Följ oss

Nyheter

Den svenska guld- och valutareserven

Publicerat

den

Guldtacka i den svenska guldreserven

Centralbankers guld- och valutareserver uppfattas säkerligen av många som knastertorrt och tråkigt, samtidigt som det är ett ämne som för många andra river upp starka känslor. Vi lägger dessa åsikter åt sidan för stunden och låter Sveriges Riksbank beskriva syftet med guld- och valutareserven nedan.

Guld- och valutareserven

Guld- och valutareserven ska i första hand kunna användas till att ge likviditetsstöd till banker, till att fullgöra Sveriges del i Internationella valutafondens (IMF:s) internationella långivning och till att vid behov intervenera på valutamarknaden. Dessa åtaganden ställer stora krav på hur guld- och valutareserven förvaltas. Reserven hålls därför huvudsakligen i de valutor i vilka likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel.

I andra hand ska guld- och valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, god avkastning i förhållande till den risk som tas i förvaltningen av reserven.

Den 31 augusti 2013 var marknadsvärdet på guld- och valutareserven 408,8 miljarder kronor.

Guldreserven

Förvaring av den svenska guldreservenPrecis som många andra centralbanker äger Riksbanken guld. Det beror bland annat på guldets historiska koppling till sedlar och mynt. Ett mynt eller en sedel kunde under en period lösas in hos Riksbanken i utbyte mot guld.

Numera motiveras guldreserven i hög grad av att guldets värde normalt inte följer samma mönster som värdet på valutareserven. Därför blir värdet på den samlade guld- och valutareserven mer stabilt än värdet på guldreserven och valutareserven var för sig. Guldet kan bland annat användas för att finansiera likviditetsstöd eller valutainterventioner.

Riksbanken har ingått ett avtal med ett antal andra centralbanker, Central Bank Gold Agreement (CBGA), som begränsar hur mycket guld centralbankerna får sälja varje år. Bakgrunden till avtalet är att begränsa centralbankers utförsäljning av guld för att undvika oönskade effekter på guldpriset.

Den 31 augusti 2013 ägde Riksbanken 125,7 ton guld. Marknadsvärdet på guldet var vid samma tidpunkt 37,3 miljarder kronor. Guldet förvaras hos central­bankerna i Storbritannien (BoE), Kanada (BoC), USA (Fed), Schweiz (SNB) samt hos Riksbanken (RB).

Valutareserven

Svenska riksbankens tillgångsfördelningValutareserven består till största delen av värdepapper utgivna i amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). För att sprida riskerna består dock en mindre del av valutareserven av brittiska pund (GBP), australiensiska dollar (AUD) och kanadensiska dollar (CAD). Den 31 augusti 2013 var marknadsvärdet på valutareserven 371,5 miljarder kronor.

Eftersom valutareserven innehåller mycket amerikanska dollar och euro påverkas värdet av reserven i hög grad av hur dessa valutor utvecklas gentemot kronan. Riksbanken har dock även skulder i amerikanska dollar och i euro vilket minskar valutaexponeringen. För att ytterligare minska den effekt som växelkursförändringar har omvandlas en del av valutaexponeringen i amerikanska dollar till norska kronor (NOK) med hjälp av derivatinstrument.

Valutareservens eurotillgångar består huvudsakligen av tyska (DE) stats­obligationer men även av obligationer från Frankrike (FR), Nederländerna (NL), Belgien (BE), Österrike (AT) och Italien (IT).

Värdet av Riksbankens tillgångar och skulder i utländsk valuta påverkas av den internationella ränteutvecklingen. Den 31 augusti 2013 var Riksbankens räntekänslighet 2,9, vilket betyder att om utländska räntor stiger med en procentenhet skulle värdet på Riksbankens netto­tillgångar i utländsk valuta sjunka med 2,9 procent.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära