Nyheter
Vad är sanningen om Ukraina-Kina-avtalet?

I början av veckan skrev vi om att Kina ingår ett massivt jordbruksavtal med Ukraina, där Kina skulle hyra 5 % av Ukrainas yta. Artikeln fick stor uppmärksamhet i Sverige samt Norge. Internationella medier som också refererade till artikeln i South China Morning Post fick enorm uppmärksamhet för sina artiklar.
Precis som vi förutspådde så blev känslorna starka kring avtalet. Det ukrainska företaget KSG Agro verkar ha tagits på sängen av uppståndelsen och gick ut och förnekade uppgifterna (se nedan). Det har i media även pratats om en felöversättningen gjord av den kinesiska tidningen. KSG Agro bekräftar dock att de ingått ett avtal, men att det ska gälla konstbevattning av 3000 hektar, inte om att hyra ut 3.000.000 hektar land.
En felöversättning känns helt uteslutet. Artikeln var väldigt detaljerad. Det går inte att få ett avtal om samarbete av viss konstbevattning, till ett avtal om att hyra 3.000.000 hektar och en helt lista av konkreta samarbeten. Vidare skriver KSG Agro att de inte ska sälja mark, vilket de säger att de inte har laglig rätt till. Det har dock bara pratats om att hyra ut mark, varför då förneka en försäljning?
Vi kan även konstatera att det i september förra året rapporterades att Ukraina skulle ingå ett ovanligt låneavtal med Kina. Ukraina skulle låna 3 miljarder dollar av Kina i utbyte mot spannmål.
Det är möjligt att det någonstans blev fel med faktainsamlingen hos South China Morning Post. Men det är helt klart att Kina vill säkra leveranser av jordbruksråvaror från Ukraina och det är klart att Kina och Ukraina samarbetar på högsta nivå, med mångmiljardbelopp. Det kommer nog att visa sig över tid att artikeln i det stora hela var rätt. Det är bara för politiskt känsligt, både nationellt och internationellt, att Kina lägger vantarna på stora delar av matproduktionen i “Europas kornbod”.
Refutation of information
The news published in the media about a Xinjiang corporation and KSG Agro does not reflect the reality.
On 31 May 2013, KSG Agro signed a letter of intent with Xinjiang Production and Construction Corps, China National Corporation for Overseas Economic Cooperation and China-Ukraine International Engineering Cooperation Association Limited.
The letter of intent discusses the issue of cooperation between the Chinese corporations and KSG Agro in areas of business interest for the agricultural holding, in particular, in the areas of efficiency improvements, the installation of drip irrigation systems and the application of modern agricultural technologies.
In July and August, a group of Chinese specialists visited Ukraine. Official meetings were held in the Dnipropetrovsk Regional State Administration and the local government of Crimea. There was ample media coverage of the results of these meetings and possibilities of cooperation.
At the moment, KSG Agro and its Chinese partners are working on a contract for cooperation in the execution of a project aimed at the installation of drip irrigation systems over an area of 3,000 hectares in 2014. The Chinese party is interested in investing in and delivering equipment for the drip irrigation systems. This is just the first stage of a project that may in the future gradually expand to cover more areas covered by the drip irrigation systems as well as the first stage of cooperation in the area of application of modern technologies in crop production, vegetable growing and pig farming.
KSG Agro does not intend or have any right to sell land to foreigners, including the Chinese.
Press services of KSG Agro S.A.
Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Analys4 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Nyheter3 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter2 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer