Nyheter
Terminsmarknaden för mjölk har exploderat

Terminsmarknaden för mjölk är relativt ny, men den globala handeln har exploderat då alla från producenter till mejerier tagit dessa till sig. Dagens jordbrukare är uppvuxna under en tid när priset på foder till korna knappast fluktuerade alls. Det var inte heller någon större export av mejeriprodukter. Dessa dagar är förbi.
I dag styrs en mjölkbondes intäkter av marknadsvillkoren i Nya Zeeland, europeiska lagernivåer och den kinesiska mjölkkonsumtionen. Han eller hon tvingas dessutom se hur priserna på råvaran fluktuerar.
I USA har mjölkbönderna under de senaste tio åren gjort vad majsodlande bönder gjort sedan slutet av 1800-talet, de säkrar sina priser med hjälp av terminer. På detta sätt kan de låsa priserna. Allt fler mjölkbönder har kommit att delta i detta då det är en nödvändig form av riskhantering.
Riskhanteringen blomstrar
Riskhanteringen har blivit ett blomstrande företag. Antalet utestående terminskontrakt och optioner för smör och icke-fet mjölk nådde rekordnivåer i april 2018 enligt upgifter från CME Group.
Risker och volatilitet fortsätter att öka för alla bönder, särskilt inom mejeribranschen. Amerikanska bönder producerar rekordmängder mjölk även som amerikaner dricker mindre av det. Många bönder drabbades av förluster under första kvartalet 2017. Även om priserna på mjölkterminer har stigit nyligen, indikerar det inte nödvändigtvis vinst i år, med tanke på att foder- och arbetskostnaderna också ökar. Priserna förändras ständigt.
Arbeta med riskhantering
Sättet att hantera det är att använda prissäkringar, säger Kevin Ellis, chef för Cayuga Milk Ingredients, ett processorföretag baserat i Auburn, N.Y., som säljer grädde och mjölkpulver för hushållsbruk och export.
CME inledde handel med mjölkderivat 1996 med kontrakt för mjölk som används för att tillverka ost. Terminskontrakt för andra produkter har följt under åren, inklusive icke-fet mjölk, smör och ost. Fortfarande är den öppna balansen mindre än 250 000 termins- och optionsavtal för alla mejeriprodukter. Det är litet jämfört med majs, där den öppna balansen för terminskontrakt ligger på cirka 1m7 miljoner. Till detta tillkommer ett stort antal optionskontrakt. Handeln med mejeriprodukter är således fungerande om än mindre likvid jämfört med den för spannmål. Detta har lett till att antalet spekulanter inte är lika stort när det gäller mejeriprodukter som för spannmål.
Men marknaden växer globalt. Nya Zeelands börs började erbjuda terminskontrakt för mjölkpulver under 2010 och smörterminer 2014. Euronexts mejerimarknad startade efter att Europeiska unionen avskaffade sitt mjölkkvotssystem under våren 2015. Proprietära handelsföretag går in imjölkspecifika terminer och optioner, vilket ökar antal spekulanter som deltar på marknaden. Volymen som handlas på börserna beräknas motsvara den totala mjölkproduktionen år 2025, i takt med att allt fler jordbrukare, bearbetningsföretag och spekulanter hoppar in på marknaden, enligt uppgifter från mäklarhuset Rice Dairy LLC. Det jämförs med cirka 23 procent idag.
Mindre verksamheter har ändå svårt med lönsamheten
Även om terminer kan erbjuda jordbrukarna viss förutsägbarhet, kämpar mindre verksamheter för att hålla sig flytande. Låga mjölkpriser har påskyndat industrikonsolideringen. Mejerier med minst 8 000 kor, en gång en sällsynthet, är vanligare eftersom den riskfyllda miljön gynnar operationer med skalfördelar.
De stora aktörerna blir alltmer sofistikerade om finansmarknaderna. Land O’Lakes Inc., det största amerikanska mejeri-kooperativet, har ständigt ökat sin säkringsverksamhet.
En sådan tillväxt föranledde nyligen Rabobank, att starta en egen riskhanteringsavdelning för mejeriprodukter. Efterfrågan på hjälp med terminssäkring kommer framför allt från mega-mejerier med tusentals kor. ”Vi har växande varor och mer efterfrågan. Höjderna blir högre och dalarna blir lägre och produktionskostnaderna går inte ner, säger Ryan Yonkman, en mäklare på Rice Dairy som arbetar med jordbrukskunder. ”Varje år får vi nya kunder, och det är av dessa anledningar.”
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter4 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon