Nyheter
8 frågor till Latvian Forest
Latvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.
Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?
Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.
Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.
Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?
Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.
Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?
Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.
Varför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?
Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.
Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?
Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.
Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?
All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.
Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?
Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.
Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?
Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.
Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist

