Nyheter
Kommer oljepriset falla till 20 USD eller stiga till 70 USD per fat?

Goldman Sachs säger att de ser ett pris på 20 USD per fat olja, och att det aktuella rallyt är ett lämpligt tillfälle att sälja på. Samtidigt säger UBS att deras analytiker bedömer att vi snart kommer att se oljan handlas till 70 USD per fat. Samtidigt ser fundamenta för oljepriset fortfarande negativt ut. Addera den ryska närvaron i Mellanöstern så tillkommer ännu fler orosmoment.
Makrofundamenten på den globala oljemarknaden har fortsatt att visa på ett överutbud och baisse, även om det har skett en markant förbättring under de senaste månaderna. Å andra sidan är den geopolitiska situationen i Mellanöstern värre än någonsin.
Fundamenta
Det låga oljepriset ser ut att ge effekt, efterfrågan ökar samtidigt som den inhemska oljeproduktionen i USA minskade med 0,01 miljoner fat per dag under september 2015, en minskning från 9,7 miljoner fat per dag 2014. Antalet borriggar i USA har nu nått den lägsta nivån på fem år, 605 stycken, samtidigt som den amerikanska efterfrågan på olja nådde en rekordnivå på nästan 20 miljoner fat per dag, en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. De låga bensinpriserna i USA ger ett fortsatt stöd för en ökad efterfrågan på olja.
Det låga antalet borriggar är en bekräftelse på en drastisk kapitalbudgetnedskärning hos de oljeproducerande företagen. Den kinesiska kraschlandningen som alla oroat sig för har däremot inte materialiserat sig alls. Den kinesiska aktiemarknaden har stabiliserats och ekonomin i Kina fortsätter att växa. Läget i Kina verkar förhållandevis ljust. Om vi tittar närmare på de olika faktorerna som påverkar oljepriset är det enklare att förstå hur dessa kommer påverka oljepriset i framtiden.
Den grundläggande bilden ser, trots den senaste tidens förbättringar, fortsatt negativ ut. Storleken på de amerikanska oljelagren ligger på samma nivå, cirka 460 miljoner fat, som de legat på sedan i början av juli 2015. De totala lagren av råolja och petroleumprodukter låg under förra veckan på 1,3 miljarder fat, en siffra som har ökat sedan november 2014. Siffran visar att även om oljelagren inte längre ökar så beror det på att oljan förfinas till bensin, jetbränsle, diesel och andra saker som sedan lagras vidare. Det totala överutbudet av olja, inklusive oljeprodukter, har blivit värre, inte bättre
Samtidigt rapporterar OPEC att deras totala produktion nu ligger på 31,57 miljoner fat per dag, den högsta nivån sedan april 2012. Vad värre är, produktionen överstiger OPECs eget mål om 30 miljoner fat olja per dag.
IEA uppskattar att efterfrågan på olja kommer att öka med 1,7 miljoner fat per dag i år, men den globala marknaden ser fortfarande ett överutbud om minst en miljon fat per dag. Prisuppgången på oljemarknaden från botten på 37 USD per fat har således inte drivits av fundamenta.
Geopolitik
Förändringen av den amerikanska Mellanösternpolitiken betraktas av många bedömare som djupt destabiliserande. USAs återföring av en 40-årig politik som innebär att hålla Ryssland utanför Mellanöstern har djupa och omfattande konsekvenser.
Efter det att Ryssland ingrep militärt i Syrien, tog det mindre än två veckor innan det ledde till en allvarlig militär situation med Turkiet, ett land som sedan länge är medlem av NATO. Rysslands första bombmål var inte ISIS, utan de USA-stödda rebellerna, vilket tolkas som att Rysslands mål är att stötta Assads regering. Detta i sin tur innebär att Ryssland kommer att skapa ett shiitiskt fäste i Syrien med Iran och Ryssland som allierade. Det gör att Ryssland direkt stödjer två av de värsta terrorgrupperna i världen. När de miljarder dollar som återlämnas till Iran som en följd av kärnkraftsöverenskommelsen kommer denna koalition ha tillräckligt med resurser för att öka sina militära insatser mot Israel, USA och sunnimuslimerna.
ISIS har med all tydlighet visat att denna gruppering är välorganiserad. ISIS har erövrat och kontrollerar stora delar av Syrien och Irak. De fortsätter att anfalla mål i norra Irak. Ryssland skulle göra klokt i att minnas vad landet råkade ut för när det invaderade Afghanistan. Det är också viktigt att fundera på vad som kommer att hända den dagen ISIS attackerar och dödar ryska soldater? Den ryska interventionen och USA:s utrikespolitiska kapitulation hotar att destabilisera hela regionen. Det finns nu en ökad risk för våldet sprider sig till viktiga produktionsområden.
Skifferoljan
När inte ens de som arbetar inom oljeindustrin förstår hur mycket skifferrevolutionen har påverkat USA så är det inte förvånande att inte heller analytikerna på Wall Street gör det. De låga oljepriserna har inte dödat eller stoppat skifferrevolutionen. Istället bidar den sin tid eftersom ekonomiskt genomförbara projekt inte lagts ned utan istället skrinlagts till senare datum. Dagens oljeingenjörer vet var skifferfyndigheterna finns, de vet exakt hur djupt och tjocka dessa fyndigheter är och har en god uppfattning av hur mycket olja det finns. Den enda fråga som återstår är hur mycket det kommer att kosta att få ut oljan?
Oljeproduktionen i USA har visserligen fallit med cirka 700 000 fat råolja per dag under det senaste halvåret, men det räcker inte. Om oljepriset stiger till låt oss säga 60 USD per fat kan detta komma att vända mycket snabbt. I detta fall kommer vi sannolikt att få se hur produktionen ökar igen genom att de projekt som nu ligger stilla dammas av. Det innebär att den amerikanska skifferproduktionen, oavsett om den producerar eller inte, kan komma att fungera som ett tak för oljepriset under lång tid framåt.
Oljans framtid
Det finns all anledning att se både positivt och negativt på oljeprisets utveckling i framtiden. Fundamenta är negativt, men ser vi det från ett geopolitiskt håll är det mycket som talar för en uppgång. Även om fundamenta inte är i jämnvikt är de flesta bedömarna ense om att oljepriset kommer att röra sig i ett mycket brett spann mellan 40 och 70 USD per fat under de kommande åren. Den amerikanska utrikespolitikens abdikation och det allmänna tillståndet som lett till kaos i geopolitiken i Mellanöstern bör göra oljepriset mycket volatilt.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet