blir färre och ägandet samlas i allt större enheter. I dag är den typiska skogsägaren en ensamägande äldre man och medelåldern har på ett par decennier ökat från 55 till 61 år.

– Det kan bero på att vi håller oss allt friskare och vitalare upp i åldrarna, men framför allt att ökade markpriser låst fast ägandet och gjort det svårare att genomföra generationsskiften. Det har helt enkelt blivit för dyrt att kompensera till exempel sina syskon när man vill låta barnen ta över ägandet. Rådet till alla skogsägare är därför att tidigt börja planera för ett skifte, inte som i dag när många väntar till 75-årsåldern, säger Johan Freij.

Han har flera tips för ett lyckat generationsskifte – inte minst att involvera barnen tidigt och se till att alla får samma information. Man bör också ta hjälp av en erfaren rådgivare på generationsskiften som kan räkna ut alla ekonomiska konsekvenser och se till att föräldragenerationen verkligen får ett drägligt liv efter skiftet.

Ta del av Danske Banks nyhetsbrev ”Skog & Ekonomi”

Nyheter

Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion

Publicerat

den

Gabriel och Thina pratar olja

En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.

Fortsätt läsa

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära