Följ oss

Nyheter

LKAB ska investera 400 miljarder för att producera koldioxidfritt järn

Publicerat

den

LKAB-gruva

Idag presenterar den världsledande gruv- och mineralkoncernen LKAB bolagets nya strategi för framtiden.

– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Järnsvamp

Jan Moström presenterade idag tillsammans med bolagets styrelseordförande Göran Persson gruv- och mineralkoncernens nya strategi. En plan för omställning som innebär genomgripande förändringar av bolagets verksamhet och en ny position på marknaden. Den nya strategin för LKAB stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060. Strategin pekar ut tre huvudsakliga spår för omställningen:

  • Ny världsstandard för gruvbrytning
  • Järnsvamp framställd med grön vätgas ersätter på sikt järnmalmspellets och öppnar för en fossilfri järn- och stålindustri
     
  • Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall – med fossilfri teknik utvinns strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan

Omställningen kommer kräva omfattande investeringar i storleksordningen 10 – 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år bara inom LKAB:s verksamhet. LKAB:s nya strategi är ett svar på utvecklingen av världsmarknaden för järn- till stålindustrin som genomgår ett teknikskifte.

– Marknaden för järn och stål kommer att växa samtidigt som världsekonomin ställer om mot en koldioxidfri framtid. Våra koldioxidfria produkter kommer fylla en viktig roll när järnvägar, vindkraftverk, elbilar och industrimaskiner ska produceras. Vi ska gå från att vara en del av problemet till att bli en viktig del av lösningen, säger Jan Moström.

Enligt prognoser kommer marknaden för stål att växa med 50 procent fram till år 2050. En tillväxt som kommer ske genom en ökning av återvunnet skrot som förädlas i elektriska ljusbågsugnar. Järn- och stålindustrin står idag för cirka en fjärdedel av industrins utsläpp och för sju procent av världens samlade koldioxid i atmosfären.

Världsmarknadspriset på återvunnet stålskrot är idag dubbelt så högt som priset på järnmalmspellets. Den koldioxidfria järnsvamp som ska ersätta järnmalmspellets som främsta exportvara på sikt är anpassad till ljusbågsugnar och gör det möjligt för LKAB att erbjuda industrier i hela världen tillgång till koldioxidfritt järn.

– Genom ett skifte från järnmalmspellets till koldioxidfri järnsvamp tar vi ett viktigt steg fram i värdekedjan, ökar värdet på våra produkter samtidigt som vi ger våra kunder direkt tillgång till koldioxidfritt järn. Det är bra för klimatet och bra för vår affär. Omställningen ger oss goda möjligheter att mer än dubbla omsättningen i vår verksamhet fram till år 2045, säger Jan Moström. 

Under omställningsperioden kommer LKAB leverera järnmalmspellets parallellt med utvecklingen av koldioxidfri järnsvamp. För att nå de mål den nya strategin siktar mot krävs att en rad komplexa frågor får en snabb lösning. Det rör bland annat tillståndsfrågor, energibehov och bättre förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom basindustrin.

– Vår omställning ökar dramatiskt Europas möjligheter att nå klimatmålen. Genom att minska utsläppen i första hand från vår exportaffär så åstadkommer vi en minskning av de globala utsläppen motsvarande två tredjedelar av de svenska utsläppen av koldioxid. En minskning tre gånger större än effekten av att parkera alla personbilar i Sverige för gott. Den största insats vi i Sverige kan göra för klimatet, säger Jan Moström.

– Vad svensk industri med LKAB i spetsen nu gör är att möta en hotande klimatkris med innovation och teknikutveckling. Det innebär att vi bidrar till att säkra en framtid för kommande generationer. Samtidigt skapar det nya jobb i Norrbotten som blir ett nav i en grön industriell omställning. När vi lyckas med detta så kommer det skapa ringar på vattnet i generationer framåt. Inte bara här, utan långt utanför våra gränser. Nu gör vi det alla talar om måste göras, säger Göran Persson, styrelseordförande, LKAB.

– Sverige ska fortsätta ta globalt ledarskap för industrins omställning och visa att det fossilfria samhället är inom räckhåll. Det är genom en ambitiös klimatagenda vi lägger den bästa grunden för innovation och stärkt konkurrenskraft som skapar hållbara jobb i hela landet, säger Isabella Lövin Miljö- och Klimatminister.

– LKAB är ett bolag med stor betydelse såväl lokalt som för hela Sverige och med denna strategi kommer de fortsätta spela en viktig roll för Sveriges välstånd. Genom samverkan, innovation och teknikutveckling kommer LKAB fortsätta sin verksamhet och bidra till att kraftigt minska koldioxidutsläppen, ökad cirkularitet och i förlängningen skapa en ny svensk exportindustri som också kan få en positiv förändring utanför Sveriges gränser, säger Näringsminister Ibrahim Baylan.

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära