Snittpriset för februari blev flera gånger dyrare än i fjol – men priserna förväntas falla under våren. Under de kommande åren kommer övergången till förnybar energi att skapa en allt mer oförutsägbar kraftmarknad.

Snittpriset för februari i år – ofta kallat systempriset – blev 3,5 gånger så högt som i februari förra året och hamnade därmed på 46,84 euro. Detta är inte bara ett gigantiskt skutt sedan i fjol, det är även högt historiskt sett. För när vi tittar på tidigare februaripriser ligger årets februaripris runt 30 % högre än snittet för de senaste tio åren.

Kraftigt fall i priserna framöver

Det kan verka konstigt att elpriset, som vi vet är väldigt väderpåverkat, rör sig så mycket i mötet med ganska förutsägbara säsongsförändringar. Till marknadsaktörernas försvar ska det sägas att årets vinter har varit åt det hårdare hållet: Den har varit ovanlig kall, torr och vindfattig jämfört med andra vintrar – och utgjort en stor kontrast mot förra årets milda och våta höst.

Men priserna kommer att falla i takt med att vårsolen stiger allt högre på himlen. Tittar vi på marknadsaktörernas förväntningar på de kommande månaderna så tyder de på att priset ska ner i nivåer under tioårssnittet. Mars prissätts nu för 30 euro, vilket är 10 % lägre än tioårssnittet. För sommarmånaderna ligger priset på runt 20 euro, vilket är runt 25 % lägre än tioårssnittet.

En mer oförutsägbar kraftmarknad

Det är inte bara priserna som förändras. Hela kraftmarknaden är stadd i förändring, både vad gäller förbrukning, produktion och distribution. Detta gäller inte bara den nordiska marknaden, vi ser även samma sak på kontinenten.

Ett exempel är övergången från kärnkraft till vindkraft i Sverige, som gör att produktionen nu har blivit mer oförutsägbar. Vi kan förvänta oss perioder med underskott av kraft, men även enskilda perioder med ett massivt överskott. Tidigare kunde producenterna justera kraftproduktionen efter behovet på marknaden. Det kommer hädanefter att bli mer krävande.

Vi ser samma sak över hela Europa: När vi går från mer förutsägbar kol- och kärnkraft till produktion baserad på sol och vind, får vi en mer oförutsägbar situation på köpet.

Den extrema februaridagen

Priset i Norden har därmed blivit mer volatilt (läs: det hoppar hit och dit) än vi är vana vid. I perioder med produktionsöverskott, som vi såg förra sommaren, kan priset sjunka ända ner till noll (och under vissa timmar faktiskt hamna under noll). Kontrasten är en kall februaridag då alla importkablar måste tas i bruk och enskilda industriföretag väljer att stänga av sin förbrukning. En sådan situation såg vi till exempel 1 februari, då timpriserna var uppe i hela 200 euro per MWh.

Stor utbyggnad av ny kraftproduktion i Norden bidrar till ökad osäkerhet på hur kraftbalansen kommer att se ut framöver. Relativt höga priser i Europa bidrar även till att priserna här hemma fluktuerar mycket. Om det periodvis uppstår ett stort kraftöverskott i Norden kommer priserna här därmed pressas ner ovanligt mycket. Men om vi ser att vindfattiga perioder orsakar ett kraftunderskott i Norden kan priset stiga väldigt mycket, framförallt om det föreligger begränsningar på import av europeisk kraft eller om importen är dyr eftersom det råder kraftunderskott i våra europeiska grannländer samtidigt som i Norden.

Detta är en viktig del av förklaringen till varför det är så utmanande för aktörerna att sätta rätt pris på terminsmarknaden – alltså marknaden för el som ska levereras i framtiden.