Nyheter
8 frågor till Latvian Forest

Latvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.
Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?
Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.
Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.
Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?
Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.
Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?
Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.
Varför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?
Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.
Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?
Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.
Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?
All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.
Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?
Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.
Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?
Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.
Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.
Nyheter
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet

Tyskland har skrivit ner prognosen på hur mycket elektricitet landet kommer att behöva 2030. Hittills har prognosen varit 750 TWh, vilken nu har skrivits ner till 600-700 TWh,
Det kan vid en första anblick låta positivt. Men orsaken är inte att effektiviseringar. Utan priserna är så pass höga att företag inte har råd att använda elektriciteten. Elintensiv industri flyttar sin verksamhet till andra länder och få företag satsar på att etablera energikrävande verksamhet i landet.
Tyskland har inte heller någon plan för att förändra sin havererade energipolitik. Eller rättare sagt, planen är att uppfinna fusionskraft och använda det som energikälla. Något som dock inte löser problemet på några årtionden.

Nyheter
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde

Kinas officiella statistik för elproduktion har släppts för augusti och den visar att landet slog ett nytt rekord. Under augusti producerades 936 TWh elektricitet.
Stephen Stapczynski på Bloomberg lyfter fram att det är ungefär lika mycket som Japan producerar per år, vilket innebär är de producerar ungefär lika mycket elektricitet per invånare.
Kinas elproduktion kom i augusti från:
Fossil energi | 67 % |
Vattenkraft | 16 % |
Vind och Sol | 13 % |
Kärnkraft | 5 % |
Stapczynskis kollega Javier Blas uppmärksammar även att det totala rekordet inkluderade ett nytt rekord för kolkraft. Termisk energi (där nästan allting är kol) producerade 627,4 TWh under augusti. Vi rapporterade tidigare i år att Kina under första kvartalet slog ett nytt rekord i kolproduktion.
Nyheter
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare

Guldpriset når hela tiden nya höjder och det märks för folk när de ska köpa smycken. Det gör att butikerna måste justera upp sina priser löpande och kunder funderar på om det går att välja något med lägre karat eller mindre diamant. Anna Danielsson, vd på Smyckevalvet, säger att det samtidigt gör att kunderna får upp ögonen för värdet av att äga guld. Det högre guldpriset har även gjort att gamla smycken som ligger hemma i folks byrålådor kan ha fått ett överraskande högt värde.
-
Nyheter4 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter4 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys4 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter4 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter4 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys4 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys3 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September