Nyheter
Vart är elpriserna på väg?
Hydrologi
Från början av oktober 2012 till början av april 2013 hade vi en period med extremt torrt väder i Norden. Det hydrologiska läget försämrades med ca 32 TWh från ett överskott på ca 10 TWh till ett underskott på ca 22 TWh. Från början av april har vi sedan haft ett mer lågtrycksinfluerat väder med en hel del nederbörd i magasinsområdena och det har lett till att det hydrologiska läget har förbättrats till ett underskott om ca 11 TWh. Det är inte bara mer nederbörd som har gjort att det hydrologiska läget har förbättrats utan även att spotpriserna i Tyskland har varit lägre än i Norden de senaste månaderna vilket har gjort att Norden har varit nettoimportör av el. Tittar vi framåt visar månadsprognosen för vädret på fortsatt ostadigt väder med nederbördsmängder över det normala för årstiden. Enligt WSI, som är ett väderinstitut, liknar årets vädersituation för juni-augusti den som har varit rådande för sommarmånaderna sedan år 2007, dvs inga långa perioder med stabila högtryck utan somrar med normala eller över normala nederbördsmängder.
Utsläppsrätter
Europaparlamentet röstade ned förslaget om backloading i mitten av april. För närvarande sker en revidering av förslaget som det ska röstas om i EU´s miljöutskott den 19:e juni. Godkänns det där kommer det att gå vidare för omröstning i Europaparlamentet i början av juli. Backloading-förslaget innebär att 900 Mton tillfälligt tas bort från marknaden för att sedan återföras till marknaden senast 2020. Ambitionen med detta är att priset på utsläppsrätter ska gå upp och därmed öka incitamentet att släppa ut mindre växthusgaser. Problemet är att överskottet av utsläppsrätter på marknaden för närvarande är ca 2000 Mton vilket innebär att det antagligen inte har någon större effekt om 900 Mton utsläppsrätter tillfälligt tas bort från marknaden. Det kan snarare bli så att priserna på utsläppsrätterna sjunker även om det blir ett positivt resultat vid omröstningen eftersom osäkerheten på marknaden försvinner när den är avklarad. Utsläppsrätterna (DEC-14) har under flera månader handlats mellan 3-5 €/ton och det troliga är att de fortsätter att ligga i det spannet framöver.
Kolpriser
Kolpriset för år 2014 är i en nedåtgående trend sedan september 2012 då det handlades på ca 110 $/ton. Idag ligger priset strax under 87 $/ton vilket innebär en nedgång på ca 23 $/ton. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen som har resulterat i att den globala efterfrågan på kol har blivit svagare än vad som tidigare förväntades. Det finns för närvarande ett överskott på marknaden som antagligen kommer att bestå lång tid framöver. Det troliga är att nedåttrenden fortsätter det närmaste halvåret.
Terminspriser i Norden och Tyskland
Terminspriset för år 2014 i Tyskland har sjunkit kraftigt sedan i höstas, från ca 50 €/MWh till strax under 38 €/MWh. Det beror framförallt på att priserna på kol och utsläppsrätter har haft en fallande trend men också på att utbyggnaden av vind– och solkraft har fortsatt i hög takt. Till detta kommer även den svaga ekonomiska utvecklingen som resulterat i minskad efterfrågan på el från den tyska industrin. Den utvecklingen ser dessutom ut att bestå framöver.
Terminspriset för år 2014 i Norden har haft en lugnare utveckling jämfört med Tyskland men har ändå varit i en fallande trend sedan i höstas, från ca 40 €/MWh till ca 34,5 €/MWh. Att Norden inte har fallit mer beror naturligtvis på den svaga hydrologiska utvecklingen sedan i höstas. Efter den senaste tidens förbättrade vattensituation har emellertid kontraktet tagit ny fart på nedsidan. Precis som i Tyskland förväntas efterfrågan från den elintensiva industrin sjunka de närmaste åren. Elproduktionen från den förnyelsebara energin fortsätter att växa i ganska snabb takt. I Danmark stod vindkraften för ca 35% av elproduktionen 2012. I Sverige tillkom 846 MW ny vindkraft 2012 och i år förväntas utbyggnaden bli ca 900 MW. Elproduktionen från de svenska kärnkraftverken borde också bli stabilare de kommande åren till följd av de omfattande underhållsarbeten som har skett de senaste åren.
Vart är elpriserna på väg?
I stort sett alla faktorer som påverkar elpriset verkar för nedsidan just nu. Marginalkostnaden för kol avseende år 2014 ligger på ca 31 €/MWh vilket gör uppsidan begränsad. Om vi uppnår ett normalt hydrologiskt läge innan utgången av 2013 kan priset ganska enkelt falla ytterligare 4-6 €/MWh för år 2014 och då hamna på 30 €/MWh eller strax därunder. Det som kan hindra sjunkande elpriser är om politikerna kommer fram med något nytt förslag angående utsläppsrätterna som idag ej är känt som skulle kunna pressa upp prisbilden. Det är dock inget som talar för det i dagsläget. Det allra största hotet mot sjunkande elpriser är naturligtvis om vi får en torr sommar och/eller höst som återigen försämrar det hydrologiska läget.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.




