Analys
SEB – Jordbruksprodukter, vecka 14 2012
Priserna på jordbruksprodukter har rört sig en del den senaste veckan, men har stannat på nivåer som är nästan desamma som för en vecka sedan. Majsmarknaden ser riktigt svag ut rent tekniskt. Sojabönor som stigit kraftigt har kommit upp i en nivå där det är lönsamt att byta från majs till sojabönor i den kommande sådden. Rapsmarknaden har dragits med av sojan, men visar inga tecken på att ha nått toppen.
Samfällt dålig och illavarslande ekonomisk statistik kom igår från FED i USA (som signalerat att det inte blir mer stimulanser), från ECB (som signalerat om låg tillväxt i EU), från Spanien, som flaggar för förestående kris (värre ändå). Detta påverkar konsumtionsförväntningarna.
Väderleksprognosen (ENSO) har inte uppmärksammats alls, men den indikerar att det kan bli en ordentlig skördefest i sommar.
Odlingsväder
Australiens meteorologiska byrå annonserade förra veckan att ”La Niña reaches its end”. Nedan ser vi Southern Oscillation Index, som mäter ENSO och indikerar La Niña om SOI > +8 och El Niño om SOI < -8. Vi ser att SOI är noll nu.
NOAA är inte lika tvärsäkra som Australiensarna, utan säger bara att man når neutrala förhållanden i april (som ju faktiskt just nu betyder ungefär samma sak). NOAA kör två prognosmodeller för ENSO. Nedan ser vi först CFS.v1, som vi ser förutspår neutrala förhållanden från april.
Nedan ser vi den andra modellen, CFS.v2, som också förutspår neutrala ENSO-förhållanden, men är kraftigare på El Niño-sidan för hösten.
För odlingsväder gäller La Niña = dåligt. El Niño = bra.
Fru Martell på Martell Crop Projections skriver att det finns en slående likhet med odlingsåren 2004 och 2009. Både 2004 och 2009 började med neutrala ENSO-förhållanden och utvecklade sig senare till El Niño-förhållanden under sommaren.
Utsikterna för vädret är alltså rejält ”bearish”. Nedan ser vi vad som hände med vetepriset i Chicago 2004 och 2009.
Vete
Matifs novemberkontrakt förmådde inte nå upp till en ny toppnotering, men den stigande trenden är ännu intakt.
Nedan ser vi terminskurvorna för Chicagovete och Matif-vete. Notera att marknaden på Matif är kraftigt utökad i löptid, vilket gör det möjligt att tillämpa den effektiva ”trappstegsmetoden” för att prissäkra variation i priser över flera år.
USDA:s efterlängtade prospective planting rapport visar att arealen för vete (alla sorter) under 2012 förväntas uppgå till 55.9 miljoner acres (ca 23 miljoner hektar), en ökning med 3 procent från förra året. Arealen för höstvete på 41.7 miljoner acres (ca 17 miljoner hektar) är en ökning med 3 procent från förra året, men en minskning med 1 procent från tidigare prognos. Arealen för vårvete minskar däremot med 3 procent till 12 miljoner acres (ca 4,9 miljoner hektar).
Lagren av vete per den 1 mars 2012 uppgick till 1.20 miljarder bushels, en minskning med 16 procent från samma tidpunkt förra året.
Arealen för vete på 55.9 kom in under det förväntade nivåintervallet på 56.6-58.3, då lantbrukare i de norra regionerna, t.ex North Dakota och South Dakota, väljer att odla majs istället för vårvete. Estimatet var dessutom ca 2 miljoner lägre än prognosen på 58 som USDA kom ut med på Outlook Forum 2012 i slutet på februari.
Även lagernivån kom in under den genomsnittliga förväntade nivån på 1.255 bbu.
Rapporten fick vetepriserna att rusa och CBOT vete Maj12 stängde på 6.60 ¾ – upp 48 ¼ cent.
Matif kvarnvete Maj12 stängde på 212.75 – upp 5.50 EUR medan fodervete Maj12 på Liffe stängde på 174.75 GBP – upp 3.75 GBP.
På den internationella marknaden har Argentina bekräftat sin återkomst som prisledande på vete genom att vinna sin första order under 2012 från Egyptens GASC, och med ett pris under de som erbjöds från Svarta Havet, Europa och de flesta från USA, trots högre fraktkostnader. GASC bekräftar att de, vid sin tredje upphandling under mars månad, har köpt 60 000 ton argentinskt vete och 60 000 ton amerikanskt vete.
[ Vinnande bud; USA; 262.84$/t + frakt 26.50$/t från Toepfer I Argentina; 259.45$/t + frakt 30.31$/t från Cargill ]
Det argentinska vetet var betydligt billigare än det franska som håller ett högt ett pris förstärkt av rädsla för konsekvenserna av den köldknäpp som drabbade Europa i februari och dess påverkan på utbudet. Priset på det argentinska vetet var också lägre än det ryska/ukrainska som dominerade marknaden den sista halvan av 2011. Priset på det ryska vetet har påverkats av utarmningen på tillgång av vete i närheten av hamnar och för Ukrainas del är utsikterna för kommande skörd mindre bra efter höstens torka och vinterns kyla vilket gör lantbrukare mindre benägna att sälja och istället avvakta i en förhoppning om högre priser på den lokala marknaden.
I sin första prognos för 2012/13 sänker Coceral sitt estimat för Europas produktion av vete till 126,76 mt, en minskning med 2.7 mt jämfört med året innan och det är också ett estimat som ligger under Europeiska kommissionens prognos förra månaden på 133 mt och också under Strategie Grains estimat på 131.1 mt.
I Tyskland förväntas produktion uppgå till 22.37 mt, en minskning med 340 000 ton från föregående år.
Prognosen för Spanien har också justerats ned pga av den svåra torkan och landets veteproduktion estimeras till 4.2 mt, en nedgång med 29%. Frankrikes veteproduktion estimeras till 34.08 mt och landets totala spannmålsskörd, Europas största, förväntas uppgå till 64.7 mt, en ökning med 1.7 mt YoY, till stor del beroende på ökad produktion av vårkorn. Storbritanniens veteproduktion förväntas öka med ca 330 000 ton till ett fyraårs högsta på 15.58 mt.
IGC skriver i sin rapport att den globala vete produktionen för 2012/13 förväntas uppgå till 681 mt, en minskning med 15 mt från förra årets rekordproduktion, till följd av en minskning i den genomsnittliga avkastningen. Produktionen kan komma att bli lägre i Australien, Kazakstan, Marocko och Ukraina, men förväntas däremot att bli bättre i Nordamerika och Ryssland. Den globala konsumtionen förväntas stiga endast marginellt, där ökningar inom livsmedelsindustri och industriell användning delvis kompenseras av en minskad foderefterfrågan. Trots detta förväntas efterfrågan på foder att ligga kvar på en relativt hög nivå.
Globala lager förväntas sjunka tillbaka från förra årets topp, men tillgången förväntas vara stabil, även hos de största exportörerna.
Vi fortsätter att ha en negativ vy på i synnerhet Matifs terminspriser och då särskilt de med kort löptid, de med leverans det närmaste året.
Maltkorn
Novemberkontraktet på maltkorn ligger fortfarande under glidande medelvärden och det brukar tolkas negativt.
Potatis
Priset på industripotatis för leverans nästa år har rekylerat något lite.
Majs
Majspriset som bröt ur konsolideringsfasen och föll kraftigt, hämtade sedan tillbaka förlorad mark. Rekylen gick upp till utbrottsnivån igen. Detta är klassiskt. Det är vår chans, vi som missade utbrottet, att sälja. Decembermajs bör kunna fall till 500 cent.
USDA:s rapport visar att arealen för majs under 2012 förväntas uppgå till 95.9 miljoner acres (ca 39 miljoner hektar), en ökning med 4 procent från förra året och en ökning med 9 procent från 2010. Om detta stämmer, blir detta den största arealen (en yta större än Japan) för majs sedan 1937 då uppskattningsvis 97.2 miljoner hektar odlades.
Lagren av majs per den 1 mars 2012 uppgick till 6.01 miljarder bushels, en minskning med 8 procent från samma tidpunkt förra året.
Arealen för majs på 95.9 kom in över det förväntade nivåintervallet på 93.7.6-95.7, då lantbrukare nu laddar för en rekordstor majsodling i USA till följd av höga attraktiva priser. Estimatet låg också över USDA´s tidgare prognos på 94 från februaris Outlook Forum. Majspriset har hållit sig på en stadig hög nivå till följd av tighta lager och USDA´s lagernivå på 6.01 bbu bekräftar detta.
Man kan säga att rapporten var blandad för majs, bullish pga av låga lagernivåer och bearish pga av en estimerad rekordareal, marknaden var dock mest intresserad av den låga lagernivån och majspriset rusade upp på Chicago och stängde på 6.44 usd, upp 40 cent.
Nu gäller det dock att lantbrukarna har vädrets makter på sin sida resten av säsongen. Den ovanligt varma vintern och den tidiga våren gjorde att sådden startade tidigare på sina ställen och ett fall i temperaturen nu skulle kunna orsaka skada.
Argentinas Jordbruksministerium har snävat till sin prognos för landets majsproduktion under 2011/12 till 21.2 mt från det tidigare intervallet på 20.5-22mt, vilket också är en nedgång från produktionen på 23 mt förra säsongen.
Den estimerade produktionen är fortfarande relativt hög men långt ifrån de första prognostiserade förväntningarna på 30 mt. Argentina är världens näst största majsexportör och skörden pågår nu för fullt.
Enligt Buenos Aires Grain Exchange förväntas landets majsproduktion för 2011/12 att uppgå till ca 20.8 mt, betydligt lägre än de ursprungliga förväntningarna på ungefär 30 mt. Det varma vädret och torkan är anledningen till nedjusteringen.
IGC kom med sin rapport i måndags och skriver där att utsikterna för utbud och efterfrågan på majs beräknas vara fortsatt tighta under 2012/13 men en ökad produktion, framförallt i USA, kommer att tillgodose efterfrågan och ge utrymme för en blygsam ökning av lagernivån. Tack vare gynnsamma priser och god potentiell avkastning förväntas den totala produktionen att nå en all-time-high och baserat på normala väderförhållanden och genomsnittlig avkastning beräknas den globala majsproduktionen för 2012/13 att uppgå till 900mt, en ökning med 4.2% jämfört med förra året. En stigande efterfrågan på kött kommer att ge stöd till ökad foderanvändning, men konkurrensen från fodervete och korn kommer återigen att vara en faktor. Tillväxten i industriell användning kommer sannolikt att vara lägre än tidigare år; stärkelseproduktionen i Kina kommer att öka ytterligare, men den amerikanska etanolproduktionen förväntas sjunka pga minskad inhemsk efterfrågan samt minskad export.
Globala lager förväntas öka något då ökad produktion i USA mer än väl kompenserar nedgången i Kina och Brasilien.
Sojabönor
USDA:s rapport visar att arealen för sojabönor under 2012 förväntas uppgå till 73.9 miljoner acres (ca 30 miljoner hektar), en minskning med 1 procent från förra året och en minskning med 5 procent från 2010.
Lagren av sojabönor per den 1 mars 2012 uppgick till 1.37 miljarder bushels, en ökning med 10 procent från samma tidpunkt förra året.
Priset på sojabönor har behållit sin styrka under året i takt med att analysfirmor har justerat ned sina estimat för produktionen av sojabönor i Brasilien och Argentina pga torka under södra halvklotets sommar i december och januari.
Brasilianska AgRural sänker nu sin prognos för landets produktion av sojabönor under 2011/12 till 66.68 mt, ned 1.9% från tidigare estimat på 68 mt som kom i februari och en nedjustering med 11.5% jämfört med 2010/11. Förra årets skörd var 75.3 mt och innan torkan slog till i södra Brasilien trodde man att skörden skulle bli 73.1 mt. Sojaodlare i Brasilien, den näst största producenten efter USA, har skördat 69% per den 30 mars, enligt en emailad rapport från AgRural Commodities Agricolas. Det är i nivå med förra årets 70% samma tid.
USDA beräknar i sin senaste prognos att Brasiliens produktion kommer att uppgå till 68.5 miljoner ton. Detta ter sig nu alltså något högt.
Buenos Aires Grain Exchange justerade ner sin prognos för Argentinas produktion av sojabönor för 2011/12 till 45 mt, en minskning med 1.2 mt sedan veckan innan och en minskning med 8.5% jämfört med 2010/11 till följd av väderrelaterat (torka) bortfall i de norra regionerna och den senaste tidens köldknäpp.
Rosario Grain Exchange kvarstår på 44.5 mt.
Argentinas Jordbruksministerium snävar till sitt estimat för landets produktion av sojabönor för 2011/12 till 44 mt jämfört med sin tidigare prognos med intervallet 43.5-45 mt, vilket också är en minskning från förra årets 49 mt.
Argentinska Lartirigoyen justerar ned sin prognos för landets produktion av sojabönor till 42.6 mt från tidigare 45.5 mt.
Argentina är världens största exportör av av sojamjöl, som används som djurfoder, och sojaolja, som används till matlagning och biobränslen. Landet är också världens tredje största exportör av sojabönor, efter Brasilien och USA. Skörden av sojabönor i Argentina går framåt och 5,4% av skörden är avklarad jämfört med förra veckans 3.4%. USDA beräknar Argentinas produktion till 46.5 mt.
Paraguays produktion av sojabönor estimeras nu till 3.7 mt till jämfört med tidigare prognoser på 8-8.5 mt.
OilWorld sa i förra veckan att den globala produktionen av sojabönor kommer att sjunka med 22-23 mt den här säsongen och därmed minska till 242.9 mt till följd av en minskad produktion i Sydamerika (-16 mt) och USA (-7 mt). Produktionen i Sydamerika förväntas sjunka till 120.6 mt jämfört med 136.5 mt under 2010/11.
Brasiliens produktion justeras ned till 66,5 mt, från den tidigare prognosen på 70 mt i januari och betydligt lägre än förra årets 75.32 mt. men skulle kunna falla till så lågt som till 64.5 mt till följd av torka i de södra regionerna Rio Grande do Sul, Santa Catarina och Parana samt skador orsakade av asiatisk rostsvamp i Mato Grosso.
Torkan i Rio Grande do Sul anses vara den värsta på många år och skadorna från rostsvampen den värsta på 5 år.
Argentinas produktion justeras ned till 46.5 mt från 49.2 mt.
USDA uppskattar en minskning med 21 MT, men då kvarstår estimaten för Brasilien på 68.5 mt och Argentina på 46.5 mt.
Nedan ser vi kursdiagrammet för novemberleverans av sojabönor på CBOT. 1400 cent / bushel som tidigare verkat som ett motstånd för vidare uppgång, gjorde det även den är gången.
Debatten om arealens storlek för sojabönorna pågår för fullt. Sojabönorna har nått den nivå där det är lönsamt att byta från majs till bönor. Många bönder har dock redan gödslat för att odla majs. Detta verkar som en dämpande effekt i bytet till bönor. I USA gödslar man när man har tid och det är före sådd, trots att det blir stora gödselförluster. Nedan ser vi kvoten mellan priset på novemberterminen på sojabönor dividerat med priset på majs med leverans i december.
Detta gör att sojabönor kan ha nått sin toppnotering. Det stöds även av den tekniska analysen, där 1400 är ett starkt motstånd.
Raps
Coceral estimerar att Europas rapsproduktion kan komma att öka till 19.1 mt från 18.95 mt. Trots en återgång till en mer normal avkastning förväntas Storbritanniens produktion att uppgå till 2,6 mt, Tysklands produktion förväntas öka med 1 mt jämfört med förra året och den franska produktionen förväntas bli i stort sett oförändrad.
Oilseeds Crop Forecast March 2012
Nedan ser vi kursdiagrammet för novemberkontraktet.
Vi fortsätter att ha en neutral vy.
Gris
Den senaste veckan är terminskontrakten näst intill oförändrade i pris. Däremot har det varit mycket stora rörelser, med kursfall ner mot 90-cent och sedan en snabb uppgång. Trenden är dock alltjämt nedåtriktad.
[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Disclaimer
The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).
Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.
About SEB
SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.
Analys
Bombs to ”ceasefire” in hours – Brent below $70

A classic case of “buy the rumor, sell the news” played out in oil markets, as Brent crude has dropped sharply – down nearly USD 10 per barrel since yesterday evening – following Iran’s retaliatory strike on a U.S. air base in Qatar. The immediate reaction was: “That was it?” The strike followed a carefully calibrated, non-escalatory playbook, avoiding direct threats to energy infrastructure or disruption of shipping through the Strait of Hormuz – thus calming worst-case fears.

After Monday morning’s sharp spike to USD 81.4 per barrel, triggered by the U.S. bombing of Iranian nuclear facilities, oil prices drifted sideways in anticipation of a potential Iranian response. That response came with advance warning and caused limited physical damage. Early this morning, both the U.S. President and Iranian state media announced a ceasefire, effectively placing a lid on the immediate conflict risk – at least for now.
As a result, Brent crude has now fallen by a total of USD 12 from Monday’s peak, currently trading around USD 69 per barrel.
Looking beyond geopolitics, the market will now shift its focus to the upcoming OPEC+ meeting in early July. Saudi Arabia’s decision to increase output earlier this year – despite falling prices – has drawn renewed attention considering recent developments. Some suggest this was a response to U.S. pressure to offset potential Iranian supply losses.
However, consensus is that the move was driven more by internal OPEC+ dynamics. After years of curbing production to support prices, Riyadh had grown frustrated with quota-busting by several members (notably Kazakhstan). With Saudi Arabia cutting up to 2 million barrels per day – roughly 2% of global supply – returns were diminishing, and the risk of losing market share was rising. The production increase is widely seen as an effort to reassert leadership and restore discipline within the group.
That said, the FT recently stated that, the Saudis remain wary of past missteps. In 2018, Riyadh ramped up output at Trump’s request ahead of Iran sanctions, only to see prices collapse when the U.S. granted broad waivers – triggering oversupply. Officials have reportedly made it clear they don’t intend to repeat that mistake.
The recent visit by President Trump to Saudi Arabia, which included agreements on AI, defense, and nuclear cooperation, suggests a broader strategic alignment. This has fueled speculation about a quiet “pump-for-politics” deal behind recent production moves.
Looking ahead, oil prices have now retraced the entire rally sparked by the June 13 Israel–Iran escalation. This retreat provides more political and policy space for both the U.S. and Saudi Arabia. Specifically, it makes it easier for Riyadh to scale back its three recent production hikes of 411,000 barrels each, potentially returning to more moderate increases of 137,000 barrels for August and September.
In short: with no major loss of Iranian supply to the market, OPEC+ – led by Saudi Arabia – no longer needs to compensate for a disruption that hasn’t materialized, especially not to please the U.S. at the cost of its own market strategy. As the Saudis themselves have signaled, they are unlikely to repeat previous mistakes.
Conclusion: With Brent now in the high USD 60s, buying oil looks fundamentally justified. The geopolitical premium has deflated, but tensions between Israel and Iran remain unresolved – and the risk of missteps and renewed escalation still lingers. In fact, even this morning, reports have emerged of renewed missile fire despite the declared “truce.” The path forward may be calmer – but it is far from stable.
