Följ oss

Nyheter

Panamakanalens expansion förändrar råvarumarknaden

Publicerat

den

Panamax-fartyg i Panamakanalen

Panamakanalens expansion gör att det kommer vara möjligt att tillåta större fartyg att passera, fartyg som kan frakta större laster än tidigare, vilket gör att transporttiderna förkortas, något som i sin tur gör att priserna på råvaror kommer att bli billigare.

Historiskt sett har fartyg som fraktar råolja och petroleumprodukter begränsats av storleksrestriktioner när de skall passera flera av världens maritima knutpunkter, till exempel Panamakanalen, Suezkanalen och Malackasundet. Dessa storleksrestriktioner har fungerat som ett sätt att klassificera de stora tankfartygen som fraktar en stor del av all råolja och alla petroleumprodukter världen över.

Panamakanalen

Panamax-fartyg i Panamakanalen

Panamax-fartyg passerar genom Panamakanalen.

Panamakanalen, en viktig transportväg som förbinder Stilla havet med Karibiska havet och Atlanten, har historiskt sett haft en begränsad roll när det gäller råolja och petroleumprodukter på grund av kanalens nuvarande storleksbegränsningar. Panamakanalens storlek gör att den endast tillåtit passage av fartyg som transporterar mellan 400 000-550 000 fat light sweet-råolja. Dessa fartyg kallas Panamax-tankfartyg, och deras mindre lastförmåga leder till en högre kostnad per fat.

Panamakanalen genomför just nu en expansion som kommer att tillåta passage av större fartyg, med en transportkapacitet på cirka 400 000-680 000 fat råolja. Dessa större tankfartyg har en kapacitet att öka transporten av råolja och petroleumprodukter genom Panamakanalen.

Större fartyg kan använda Trans Panama Pipeline, som löper parallellt med kanalen och har både lastnings- och lossningspunkter för en fullständig överföring, men att göra så ökar fraktkostnaderna. Förutom oljetransit kommer den planerade utbyggnaden av Panamakanalen, som beräknas bli klar i slutet av 2015, kunna tillåta passage för upp till 80 procent av den globala sjöfarten för flytande naturgas (LNG). Panamakanalen tillåter idag passage av endast en liten andel av LNG-sjöfarten och endast de minsta LNG-fartygen kan passera.

Suezkanalen

Suezkanalen i Egypten är en viktig transportled från Persiska viken till Medelhavet för vidare transport till Nordamerika. Suezkanalen sparar uppskattningsvis 6 000 miles, knappa 10 000 kilometer, i transport då fartygen slipper passera runt Godahoppsudden, den sydligaste spetsen av Afrika.

I takt med att storlekarna på fartygen i den globala flottan har ökat, har kanalen fördjupats och vidgats. Den nuvarande Suezmax-begränsningen för fartyg som passerar genom Suez är ett djup på 66 fot och en bredd på 164 fot. Ett fartyg av denna storlek har en dödvikt på mellan 0,9 fat till 1,3 miljoner fat (106 500 till 153 800 ton). De flesta fartygen passerar emellertid inte kanalen fullt lastade utan tömmer ofta på sina lagerutrymmen i oljeledningen SUMED (även kallad Suez-Mediterranean pipeline), som löper parallellt med kanalen, före transitering och lastar sedan om efter att ha passerat genom kanalen.

Malackasundet

Malackasundet, som ligger mellan Indonesien, Malaysia och Singapore, knyter samman Indiska oceanen med Sydkinesiska havet och Stilla havet. Malackasundet är den kortaste sjövägen mellan Persiska vikens oljeproducenter och marknaderna i Asien.

Storleken på de fartyg som kan passera genom Malackasundet, Malaccamax, är begränsat till ett djup på 82 fot, med ett antal längd- och breddrestriktioner. Detta är ungefär lika med ett fartyg som klassificeras som en Very Large Crude Carrier (VLCC), med en kapacitet på 1,9 till 2,2 miljoner fat råolja. Större fartyg, till exempel Ultra-Large Crude Carriers (ULCC), måste använda alternativa farleder med djupare kanaler vilket ökar tiden och kostnaden för resan.

Fartygsstorlekar Panamax, Suezmax och VLCC

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Viscariagruvan i Kiruna får miljötillstånd

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har idag meddelat att Copperstone erhåller tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna.

”Vi är oerhört glada över dagens beslut från domstolen som dessutom har förordnat att tillståndet får tas i anspråk i vissa delar utan hinder av laga kraft (verkställighetsförordnande). Det innebär att vi omedelbart kan påbörja viktiga arbeten för att förbereda för gruvverksamheten. Dagens domslut gör att planen om en återöppning av Viscariagruvan under 2026 ligger fast”, säger Jörgen Olsson, vd för Copperstone Resources.

Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Copperstone ska huvudsakligen utvinna koppar i Viscariagruvan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det talar för råvarusektorn framöver

Publicerat

den

Råvaruexperten Torbjörn Iwarson intervjuas av Placeras Pär Ståhl och Karl Lans om den nystartade råvarufonden Centaur Commodity, vilka råvaror han tror mest på och vad som talar för att investerare bör ha exponering mot sektorn.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stockholm Exergi tecknar världens hittills största avtal med Microsoft för permanenta minusutsläpp

Publicerat

den

Stockholm Exergi ska fånga in koldioxid

Stockholm Exergi har skrivit avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning vid Värtan i Stockholm. Det är världens hittills största avtal för permanenta minusutsläpp. Leveranserna planeras att inledas 2028 och kommer att pågå under tio år.

– Avtalet med Microsoft är ett stort steg framåt för vårt bio-CCS-projekt, för Stockholm Exergi och för klimatet. Det är det bästa möjliga erkännandet av både betydelsen, kvaliteten samt inte minst hållbarheten i vårt projekt. Avtalet tar oss ett stort steg närmare vårt investeringsbeslut det fjärde kvartalet i år. Jag tror att avtalet kommer att inspirera företag med ambitiösa klimatmål och vi siktar på att tillkännage fler avtal med andra banbrytande företag under de kommande månaderna, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Genom att åta sig ambitiösa och frivilliga klimatmål hoppas Microsoft och Stockholm Exergi att kunna bidra till branschens tillväxt för att göra det möjligt för företag att uppnå sina netto-nollmål och för länder att uppfylla målen i Parisavtalet. Nästa steg för Stockholm Exergi är att söka kompletterande statligt stöd och teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden, vilka båda är förutsättningar för företagets investeringsbeslut senare i år.

Sedan 2020 har Microsoft strävat efter att vara koldioxidnegativa 2030 med strategin att utsläppsminskningar kommer först och kompletteras med en portfölj av avtal för minusutsläpp. Microsoft har offentligt fastställt sina kriterier för minusutsläpp av hög kvalitet, eftersträvat finansieringsbara leveransavtal, förmedlat lärdomar och årligen rapporterat om sina framsteg.

– Vi är mycket stolta över att kunna tillkännage detta avtal mellan oss och Stockholm Exergi för minusutsläpp från deras ledande bio-CCS-projekt vid Värtan i Stockholm. Att utnyttja befintliga biokraftverk är ett viktigt första steg för att bygga upp en global kapacitet för minusutsläpp. I det här fallet är vi nöjda med effektiviteten som uppnås genom att återvinna värme från koldioxidinfångningen till fjärrvärmenäten. Slutligen är det avgörande att biobränslet för bio-CCS-projekt kommer från hållbara källor och vi är imponerade av Stockholm Exergis åtagande på denna punkt, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.    

Enligt avtalet med Microsoft, kommer Stockholm Exergi att leverera minusutsläpp enligt strikta kvalitetskrav. Detta inkluderar kriterier för hållbar anskaffning av biobränsle som har utvecklats tillsammans med Microsoft, konservativ kvantifiering av nettomängden minusutsläpp och omfattande övervakning, rapportering och verifiering (MRV).

I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.

Om bio-CCS-anläggningen

När Stockholm Exergis anläggning är i drift kommer den att permanent avlägsna upp till 800 000 ton koldioxid från atmosfären varje år.

Stockholm Exergi fick den 28 mars i år miljötillstånd för den fullskaliga anläggningen. Byggnationen av koldioxidavskiljningen, förvätskningen och mellanlagringen planeras att starta 2025 och kommer att utgöra ett tillägg till Stockholm Exergis befintliga biokraftvärmeverk som har varit i drift sedan 2016. Biobränsleråvaran för projektet kommer likt idag fortsätta vara kontrollerad så att hållbar skogsförvaltning, skydd av känsliga områden och stabila kollager säkerställs. Dessutom kontrolleras att råvaran inte kommer från rundvirke som annars skulle användas för långlivade träprodukter. Den permanenta geologiska lagringen kommer att ske i Norden.

Leveransen av de permanenta minusutsläppen är beroende av Stockholm Exergis slutliga investeringsbeslut, som planeras till fjärde kvartalet i år. För att kunna fatta investeringsbeslut planerar Stockholm Exergi att delta i det svenska stödprogrammet för bio-CCS, som förväntas slutföras före årets slut, samt att teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden. Finansieringen av projektet bygger också på redan beviljade medel från EU:s innovationsfond. Trots statligt stöd och EU-medel krävs ytterligare intäkter från försäljning av Carbon Removal Certificates (CRC) på den frivilliga marknaden för att investeringsbeslutet ska kunna fattas. Denna affärsmodell, som kommer att kombinera avtalet med Microsoft (och andra privata köpare) med EU-finansiering och statligt stöd, är en stark validering av hur offentlig-privat samfinansiering kan maximera mängden permanenta minusutsläpp och projekt som kan realiseras inom en nations budget för klimatåtgärder.

Fortsätt läsa

Populära