Följ oss

Nyheter

8 frågor till Latvian Forest

Publicerat

den

Frederik Zetterström - VD för Latvian Forest

Fredrik Zetterström - VD för Latvian ForestLatvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.

Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?

Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.

Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.

Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?

Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.

Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?

Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.

Skog i Lettland som tillhör Latvian ForestVarför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?

Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.

Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?

Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.

Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?

All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.

Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?

Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.

Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?

Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.

Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.

Fortsätt läsa
Annons
2 Kommentarer

1 kommentar

  1. Vedde

    13 mars, 2012 vid 17:39

    Det första företaget jag verkligen ser fram emot att kunna investera i på länge, riktigt länge. Låg risk och samtidigt en relativt högre potential. Det är min melodi!

    • Tore

      8 april, 2012 vid 03:42

      Ja, Latvian Forest ser intressant ut. Har en del aktier som är rätt volatila i portföljen, så lite stabil skog skulle vara ett bra komplement.

      Har för övrigt köpt lite fysiskt guld. Nu har jag precis börjat sätta mig in i företagsobligationer. Inte för att det är helt riskfritt, men känns ändå som det är en annan typ av risk än volatila aktier.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära