Följ oss

Nyheter

Elpriset beräknas stiga med 35 procent på 12 år

Publicerat

den

Vindkraftverk mot ljus kvällshimmel

Vindkraftverk mot ljus kvällshimmelBixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att falla något under nästa år för att därefter stiga. År 2030 räknar Bixia med att prisnivån kommer att ligga på cirka 37 euro per MWh i snitt, jämfört med det nordiska elpriset 2016 där snittet låg på 27 euro per MWh.

Priset har en stark koppling till energibalansen, dvs hur mycket el vi i Norden producerar jämfört med hur mycket el vi förbrukar och hur mycket vi exporterer eller importerar.

– Enligt den prognos vi tagit fram forstätter elförbrukningen att öka i Norden, utan energieffektiviseringar skulle ökningen dock varit ännu högre. Stor del av den ökade förbrukningen handlar om befolkningsökningen, fler serverhallar och fler elbilar, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.

Totalt beräknar Bixia att elförbrukningen i Norden kommer att öka med 21 TWh (21 miljarder kilowattimmar) fram till år 2030.

– Det motsvarar ungefär en tredjedel av den kärnkraft vi producerar i Sverige i år. Den siffran kunde varit betydligt högre om det inte hade varit för de energieffektiviseringar som sker samtidigt som allt fler väljer att sätta upp solpaneler, vilket håller nere hushållens elförbrukning från elnätet, säger Matina Rosenberg.

Mer förnybart och mer finsk kärnkraft
I Bixias basscenario kommer elpriset att sjunka de kommande åren för att därefter stiga. År 2030 beräknas prisnivån att ligga på drygt 37 euo per MWh.

– Det beror på att vi de kommande åren, fram till 2019, får ett tillskott i energibalansen, pga ny finsk kärnkraft och mer förnybar el i hela Norden. Efter 2019 försvagas dock energibalansen kopplat till att vi stänger ner Ringhals 1 och 2 samt ökar exporten via nya kabelförbindelser, säger Matina Rosenberg.

Fler elbilar
Sverige har ett mål att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Avgörande för om elbilen får ett större genombrott på marknaden är kostnaden för batteriet. Denna kostnad ser vi har minskat drastiskt de senaste åren.

– Det stora genombrottet för elbilen bedöms ske någon gång mellan 2020 och 2025. Idag är ökningen av elbilar och laddhybrider cirka 1000 bilar per månad i Sverige. Vi bedömer att elanvändningen i Norden inom transportsektorn kommer att öka fortsatt i något lägre takt fram till 2020 men att det därefter tar fart lite mer rejält, säger Matina Rosenberg.

Prisvariationer över dygnet
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet, beroende på den stora mängden förnybart som kommer in i systemet.

– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt pressar elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.

Stor osäkerhet
Globala klimatmål, europeiska och nationella miljömål är också betydelsefulla för energisystemets framtid.

– Målsättningar om mer förnybart skapar utmaningar för de mer traditionella kraftslagen och energisystemet överlag. Framtiden är svår att prognostisera inte enbart bereonde på eventuella politiska styrmedel utan också beroende av teknikutveckling. Frågan är inte vart vi är på väg utan hur fort det går, säger Matina Rosenberg.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Hochman

    18 mars, 2018 vid 20:09

    Måste ändå sägas att det inte är någon enorm ökning av elpriset som förväntas.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära