I den finska kommunen Pornainen har världens största sandbatteri den 25 augusti officiellt invigts av landets klimat- och miljöminister Sari Multala. Anläggningen, utvecklad av Polar Night Energy och levererad till fjärrvärmebolaget Loviisan Lämpö, har redan tagits i drift och uppges minska koldioxidutsläppen i det lokala fjärrvärmenätet med omkring 70 procent.

Sandbatteriet, som fungerar som ett högtempererat värmelager, använder elektricitet när det finns ett överskott för att göra värme som lagras i sand och kan därmed bidra till att jämna ut belastningen på elnätet. Den nya anläggningen har ersatt en äldre fliseldad kraftvärmeanläggning och har under sommaren överträffat sina effektivitetsmål.

– Vi valde sandbatteriet för att det bäst motsvarade våra klimatmål och gav en långsiktig lösning för fjärrvärmen i Pornainen, sade Mikko Paajanen, vd för Loviisan Lämpö, vid invigningen.

Flexibilitet för energisystemet

Minister Multala framhöll att tekniken visar på den viktiga roll energilagring kan spela i övergången bort från förbränningsbaserad energiproduktion. Även kommunen har varit en aktiv part i projektet. Flera av Pornainens offentliga byggnader, som skola, bibliotek och stadshus, är kopplade till fjärrvärmenätet.

– Sandbatteriet är avgörande för vår väg mot koldioxidneutralitet och vi är stolta över att vara värd för denna världsunika innovation, sade kommunens borgmästare Antti Kuusela.

Investerarperspektivet

Ägaren CapMan Infra ser en betydande kommersiell potential i tekniken. Batteriet kan delta i elreservmarknader, minska beroendet av enskilda energikällor och bidra till integration mellan el- och värmesystem.

Lönsamheten bygger på att batteriet laddas när elpriserna är låga och används när efterfrågan är hög. Optimeringen av anläggningen hanteras av Elisa Industriq, vars AI-lösningar automatiskt styr när lagret ska laddas och avlastas.

– Det här är ett exempel på en kostnadseffektiv och hållbar investering som kan skalas upp även internationellt, sade Sauli Antila, investeringsdirektör på CapMan Infra.

Fler anläggningar ska etableras.

Polar Night Energy planerar nu ytterligare projekt. Bolaget förhandlar om större lagringslösningar för industriella tillämpningar, exempelvis processvärme där behovet av temperaturer över 100 grader är stort.

– Vi har visat att det finns kostnadseffektiva lösningar för att elektrifiera värmeförsörjningen. Nu gäller det att ha modet att investera, sade bolagets operativa chef Liisa Naskali.

Pilottest för att göra elektricitet av värmen

Förutom att bygga ut fler värmelager så ska Polar Night Energy inom någon vecka börja bygga en pilotanläggning i Valkeakoski för att göra elektricitet av värmen.

Versionen avsedd för elproduktion lagrar betydligt högre temperaturer. Att uppnå dessa högre temperaturer och övervinna de därmed sammanhängande materialtekniska utmaningarna är viktiga mål för pilotprojektet, som kommer att pågå till början av 2027.

Agtira, den svenska tomatodlaren som nyligen via förvärv blivit störst på gurkodling i Sverige, har via dotterbolaget Pepino tecknat avtal med Öresundskraft om tillgång till 3 MW el-effekt i Påarp utanför Helsingborg. Enligt avtalet blir effekten tillgänglig om 9–12 månader. Då kan företaget inleda odling med högteknologisk belysning, vilket möjliggör åretruntodling av gurka.

Tillgången till effekten gör det möjligt att konvertera delar av befintliga växthus till åretruntodling på cirka 15 000 m². Detta motsvarar en tillkommande årsomsättning om cirka 40 miljoner kronor per år utöver Pepinos historiska årsomsättning.

Ingen ytterligare effekt tillgänglig innan 2029

Samtidigt innebär situationen på elmarknaden att ingen ytterligare utbyggnad i regionen bedöms möjlig före 2029, då ny effekt kan tillföras.

– Tillgången till 3 MW effekt i Påarp är en avgörande pusselbit i vår strategi för åretruntproduktion. Med detta stärker vi vår konkurrenskraft, ökar vår marknadsandel och bidrar till att minska importberoendet. Det är ett viktigt steg i att bygga framtidens hållbara livsmedelsproduktion, säger Fredrik Forssberg, VD för Agtira.

– För oss i den operativa verksamheten är den säkrade effekten en förutsättning för att vi ska kunna driva åretruntodling på ett hållbart och effektivt sätt. Att vi nu kan konvertera befintliga växthus gör att vi kan leverera stora volymer gurka av hög kvalitet, året runt, till våra kunder. Det gör Agtira till en ännu starkare partner i livsmedelskedjan, säger Joakim Linneros, COO på Agtira.

Eurobattery Minerals, noterat i Sverige (NGM) och Tyskland, accelererar sina satsningar på kritiska metaller med fokus på att minska Europas beroende av import från länder utanför unionen. Bolaget har projekt i både Spanien och Sverige med inriktning på nickel, koppar, kobolt – och nu även tungsten.

Nyligen tog bolaget majoritetsägande i det spanska projektet Tungsten San Juan SL, där produktionen väntas starta under andra halvan av 2026. Projektet har redan nödvändiga tillstånd på plats och utvecklingsarbetet med infrastruktur och pilotanläggning är i gång. Enligt vd Roberto García Martínez kan detta bli ett ”game changer”-projekt, då wolfram är en av EU:s utpekade kritiska råvaror, särskilt viktig för försvars-, flyg- och teknikindustrin. Eurobattery har dessutom säkrat en avsiktsförklaring om leveransavtal med österrikiska Wolfram Sandvik, en av Europas största aktörer inom wolframförädling.

Parallellt driver bolaget sitt Hautalampi-projekt i Finland, med inriktning på nickel, koppar och kobolt. Här finns redan samarbetsavtal med större industripartners, och miljötillståndsprocessen fortskrider.

För att finansiera satsningarna genomför Eurobattery en nyemission på cirka 78 miljoner kronor. Medlen ska framför allt gå till San Juan-projektet, inklusive pilotanläggning, utbyggnad och borrkampanjer, men även till en genomförbarhetsstudie i Finland samt rörelsekapital.

Målet är att starta produktion i Spanien 2026 och bli kassaflödespositiva innan årets slut, säger García Martínez i en intervju med Mangold Insight. På fem års sikt ser han Eurobattery som en av de aktörer som bidrar till Europas självförsörjning på kritiska metaller – ”metaller från Europa, till Europa”.