Analys
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do

Brent crossed the 80-line this morning but quickly fell back assigning limited probability for Iran choosing to close the Strait of Hormuz. Brent traded in a range of USD 70.56 – 79.04/b last week as the market fluctuated between ”Iran wants a deal” and ”US is about to attack Iran”. At the end of the week though, Donald Trump managed to convince markets (and probably also Iran) that he would make a decision within two weeks. I.e. no imminent attack. Previously when when he has talked about ”making a decision within two weeks” he has often ended up doing nothing in the end. The oil market relaxed as a result and the week ended at USD 77.01/b which is just USD 6/b above the year to date average of USD 71/b.

Brent jumped to USD 81.4/b this morning, the highest since mid-January, but then quickly fell back to a current price of USD 78.2/b which is only up 1.5% versus the close on Friday. As such the market is pricing a fairly low probability that Iran will actually close the Strait of Hormuz. Probably because it will hurt Iranian oil exports as well as the global oil market.
It was however all smoke and mirrors. Deception. The US attacked Iran on Saturday. The attack involved 125 warplanes, submarines and surface warships and 14 bunker buster bombs were dropped on Iranian nuclear sites including Fordow, Natanz and Isfahan. In response the Iranian Parliament voted in support of closing the Strait of Hormuz where some 17 mb of crude and products is transported to the global market every day plus significant volumes of LNG. This is however merely an advise to the Supreme leader Ayatollah Ali Khamenei and the Supreme National Security Council which sits with the final and actual decision.
No supply of oil is lost yet. It is about the risk of Iran closing the Strait of Hormuz or not. So far not a single drop of oil supply has been lost to the global market. The price at the moment is all about the assessed risk of loss of supply. Will Iran choose to choke of the Strait of Hormuz or not? That is the big question. It would be painful for US consumers, for Donald Trump’s voter base, for the global economy but also for Iran and its population which relies on oil exports and income from selling oil out of that Strait as well. As such it is not a no-brainer choice for Iran to close the Strait for oil exports. And looking at the il price this morning it is clear that the oil market doesn’t assign a very high probability of it happening. It is however probably well within the capability of Iran to close the Strait off with rockets, mines, air-drones and possibly sea-drones. Just look at how Ukraine has been able to control and damage the Russian Black Sea fleet.
What to do about the highly enriched uranium which has gone missing? While the US and Israel can celebrate their destruction of Iranian nuclear facilities they are also scratching their heads over what to do with the lost Iranian nuclear material. Iran had 408 kg of highly enriched uranium (IAEA). Almost weapons grade. Enough for some 10 nuclear warheads. It seems to have been transported out of Fordow before the attack this weekend.
The market is still on edge. USD 80-something/b seems sensible while we wait. The oil market reaction to this weekend’s events is very muted so far. The market is still on edge awaiting what Iran will do. Because Iran will do something. But what and when? An oil price of 80-something seems like a sensible level until something do happen.
Analys
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks

Brent rallied 12% last week. But closed the week below USD 75/b and it is still there. Very relaxed. Brent crude rallied 12% to USD 78.5/b in the early hours of Friday as Israel attacked Iran. The highest level since 27 January this year. The level didn’t hold and Brent closed the day at USD 74.23/b which was up 5.7% on the day and 11.7% on the week. On Friday it was still very unclear how extensive and lasting this war between Iran and Israel would be. Energy assets in Iran had still not been touched and Iran had not targeted other Middle East countries’ energy assets or US military bases in the region. As such, the Brent crude closed the week comfortably at around USD 75/b. Which one cannot argue is very much of a stressed price level.

Israel is targeting Iran’s domestic energy infrastructure. Not its energy export facilities. For now. Over the weekend Israel has widened its targets to include fuel depots in Tehran, refineries supplying Iran domestically and also a processing plant at Iran’s South Pars gas field – the world’s largest. So far it appears that Israel has refrained from hurting Iranian oil and gas export facilities. Maybe adhering to Trump’s whish of low oil prices. Trump has been begging for a lower oil price. Would be very frustrating for him if Israel started to blow up Iran’s export facilities. Focus instead looks to be on Iran’s domestic energy supply and infrastructure. To weaken and disable the operations of Iran as a country while leaving Iran’s energy export facilities intact for now at least. That is probably why Brent crude this morning is only trading at USD 74.9/b with little change from Friday. An incredible relaxed price level given what is going on in the Middle East.
Israel seems to try to do to Iran what Israel recently did to Lebanon. Israel now seems to have close to total control of the Iranian air space. So called ”Air Supremacy” something which is rarely achieved according to Phillips P. O’Brian (see comment on this below with link). This is giving Israel close to total freedom in the airspace over Iran. Israel now seems to try to do to Iran what Israel recently did to Lebanon. Take out military and political commanders. Take out the air defenses. Then grind the rest of its defensive capacities to the ground over some time.
Continuous pressure. No rest. No letting up for several weeks seems likely. The current situation is a very rare opportunity for Israel to attack Iran with full force. Hamas in Gaza, Hezbollah in Lebanon, Iranian strongholds in Syria, are all severely weakened or disabled. And now also Air Supremacy of the airspace over Iran. It is natural to assume that Israel will not let this opportunity pass. As such it will likely continue with full force over several weeks to come, at least, with Israel grinding down the rest of Iran’s defensive capabilities and domestic energy supply facilities as far as possible. Continuous pressure. No rest. No letting up.
What to do with Fordow? Will Iran jump to weapons grade uranium? The big question is of course Iran’s nuclear facilities. Natanz with 16,000 enrichment centrifuges was destroyed by Israel on Friday. It was only maximum 20 meters below ground. It was where Iran had mass enrichment to low enrichment levels. Fordow is a completely different thing. It is 500 meters deep under a mountain. It is where enrichment towards weapons grade Uranium takes place. Iran today has 408 kg of highly enriched uranium (IAEA) which can be enriched to weapons grade. It is assumed that Iran will only need 2-3 days to make 25 kg of weapons grade uranium and three weeks to make enough for 9 nuclear warheads. How Israel decides to deal with Fordow is the big question. Ground forces? Help from the US?
Also, if Iran is pushed to the end of the line, then it might decide to enrich to weapons grade which again will lead to a cascade of consequences.
Brent is extremely relaxed at USD 75/b. But at times over coming 2-3 weeks the risk barometer will likely move higher with Brent moving into the 80ies or higher. The oil price today is extremely relaxed with the whole thing. Lots of OPEC+ spare capacity allows loss of Iranian oil exports. Israeli focus on Iran’s domestic energy systems rather than on its exports facilities is also soothing the market. But at times over the coming two, three weeks the risk barometer will likely move significantly higher as it might seem like the situation in the Middle East may move out of control. So Brent into the 80ies or higher seems highly likely in the weeks to come. At times at least. And if it all falls apart, the oil price will of course move well above 100.
Phillips P. OBrien on ”Air Supremacy” (embedded link): Air power historian Philip Meilinger: ”Air Superiority is defined as being able to conduct air operations “without prohibitive interference by the opposing force.” Air Supremacy goes further, wherein the opposing air force is incapable of effective interference.”
Thus, air supremacy is an entirely different beast from air superiority. It occurs when one power basically controls the skies over an enemy, and can operate practically anywhere/time that it wants without much fear of enemy interference in its operations.
The US had Air Supremacy over Germany in the second World War, but only at the very end when it was close to over. It only had Air Superiority in the Vietnam war, but not Supremacy. During Desert Storm in 1990-1991 however it did have Supremacy with devastating consequences for the enemy. (last paragraph is a condensed summary).
-
Analys4 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Nyheter3 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys4 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday
-
Nyheter2 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter3 veckor sedan
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ ökar oljeproduktionen trots fallande priser
-
Nyheter2 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida