Petroleum (av latinets petra, ’klippa’, och oleum, ’olja’), även kallat mineralolja, bergolja, råolja och ibland nafta (från persiskans naft), är en tunnflytande mörk vätska som förekommer naturligen i delar av berggrunden. Denna vätska är en blandning av hundratals olika kolväten, som bildas av växter och djur som inte hinner förmultna, i en process som tar ungefär 100 000 år. De flesta forskare anser att petroleum nybildas i en takt som är mindre än en procent av dagens utvinningstakt. Utvinning av stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning i oljefält.

Prissättning

Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Således försöker den internationella kartellen OPEC använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum.

I januari 1999 hamnade priset på petroleum på en märkbart låg nivå, efter ökad produktion i Irak och på grund av en ekonomisk tillbakagång i Asien (främst i Sydostasien samt Sydkorea, Japan och Hong Kong).

Efter denna bottennotering ökade prisnivån och i september år 2000 hade priset fördubblats, literpris på 95-oktanig bensin på upp till 9,67 kr kunde noteras på de svenska bensinmackarna. Därefter sjönk priset på petroleum till slutet av 2001. Från början av 2002 fram till tredje kvartalet 2004 har priset på petroleum stadigt ökat till en nivå mellan 40 och 50 USA-dollar per fat (1 fat = 159 liter, så priset motsvarar cirka 1,80–2,30 kr eller 0,20–0,25 euro per liter).

Under första halvan av 2008 ökade priset kraftigt, till 140 dollar per fat i juni månad. Därefter har priset sjunkit, för att i december månad ligga kring 40 dollar per fat. I skrivande stund handlas oljan kring dryga 100 USD per fat.

Klassificiering

Petroleumindustrin klassificerar ”råolja” efter dess geografiska ursprung (exempelvis West Texas Intermediate, WTI eller Brent) och efter dess relativa vikt eller viskositet som är ett mått på vätskans konsistens (”lätt”, ”mellan” eller ”tung”); inom branschen brukar man kalla en viss typ av petroleum för ”SÖT” som innebär att det innehåller relativt lite svavel eller ”SUR” som innebär att den innehåller betydande mängder svavel och därmed behöver raffineras ytterligare för att tillgodose de olika produktkvoterna.

De internationella referensfaten är:

• Brent Blend (Brent), består av 15 råoljetyper från fält i Brent och Ninian-systemen i East Shetland Basin i Nordsjön. Petroleum från Europa, Afrika och Mellanöstern värdesätts i regel i jämförelse med Brent Blend-oljan, alltså är Brent-oljan en så kallad referensolja.
• West Texas Intermediate (WTI) för nordamerikansk olja.
• Dubai, används som riktlinje för Asien och Stilla havsregionen för Middle East Oil
• Tapis, (från Malaysia, referensolja för lätt Far East-olja)
• Minas, (från Indonesien, referensolja för tung Far East-olja)

OPEC strävar efter en balanserad prissättning på ”OPEC-korgen” genom att sänka och höja sin produktion. Detta gör mätningar av denna typ viktig för marknadsanalyser. OPEC-korgen är en mix av lätt och tung råolja, är tyngre än både Brent och WTI.

”OPEC-korgen” består av:

• Arab Light, Saudiarabien
• Bonny Light, Nigeria
• Fateh, Dubai
• Isthmus, Mexiko (ej OPEC)
• Minas, Indonesien
• Saharan Blend, Algeriet
• Tia Juana Light, Venezuela

Oljan svarar i dag för 36 procent av världens energiförsörjning och är dessutom världens största exportvara. Under de senaste året har världen sett stora och snabba prissvängningar, vilket är oroväckande. De snabba prissvängningarna gör det svårt för energianvändande företag att planera för framtiden. Vidare skapar detta problem både för oljeexporterande och importerande länder då förändringar av oljepriset får direkta effekter på deras bruttonationalprodukt.

USA konsumerade nästan hela sin oljeproduktion under 2004

Den stora frågan som en potentiell köpare av oljerelaterade aktier skall ställa sig är om prissvängningarna kommer att fortsätta eller inte. Vad händer med priset i framtiden? Blir den en upprepning av 80-talet stabila men låga priser då oljan först föll lika handlöst som vi sett det senaste året för att sedan stabiliseras mellan 22 och 28 USD per fat. Ett annat alternativ är att vi får se hur oljepriset snabbt återhämtar sig från förra årets fall och upprepar 1998 års snabba återhämtning?

Kommer prissvängningarna att fortsätta? Eller kommer oljeprisfallet liksom förra gången oljepriset rasade med 60 procent, 1998, snabbt att återhämta sig? Eller blir det som när oljepriset föll lika handlöst i mitten av 1980-talet – en längre period med stabila oljepriser? Under elva år höll sig oljepriset stort sett mellan 22 och 28 dollar per fat.

Som synes i nedanstående tabell så får ett allt för lågt oljepris allvarliga effekter på ekonomin i de flesta länderna. En halvering av oljepriset, som den vi nyligen sett får till följd att BNP sjunker kraftigt hos ett stort antal producentländer.

En återhämtning i den globala efterfrågan på råolja är sannolik först under 2010 sade Nobuo Tanaka, chef för Internationella energimyndigheten, IEA, under våren 2009. Samme man tror även att den globala efterfrågan på olja kan komma att öka med 1 procent årligen under perioden 2010 till 2013. På sikt kan detta komma att leda till en ”crunch” på utbudssidan. IEA trodde att utbudet kan minska med 2 miljoner fat per dag under år 2009 och därefter stiga igen.

IEA är bekymrade för att låga oljepriser dels får negativa effekter på den ryska ekonomin, men också för hur detta kommer påverka den finansiella situationen i en del mindre länder.

Enligt Nobuo Tanaka behövs det en global energirevolution för att öka effektiviteten och för att öka andelen energi med små utsläpp av klimatgaser. IEA menar att det behövs investeringar på 26000 miljarder dollar under de 21 åren fram till 2030 för att klara av energiförsörjningen i världen. Problemet med perioder av låga oljepriser är att det inte gynnar investeringar i alternativa energikällor. Faktum är att det inte ens uppmuntrar till prospektering av nya områden för att leta nya fyndigheter. Ju lägre oljepris, ju fler alternativ är det som förkastas på grund av bristande lönsamhet.

”Vi klarar inte ens 60 dollar för oljan. Då blir det inga nya investeringar i oljebolagen. Hela kostnadsstrukturen har gått upp 100 – 200 procent i branschen”, förklarade Lukas Lundin i en intervju under våren 2009.

Vi anser att oljan är, och kommer att fortsätta vara, världens viktigaste energikälla under många år. Vi ser titt som tätt hur det talas om en utbyggnad av alternativa energikällor, och vi anser att detta område kommer att få en allt större betydelse, men först då konjunkturen vänder uppåt igen. Fram till dess är världen beroende av oljan.

Enligt World Energy Outlook som presenterades i november 2008 av IEA, finns det i dag upptäckta oljereserver på 1,3 miljarder fat olja. Dessa beräknas räcka till 40 års konsumtion på nuvarande nivå. Samtidigt ser vi hur konsumtionen ökar konstant över tiden. Därför måste oljereserverna vara 30–40 gånger högre än den årliga konsumtionen. Vi observerar också att sedan 2003 har världen konsumerat mer olja än vad nya fyndigheter tillfört i form av reserver.

Källa British Petroleum

Investeringarna i nya olje- och gasfält trefaldigades från år 2000 till 2007 och kom det året upp i 390 miljarder dollar, men inte så pass mycket beroende på att ökade resurser lades ned för att ersätta den olja som konsumeras. Den största delen av ökningen berodde på att det blivit dyrare att hitta och utvinna olja då oljan under dessa år steg kraftigt. Faktum är att det endast upptäckts ett mindre antal stora fyndigheter, bland annat utanför Brasilien där oljan finns på djupt vatten.

Därmed kommer Brasilien, då detta fält exploateras att bli en av världens tio största oljeproducenter. Landet har nu stoppat de internationella oljebolagen från att prospektera i deras vatten.

Detta i kombination med en brist på likviditet gör att vi anser att trenden gör det allt svårare för de börsnoterade västerländska oljebolagen att hitta ytterligare resurser.

Oljekonsumtion

I olika förklaringar till det höga oljepriset nämns OPEC alternativt den ökande konsumtionen i Kina, Indien och Västasien som orsak. Trots att de sistnämnda länderna och Västasien ligger på en årlig ökningstakt på 3,7 procent i oljeförbrukning beräknas den globala efterfrågeökningen stanna vid 1,2 procent samtidigt som världsproduktionen ligger ganska konstant på 86 miljoner fat per dag.

Vi konstaterar att Kinas behov av olja ökar, och nu uppgår landets konsumtion av olja till åtta procent. Samma siffra för Indien är något mindre än tre procent. Kina är redan i dag världens näst största energikonsument.

Under våren 2009 har vi tagit del av en intervju som Magnus Ericsson, råvaruexpert på Raw Materials Group i Stockholm, givit. I denna konstaterades att de tidigare tankarna att utvecklingsländerna skulle undvika att gå i i-världens fotspår visat sig vara felaktiga. Det visar sig emellertid att mönstret upprepar sig, att utvecklingsländerna tar vägen över industrifasen. Det om var mest slående med det som vi fick ta del av var att RMG påvisade betydande likheter för efterfråga på råvaror i samtliga världens länder.

Då BNP per capita når en viss nivå ökar förbrukningen snabbt för att sedan stagnera och sjunka. Den kinesiska BNP:n per capita uppgick år 2006 till 7,722 USD per capita. Det visar således att Kina befinner sig i den fas där efterfrågan ökar kraftigt, och det krävs en fördubbling av denna innan den stagnerar.

Under uppbyggnadsfasen går det åt mängder med järn och andra metaller som binds i järnvägar, byggnader, fabriker, bilar med mera. I takt med att samhället byggs upp ersätts befintliga anläggningar med nya effektivare säger Magnus Eriksson. Samtidigt ersätts och återvinns metaller och andra komponenter, vilket medför att efterfrågan minskar. Vi är av den åsikten att det dröjer ett tag innan den kinesiska ekonomin kommit därhän. Bilden på sidan elva visar att då detta sker kommer den indiska ekonomin skapa efterfrågan. Indiens BNP uppgick 2006 till 3,803 USD per capita enligt statistik från Internationella Valutafonden, IMF. Samma sak bör gälla för olja anser vi, förutom att återvinning här är svårare då en stor del av denna förbrukas i samband med konsumtion.

Källa: Raw Materials Group

Våra studier visar på att i hela världen, i såväl industrialiserade som icke industrialiserade länder, konsumeras årligen mer än en miljard bildäck och användningen ökar kraftigt för varje år. Vi noterar också att det i USA såldes åtta gånger fler bilar till de amerikanska konsumenterna än vad som såldes i Kina. De senaste rönen tyder på att Kina gått om USA i fråga om fordonsförsäljningen. Nu är det senaste årets försäljning inte särskilt signifikant mätt som en enskilt år på grund av den kreditchrunch som drabbade världen, men vi noterar att trenden går mot en ökad kinesisk konsumtion. I och med att invånarna i detta land köper fler och fler bilar kommer dessa i nästa steg behöva mer drivmedel och mer bildäck, till vilket det behövs olja.

Som en följd av detta kommer Kina att öka oljeraffineringsvolymen med 18 procent till år 2011, motsvarande 405 miljoner ton råolja eller 8,2 miljoner fat per dag enligt State Council. Förra året låg samma siffra på 342 miljoner ton råolja. Uppenbart är att kineserna ser en stigande efterfrågan på petrokemiska produkter, vilket torde vara bra för världsekonomin då oljan är en tidig insatsvara. Således tolkar vi det som att kineserna anser att ekonomin nu har bottnat ur.

Vi konstaterar således att konsumtionen kommer att kunna öka ganska kraftigt, vilket gör att denna kommer överstiga produktionen ytterligare. Vi vet alla att lagen om tillgång och efterfrågan styr priserna, varför det är vår långsiktiga åsikt att priset kommer att stiga till forna höjder.

Lägger vi därtill faktorer som växthuseffekten som lett till ökade oväder, till exempel stormar och orkaner, samt embargon så ser vi inte hur den ökade efterfrågan skall kunna leda till annat än stigande priser. Att kompensera den ökade efterfrågan går helt enkelt inte då produktionen inte följer med, det finns inte längre något överflöd att ta av.

Under 2005 uppgick den globala oljekonsumtionen till 82.5 MMBpd = 82 miljoner fat olja per dag, vilket utgjorde 29,930 miljoner fat olja totalt under året.

Källa: British Petroleum