Nyheter
Den svenska guld- och valutareserven

Centralbankers guld- och valutareserver uppfattas säkerligen av många som knastertorrt och tråkigt, samtidigt som det är ett ämne som för många andra river upp starka känslor. Vi lägger dessa åsikter åt sidan för stunden och låter Sveriges Riksbank beskriva syftet med guld- och valutareserven nedan.
Guld- och valutareserven
Guld- och valutareserven ska i första hand kunna användas till att ge likviditetsstöd till banker, till att fullgöra Sveriges del i Internationella valutafondens (IMF:s) internationella långivning och till att vid behov intervenera på valutamarknaden. Dessa åtaganden ställer stora krav på hur guld- och valutareserven förvaltas. Reserven hålls därför huvudsakligen i de valutor i vilka likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel.
I andra hand ska guld- och valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, god avkastning i förhållande till den risk som tas i förvaltningen av reserven.
Den 31 augusti 2013 var marknadsvärdet på guld- och valutareserven 408,8 miljarder kronor.
Guldreserven
Precis som många andra centralbanker äger Riksbanken guld. Det beror bland annat på guldets historiska koppling till sedlar och mynt. Ett mynt eller en sedel kunde under en period lösas in hos Riksbanken i utbyte mot guld.
Numera motiveras guldreserven i hög grad av att guldets värde normalt inte följer samma mönster som värdet på valutareserven. Därför blir värdet på den samlade guld- och valutareserven mer stabilt än värdet på guldreserven och valutareserven var för sig. Guldet kan bland annat användas för att finansiera likviditetsstöd eller valutainterventioner.
Riksbanken har ingått ett avtal med ett antal andra centralbanker, Central Bank Gold Agreement (CBGA), som begränsar hur mycket guld centralbankerna får sälja varje år. Bakgrunden till avtalet är att begränsa centralbankers utförsäljning av guld för att undvika oönskade effekter på guldpriset.
Den 31 augusti 2013 ägde Riksbanken 125,7 ton guld. Marknadsvärdet på guldet var vid samma tidpunkt 37,3 miljarder kronor. Guldet förvaras hos centralbankerna i Storbritannien (BoE), Kanada (BoC), USA (Fed), Schweiz (SNB) samt hos Riksbanken (RB).
Valutareserven
Valutareserven består till största delen av värdepapper utgivna i amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). För att sprida riskerna består dock en mindre del av valutareserven av brittiska pund (GBP), australiensiska dollar (AUD) och kanadensiska dollar (CAD). Den 31 augusti 2013 var marknadsvärdet på valutareserven 371,5 miljarder kronor.
Eftersom valutareserven innehåller mycket amerikanska dollar och euro påverkas värdet av reserven i hög grad av hur dessa valutor utvecklas gentemot kronan. Riksbanken har dock även skulder i amerikanska dollar och i euro vilket minskar valutaexponeringen. För att ytterligare minska den effekt som växelkursförändringar har omvandlas en del av valutaexponeringen i amerikanska dollar till norska kronor (NOK) med hjälp av derivatinstrument.
Valutareservens eurotillgångar består huvudsakligen av tyska (DE) statsobligationer men även av obligationer från Frankrike (FR), Nederländerna (NL), Belgien (BE), Österrike (AT) och Italien (IT).
Värdet av Riksbankens tillgångar och skulder i utländsk valuta påverkas av den internationella ränteutvecklingen. Den 31 augusti 2013 var Riksbankens räntekänslighet 2,9, vilket betyder att om utländska räntor stiger med en procentenhet skulle värdet på Riksbankens nettotillgångar i utländsk valuta sjunka med 2,9 procent.
Nyheter
Silver spränger den magiska gränsen, kostar nu över 50 USD per uns

Ädelmetallen silver spränger en smått magisk gräns och handlas nu över 50 USD per uns. Priset har verkligen exploderat. Silver följer med i ett bredare rally där fult nyligen sprängde 4000 USD per uns-nivån. Priset för att låna silver har också skjutit i höjden på senare tid vilket indikerar att tillgången på silver på den fysiska marknaden har börjat bli lågt. Samtidig är efterfrågan från industrin bra och räntorna låga. Och på toppen av det kan vi lägga geopolitisk oro som gör att fler letar sig till fysiska tillgångar som silver.

Nyheter
Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige

Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.
Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.
Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.
Belastar inte elnätet
En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.
Vill etablera Sverige som en föregångare
Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.
”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”
Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.
”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.
”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.
Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.
Nyheter
Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag

Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.
Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Analys4 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter4 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Analys4 veckor sedan
Waiting for the surplus while we worry about Israel and Qatar