Följ oss

Nyheter

Centralbankernas guldinköp når rekordnivå

Publicerat

den

I en nyligen publicerad rapport från World Gold Council (WGC) kan vi konstatera att världens centralbanker köper guld som aldrig förr. Centralbankernas inköp av guld under 2012 uppgick till 534,6 ton, den högsta nivån sedan 1964.

Det var framförallt länder som Ryssland, Brasilien och Irak som dominerade köpsidan på guldmarknaden under 2012, och de totala nettoköpen av guld som världens centralbanker stod för under förra året uppgick till 12 procent av den totala efterfrågan. Samma siffra 2011 uppgick till 10 procent.

Det är framförallt de så kallade utvecklingsländerna som fortsätter att aktivt öka sina officiella guldinnehav, vilket delvis speglar omfattningen av tillväxten i reserver på dessa marknader under de senaste åren. Eftersom dessa länders reserver ökar med framförallt innehav i US-dollar och Euro så behöver dessa en möjlighet till diversifiering, något som guldet kan erbjuda.

Centralbankerna har varit nettoköpare av ädelmetaller sedan det andra kvartalet 2009, och de tre senaste årens köp på 1.100 ton guld motsvarar nästan samma volym som de 1.143 ton som centralbankerna sålde under de tre åren fram till dess att vi såg trendbrottet. Det är emellertid en ny typ av centralbanker som dominerar köpsidan, de i tillväxtregionerna. Det finns anledning att tro att denna trend kommer att fortsätta eftersom det finns en allmän tro på att den amerikanska dollarn, som är den valuta som guldet nomineras i, kommer att fortsätta falla i värde i takt med Federal Reserves kvantitativa lättnader.

Indien fortsätter att dominera

Trots spekulationer om att Kina skulle komma att gå om Indien som världens största konsument av guld under 2012 visar statistiken att Indien fortsätter att dominera guldmarknaden, främst på grund av ett stort uppsving i efterfrågan under det andra halvåret 2012.

Under 2012 uppgick den officiella konsumtionen av guld i Indien till 864,2 ton, att jämföra med 776,1 ton under 2011.

Indien såg en nedgång i konsumtionsmönstret under det första halvåret 2012, främst som en följd av importtullar och en svagare rupie. Köpintresset återkom emellertid under det andra halvåret 2012 med ett stöd av ett stigande guldpris, religiösa festivaler och köp i väntan på införandet av ytterligare tullar på den indiska marknaden. Brådskan för guldinköp under december 2012 kan såldes komma att föra med sig en nedgång i de indiska guldinköpen under det första kvartalet 2013.

Under januari 2013 höjde den indiska regeringen skatten på guldimport med femtio procent, från fyra till sex procent, i ett försök att minska efterfrågan på guld. Den ädla metallen beskylls ofta för att vara skulden till Indiens ökade bytesbalansunderskott eftersom allt fler indier väljer att köpa guld för att bevara värdet av sitt kapital.

I Kina har tecknen på en ekonomisk förbättring lett till en ökad efterfrågan på guld, men förväntningarna tyder på en stadig åtstramning av efterfrågan snarare än en stark tillväxt.

Indien och Kina är fortfarande de största konsumenterna av guldsmycken, vilket genererade 56 procent av den globala efterfrågan under 2012. Guldsmycken utgjorde 43 procent av den totala efterfrågan på ädelmetallen samma år.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära