Nyheter
Vart är elpriserna på väg?

Hydrologi
Från början av oktober 2012 till början av april 2013 hade vi en period med extremt torrt väder i Norden. Det hydrologiska läget försämrades med ca 32 TWh från ett överskott på ca 10 TWh till ett underskott på ca 22 TWh. Från början av april har vi sedan haft ett mer lågtrycksinfluerat väder med en hel del nederbörd i magasinsområdena och det har lett till att det hydrologiska läget har förbättrats till ett underskott om ca 11 TWh. Det är inte bara mer nederbörd som har gjort att det hydrologiska läget har förbättrats utan även att spotpriserna i Tyskland har varit lägre än i Norden de senaste månaderna vilket har gjort att Norden har varit nettoimportör av el. Tittar vi framåt visar månadsprognosen för vädret på fortsatt ostadigt väder med nederbördsmängder över det normala för årstiden. Enligt WSI, som är ett väderinstitut, liknar årets vädersituation för juni-augusti den som har varit rådande för sommarmånaderna sedan år 2007, dvs inga långa perioder med stabila högtryck utan somrar med normala eller över normala nederbördsmängder.
Utsläppsrätter
Europaparlamentet röstade ned förslaget om backloading i mitten av april. För närvarande sker en revidering av förslaget som det ska röstas om i EU´s miljöutskott den 19:e juni. Godkänns det där kommer det att gå vidare för omröstning i Europaparlamentet i början av juli. Backloading-förslaget innebär att 900 Mton tillfälligt tas bort från marknaden för att sedan återföras till marknaden senast 2020. Ambitionen med detta är att priset på utsläppsrätter ska gå upp och därmed öka incitamentet att släppa ut mindre växthusgaser. Problemet är att överskottet av utsläppsrätter på marknaden för närvarande är ca 2000 Mton vilket innebär att det antagligen inte har någon större effekt om 900 Mton utsläppsrätter tillfälligt tas bort från marknaden. Det kan snarare bli så att priserna på utsläppsrätterna sjunker även om det blir ett positivt resultat vid omröstningen eftersom osäkerheten på marknaden försvinner när den är avklarad. Utsläppsrätterna (DEC-14) har under flera månader handlats mellan 3-5 €/ton och det troliga är att de fortsätter att ligga i det spannet framöver.
Kolpriser
Kolpriset för år 2014 är i en nedåtgående trend sedan september 2012 då det handlades på ca 110 $/ton. Idag ligger priset strax under 87 $/ton vilket innebär en nedgång på ca 23 $/ton. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen som har resulterat i att den globala efterfrågan på kol har blivit svagare än vad som tidigare förväntades. Det finns för närvarande ett överskott på marknaden som antagligen kommer att bestå lång tid framöver. Det troliga är att nedåttrenden fortsätter det närmaste halvåret.
Terminspriser i Norden och Tyskland
Terminspriset för år 2014 i Tyskland har sjunkit kraftigt sedan i höstas, från ca 50 €/MWh till strax under 38 €/MWh. Det beror framförallt på att priserna på kol och utsläppsrätter har haft en fallande trend men också på att utbyggnaden av vind– och solkraft har fortsatt i hög takt. Till detta kommer även den svaga ekonomiska utvecklingen som resulterat i minskad efterfrågan på el från den tyska industrin. Den utvecklingen ser dessutom ut att bestå framöver.
Terminspriset för år 2014 i Norden har haft en lugnare utveckling jämfört med Tyskland men har ändå varit i en fallande trend sedan i höstas, från ca 40 €/MWh till ca 34,5 €/MWh. Att Norden inte har fallit mer beror naturligtvis på den svaga hydrologiska utvecklingen sedan i höstas. Efter den senaste tidens förbättrade vattensituation har emellertid kontraktet tagit ny fart på nedsidan. Precis som i Tyskland förväntas efterfrågan från den elintensiva industrin sjunka de närmaste åren. Elproduktionen från den förnyelsebara energin fortsätter att växa i ganska snabb takt. I Danmark stod vindkraften för ca 35% av elproduktionen 2012. I Sverige tillkom 846 MW ny vindkraft 2012 och i år förväntas utbyggnaden bli ca 900 MW. Elproduktionen från de svenska kärnkraftverken borde också bli stabilare de kommande åren till följd av de omfattande underhållsarbeten som har skett de senaste åren.
Vart är elpriserna på väg?
I stort sett alla faktorer som påverkar elpriset verkar för nedsidan just nu. Marginalkostnaden för kol avseende år 2014 ligger på ca 31 €/MWh vilket gör uppsidan begränsad. Om vi uppnår ett normalt hydrologiskt läge innan utgången av 2013 kan priset ganska enkelt falla ytterligare 4-6 €/MWh för år 2014 och då hamna på 30 €/MWh eller strax därunder. Det som kan hindra sjunkande elpriser är om politikerna kommer fram med något nytt förslag angående utsläppsrätterna som idag ej är känt som skulle kunna pressa upp prisbilden. Det är dock inget som talar för det i dagsläget. Det allra största hotet mot sjunkande elpriser är naturligtvis om vi får en torr sommar och/eller höst som återigen försämrar det hydrologiska läget.
Nyheter
Kinas övergång från majs till vete kan hämma importen

Kina, världens näst största ekonomi, använder sitt veteöverskott. Kina går från att använda majs till att välja vete för sin djurfodermarknad, vilket kan hämma landets majsimport.
Sojamjöl kan också se minskad konsumtion i detta skifte. Följaktligen är det inte goda nyheter för nationer som Brasilien och USA – två av de största producenterna av majs och sojabönor.
Brasilien har producerat en rekordskörd sojabönor i år men leveranserna till Kina ligger för närvarande under fjolårets takt. Samtidigt har Kina avbrutit mer än 800 000 ton amerikanska majsbeställningar under de senaste veckorna eftersom köpare väntar på billigare alternativ senare under året.
Detta är inte välkomna nyheter för majs- och sojabönsproducenter, särskilt med förväntningen att Kinas återöppning skulle öppna upp för konsumtion av dessa jordbruksprodukter. Detta kan översättas till ökat utbud mitt i minskad efterfrågan, och därmed sänka priserna på majs och sojabönor – inte direkt positiva nyheter för hausseartade handlare.
Kina är världens främsta producent av vete, och det importerade också en rekordstor stor mängd vete från andra nationer, vilket ökade utbudet av råvaran. En övergång från majs och sojabönor till vete kommer att hjälpa till att lindra detta överutbud.
Nyheter
Vattenfall startar nytt projekt för fossilfri vätgasproduktion vid Ringhals

Vattenfall har beslutat att starta ett projekt för att producera fossilfri vätgas i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Det ökar flexibiliteten i hur elnät och elproduktionen kan utnyttjas när Vattenfall planerar för ny elproduktion både från kärnkraft och havsbaserad vindkraft i närområdet.
Vattenfall har tilldelats en anslutningspunkt för den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd och en preliminär bedömning, en så kallad indikation, om anslutningsmöjlighet för ny kärnkraftsproduktion på Väröhalvön. Vattenfall tar genom det nya projektet fram en helhetslösning för kärnkraft och vindkraft tillsammans.
Det nya beskedet från Svenska kraftnät ger förutsättningar för Vattenfall att maximera utvecklingen av både kärnkraft och vindkraft genom den flexibilitet som vätgasen kan erbjuda. Vätgas efterfrågas i stora volymer av kunder på västkusten, till exempel Preem och St1 som Vattenfall sedan tidigare samarbetar med för att undersöka möjligheten att starta produktion av fossilfria elektrobränslen för användning inom flyg- och vägtransporter.
– Detta är mycket positivt för Vattenfall och inte minst våra kunder och partners. Vi ser enorma möjligheter att minska utsläppen på svenska västkusten genom direkt och indirekt elektrifiering med fossilfri vätgas, särskilt för raffinaderi- och petrokemiindustrin. Det finns goda förutsättningar för att bygga elektrolysörer vid Ringhals och skapa en mycket flexibel produktionsanläggning för både fossilfri el och vätgas, säger Andreas Regnell, strategichef vid Vattenfall.

