Följ oss

Nyheter

Varför du bör undvika digitalt guld och silver

Publicerat

den

Silvertacka från Sprott
Silvertacka - InvesteringssilverVi får med jämna mellanrum höra av en del läsare att det egentligen är mycket smidigare att köpa ädelmetaller i form av ETF:er, så kallade börshandlade fonder än i fysisk form. Visst kan vi hålla med om att det är enklare att köpa dessa i vissa fall, men det finns en hel del frågetecken kring dessa fonder. Har du läst de prospekt som skrevs i anslutning till att dessa fonder skapades? Vi har gjort detta, och det var en ganska skrämmande läsning i vissa fall.Guld är främst en bevarare av värdet på kapital. Guld kan inte konsumeras och det kan inte skapas på konstgjord väg. Silver används snarare till övervägande del inom industrin, vilket lämnar ytterst lite utrymme för ökad investeringsefterfrågan, men i övrigt gäller samma sak för denna ädelmetall, det vill säga den kan inte skapas på nytt, det är snarast så att denna konsumeras och förbrukas genom industrin.

Under de senaste året har vi sett hur priserna på dessa metaller stärkts kraftigt, och vi har mer och mer valt att fokusera på hur dessa kan komma att utvecklas i framtiden samt även hur dessa handlas. En placerare som önskar ta del av en framtida värdestegring i dessa metaller kan välja att investera i dessa på olika sätt. Dels går det att köpa aktier i sådana företag som prospekterar och utvinner dessa metaller, dels går det att köpa guld och silver i fysisk form, endera som mynt eller investeringstackor. Utöver detta har finansindustrin valt att utveckla en uppsjö av konstgjorda konstruktioner som påstås vara likvärdiga direkta investeringar i dessa metaller. Bland annat påstås dessa vara bättre än fysiska investeringar eftersom placeraren har lättare kan ha en överblick över sina metaller, de kan handlas direkt i en vanlig aktiedepå och den spread, det vill säga skillnaden mellan köp- och säljkurs, som förekommer på dessa fonder eller ETF:er, är betydligt lägre än den för den fysiska råvaran.

“And gold is always accepted and is the ultimate means of payment and is perceived to be an element of stability in the currency and in the ultimate value of the currency and that historically has always been the reason why governments hold gold.”

Alan Greenspan, 20 maj, 1999

Den första frågan en placerare bör ställa sig, varför skall denne köpa ett instrument som i sin tur köper guld eller silver åt honom eller henne? Varför gå över ån efter vatten är den spontana tanken, den investeringen kan en placerare lika gärna göra själv. Till viss del kan det anses vara berättigat att låta experter hjälpa till med investeringsråd, det stämmer, men att gå från detta till att låta dem ta över hela ansvaret, att låta dem sköta en placering som du lika gärna kan sköta själv till ett minimum med tid är inte motiverat. De ETF:er vi talar om har guld respektive silver som underliggande tillgångar, och heter GLD och SLV när de handlas på börserna i USA. De förvaltare som finns på dessa fonder köper guld och silver när de får in dina pengar, och säljer på motsvarande sätt av tillgångar då du vill sälja eftersom du behöver kapitalet till annat.

Dessa förvaltare gör inte detta för att de tycker att de gör mänskligheten en tjänst, de gör detta för att vill tjäna pengar på dig och din okunskap. Nedan kommer vi visa att till och med regeringarna gör sitt bästa för att sko sig på sina medborgare genom att ta ut kraftiga överpriser då de säljer metallerna i form av mynt.

ETF:erna GLD och SLV

De två börshandlade fonderna GLD och SLV kan anses följa priserna på spotmarknaden ganska väl – i alla fall i teorin. Alla vet emellertid att teori är en sak och att verkligheten kan vara något helt annat.

Läser vi nu de prospekt som upprättats av överbetalda investeringsbankirer på de stora mäklarhusen ser vi att de specificerat alla de risker som är förknippade med investeringar i ädelmetaller. Att specificera riskerna är bra, det skall dessa mäklarhus göra, eftersom de har ett informationsövertag gentemot sina kunder. Emellertid, eftersom dessa döljer dessa risker genom att presentera tjocka luntor där riskerna anges med kursiverad stil ser vi att de flesta som investerar i dessa fonder fortfarande lever i föreställningen att det är fysiskt guld och silver som de köper, om än i en snyggare förpackning. I prospekten kan vi bland annat läsa

“Neither the Trustee nor the Custodian independently confirms the fineness of the gold allocated to the Trust in connection with the creation of a Basket.”

“In issuing Baskets, the Trustee relies on certain information received from the Custodian which is subject to confirmation after the Trustee has relied on the information. If such information turns out to be incorrect, Baskets may be issued in exchange for an amount of gold which is more or less than the amount of gold which is required to be deposited with the Trust.”

“In addition, the ability of the Trustee to monitor the performance of the Custodian may be limited because under the Custody Agreement the Trustee has only limited rights to visit the premises of the Custodian for the purpose of examining the Trust’s gold.”

Med andra ord, det konstgjorda guldet och silvret du köper kanske finns där, och kanske inte. Frågan är vem som vet detta. Det är tydligt att inte ens förvaltarna har rätt att undersöka detta, och de väljer ju att inte enbart köpa fysiska metaller. I vissa fall köper de istället ädelmetallerna med leverans i framtiden, certifikat på dessa metaller och andra typer av artificiellt framställda metaller då inte ens dessa kan få leverans av fysiska metaller.

Är du fortfarande övertygad om att det är bättre att äga digitalt guld och silver? Var inte det.

Det finns inte en regering i världen som vill att du hellre äger fysiskt guld jämfört med de digitala metallerna. Orsaken beror naturligtvis på att det undandrar dem kontrollen över ditt kapital och därmed deras förmåga att beskatta dig.

Det amerikanska myntverket säljer sitt silver, i form av Silver Dollar Eagles till sina kunder för 26 USD styck. Varje mynt ligger på ett ounce, alltså 31,1 gram styck. Samma ounce kostar på den amerikanska råvarubörsen Comex under 11 dollar per ounce. Problemet är, det är ytterst svårt att jämföra dessa två med varandra. Som privatperson kan du köpa ditt silver på termin på Comex, men det är ganska stora volymer som handlas. Varje kontrakt utgör 5,000 ounce, motsvarande 155 kilo silver, och det är kanske litet mer än vad en enskild placerare tänkt sig. Att sedan få leverans av dessa kontrakt är dessutom betydligt svårare än vad det ser ut att vara. Dessutom är det förenat med stort administrativt besvär och höga avgifter.

Två guldtackor av investeringsgradDe stora fonderna och bankerna i USA köper ibland ädelmetaller för sina kunder och förvarar dessa tillgångar fysiskt åt sina kunder. Naturligtvis tar de betalt för detta, precis som de gör då de sätter in dina pengar i en fond. Några av de förvaringsinstitut som våra ädelmetallfonder GLD och SLV använder sig av är Bear, Stearns & Co. Inc., Lehman Brothers Inc., Citigroup Global Markets Inc., Merrill Lynch, Goldman Sachs, J.P. Morgan Securities, UBS Securities and Morgan Stanley & Co. Nej detta är inget vi hittar på, det står svart på vitt i dessa fonders prospekt. Efter de senaste årens kaos på finansmarknaderna där dessa banker inte kunnat leva upp till sina åtaganden så är det inte hos dessa vi skulle vilja ha våra pengar.

Emellertid, det är inte bara under senare år det varit problem med detta, redan under 2007 såg vi att Morgan Stanley gjorde upp i godo med sina kunder. Enligt stämningen skulle Morgan Stanley ha sålt ädelmetaller till sina kunder som skulle förvaras i bankens valv med oinskränkt ägande. I vissa fall hade banken köpt guld och silver, i vissa fall inte, de hade istället köpt olika typer av derivat, så kallat konstgjort guld. Kostnaden för detta uppgick till 4,4 miljarder USD för Morgan Stanley.

Vissa personer rycker på axlarna åt detta, och säger att detta inte är något som drabbar dem, de använder sig inte av de amerikanska finanshusen. Känner du till en schweizisk bank som heter UBS? Denna stängde nyligen en av sina fonder, och det är inte längre möjligt att ta ut pengarna innan slutet av nästa år. De hävdar att den ”temporära stängningen” beror på att banken vill skydda sina investerares värden. De vill alltså skydda investerarna från att ta ut sina pengar nu. Vem litar du mest på? Banker eller dig själv som vet vad du köper, och som kan förvara dina ädelmetaller i bankfacket för några hundralappar per år?

Eftersom priset på fysiskt silver kopplat sig loss från priset på papperssilver har den som placerat i en ETF tappat i värde (jämfört med ex. SEK) medan den som köpt fysiskt silver inte har tappat något alls sedan toppen i mars då premierna på fysiskt silver stigit i takt med att priset på papperssilver sjunkit. Vi vet vad vi hellre köper, och det är inte papperssilver.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. roger lagerfeldt

    9 mars, 2014 vid 21:16

    Er artikel ”varför man inte ska äga digitalt guld/silver” är en fantastisk upplysning för mig. Verkar som det enda säkra är att ha det fysiskt själv. Har försökt hitta säkra ETF för silver,platina,rodium etc eftersom det är svårt att hitta, beskattat eller FÖR stora mängder att ha själv. Men efter er artikel har hjälpt mig på traven att förstå att man ska ha det fysiskt själv. Vad hände med Lehman Brothers guldinnehav när de gick i konkurs ??? Och att Morgan stanley INTE köpte fysiska guldet till sina klienter är ju helt otroligt. Jag har pratat med Kitco som man kan investera i digitala ädelmetaller men ,jag har haft svårt att förstå vem som kan kontrollera att Kitco verkligen köper ädelmettalerna ?? Så fann jag en notis på google där det visar sig att KITCO har STORA legala problem….ett av de största i kanadas historia.. Vem vill lägga sina pengar där. Tack för artikeln, hlsn roger lagerfeldt

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära