Nyheter
8 frågor till Latvian Forest

Latvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.
Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?
Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.
Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.
Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?
Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.
Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?
Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.
Varför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?
Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.
Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?
Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.
Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?
All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.
Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?
Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.
Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?
Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.
Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.
Nyheter
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.
Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.
Nyheter
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.
– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.
Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle
Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.
– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.
700 timmar med negativa elpriser skapar problem
Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.
År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.
Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.
Nyheter
SGU vill att uranförbudet upphävs

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.
Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.
Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.
– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.
SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.
– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.
SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
-
Nyheter4 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Nyheter4 veckor sedan
De största inflödena till guld-ETF:er sedan 2022