– Det är bra att Svenska kraftnät har gjort en samlad bedömning av Vattenfalls ansökningar om kapacitet för anslutning av både ny kärnkraft och vindkraft. Vi kan nu fortsätta förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals som både skulle kunna producera fossilfri el och vätgas, säger Desirée Comstedt, ansvarig för affärsutveckling för kärnkraft inom Vattenfall.
– Svenska kraftnäts besked är mycket välkommet. Nu tar vi nästa steg i planeringen av den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd och hur vi på bästa sätt använder det stora tillskott av fossilfri elproduktion som både ny vindkraft och kärnkraft kan ge, säger Johan Weimenhög, projektchef för den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd.
Projektet om nya elektrolysörer för produktion av fossilfri vätgas är ett samarbete mellan affärsområdena Generation och Wind inom Vattenfall.
Nyheter
Thailand spås få den lägsta sockerrörsskörden på 14 år

Trots rekordhöga sockerrörspriser för thailändska bönder under säsongen 2022/2023 och högre priser för 2023/2024, spås utbudet av sockerrör för nästa säsong att sjunka till 74 miljoner ton.
Minskningen av sockerrörsvolymer beror både på en minskning av planterad yta, på grund av att konkurrerande grödor betalar bönderna mer, och även på en hög risk kring en lägre jordbruksavkastning på grund av det prognostiserade torra vädret till följd av El Niños vädermönster.
I år har priserna på kassavarot i Thailand stigit med nio procent, vilket har drivits av en starkare efterfrågan och starkare priser på kassavachips och stärkelse. Efterfrågan kommer främst från Kina, där kassavarot används till etanol och djurfoder.
Det förväntas att kassavapriserna kommer att förbli starka under hela 2023, så med ett nuvarande rotpris på 3 360 THB/kubikmeter ger kassava en bättre avkastning än sockerrör. Detta leder till att mindre sockerrör planterades under det fjärde kvartalet 2022 för skörd under säsongen 2023/2024.
Den potentiella övergången till kassavaodling kommer att resultera i minst fem procent minskning av området för sockerrörsskörd. Den andra nyckelfrågan som den kommande krossningen står inför är jordbruksavkastningen.
Lägre nederbörd än normalt att förvänta
I år är ett El Niño-år, vilket för Thailand historiskt sett kommer att innebära en lägre nederbörd än normalt. Mindre än 20 procent av Thailands sockerrörsareal har tillgång till ordentlig bevattning, detta betyder att under år då det är lägre nederbörd har sockerrörsskördarna lidit hårt.
När det gäller sockerexport, baserat på en skörd på 74 miljoner ton, förväntas Thailand att exportera åtta miljoner ton socker. Med premien för vitsocker på nuvarande nivåer finns det ett bra incitament för bruken att producera vitt socker, till förmån för råvaror, men tillgången på vatten kan vara en begränsande faktor.
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin-familjen har sålt allt i Africa Oil
-
Nyheter2 veckor sedan
Dansk kärnkraft ska producera 1 miljon ton koldioxidfritt gödningsmedel per år i Indonesien
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset nära sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter3 veckor sedan
Koppar gynnas av den gröna omställningen
-
Nyheter1 vecka sedan
Ryssland förstör Saudiarabiens oljeförsäljning i Asien
-
Nyheter2 veckor sedan
Priset på olivolja det högsta någonsin
-
Nyheter4 dagar sedan
Så ser planen ut för ny kärnkraft i Sverige enligt Vattenfall
-
Nyheter5 dagar sedan
Hedgefonder satsar mot koppar