Följ oss

Nyheter

Vart är elpriserna på väg?

Publicerat

den

Vattenkraft ger energi

Modity om det framtida elprisetHydrologi

Från början av oktober 2012 till början av april 2013 hade vi en period med extremt torrt väder i Norden. Det hydrologiska läget försämrades med ca 32 TWh från ett överskott på ca 10 TWh till ett underskott på ca 22 TWh. Från början av april har vi sedan haft ett mer lågtrycksinfluerat väder med en hel del nederbörd i magasinsområdena och det har lett till att det hydrologiska läget har förbättrats till ett underskott om ca 11 TWh. Det är inte bara mer nederbörd som har gjort att det hydrologiska läget har förbättrats utan även att spotpriserna i Tyskland har varit lägre än i Norden de senaste månaderna vilket har gjort att Norden har varit nettoimportör av el. Tittar vi framåt visar månadsprognosen för vädret på fortsatt ostadigt väder med nederbördsmängder över det normala för årstiden. Enligt WSI, som är ett väderinstitut, liknar årets vädersituation för juni-augusti den som har varit rådande för sommarmånaderna sedan år 2007, dvs inga långa perioder med stabila högtryck utan somrar med normala eller över normala nederbördsmängder.

Hydrobalans och elpris i Norden (systemspot)

Utsläppsrätter

Europaparlamentet röstade ned förslaget om backloading i mitten av april. För närvarande sker en revidering av förslaget som det ska röstas om i EU´s miljöutskott den 19:e juni. Godkänns det där kommer det att gå vidare för omröstning i Europaparlamentet i början av juli. Backloading-förslaget innebär att 900 Mton tillfälligt tas bort från marknaden för att sedan återföras till marknaden senast 2020. Ambitionen med detta är att priset på utsläppsrätter ska gå upp och därmed öka incitamentet att släppa ut mindre växthusgaser. Problemet är att överskottet av utsläppsrätter på marknaden för närvarande är ca 2000 Mton vilket innebär att det antagligen inte har någon större effekt om 900 Mton utsläppsrätter tillfälligt tas bort från marknaden. Det kan snarare bli så att priserna på utsläppsrätterna sjunker även om det blir ett positivt resultat vid omröstningen eftersom osäkerheten på marknaden försvinner när den är avklarad. Utsläppsrätterna (DEC-14) har under flera månader handlats mellan 3-5 €/ton och det troliga är att de fortsätter att ligga i det spannet framöver.

Diagram över pris på utsläppsrätter 2012 - 2013

Kolpriser

Kolpriset för år 2014 är i en nedåtgående trend sedan september 2012 då det handlades på ca 110 $/ton. Idag ligger priset strax under 87 $/ton vilket innebär en nedgång på ca 23 $/ton. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen som har resulterat i att den globala efterfrågan på kol har blivit svagare än vad som tidigare förväntades. Det finns för närvarande ett överskott på marknaden som antagligen kommer att bestå lång tid framöver. Det troliga är att nedåttrenden fortsätter det närmaste halvåret.

Terminspriser i Norden och Tyskland

Terminspriset för år 2014 i Tyskland har sjunkit kraftigt sedan i höstas, från ca 50 €/MWh till strax under 38 €/MWh. Det beror framförallt på att priserna på kol och utsläppsrätter har haft en fallande trend men också på att utbyggnaden av vind– och solkraft har fortsatt i hög takt. Till detta kommer även den svaga ekonomiska utvecklingen som resulterat i minskad efterfrågan på el från den tyska industrin. Den utvecklingen ser dessutom ut att bestå framöver.

Elpris på termin i Norden och Tyskland

Terminspriset för år 2014 i Norden har haft en lugnare utveckling jämfört med Tyskland men har ändå varit i en fallande trend sedan i höstas, från ca 40 €/MWh till ca 34,5 €/MWh. Att Norden inte har fallit mer beror naturligtvis på den svaga hydrologiska utvecklingen sedan i höstas. Efter den senaste tidens förbättrade vattensituation har emellertid kontraktet tagit ny fart på nedsidan. Precis som i Tyskland förväntas efterfrågan från den elintensiva industrin sjunka de närmaste åren. Elproduktionen från den förnyelsebara energin fortsätter att växa i ganska snabb takt. I Danmark stod vindkraften för ca 35% av elproduktionen 2012. I Sverige tillkom 846 MW ny vindkraft 2012 och i år förväntas utbyggnaden bli ca 900 MW. Elproduktionen från de svenska kärnkraftverken borde också bli stabilare de kommande åren till följd av de omfattande underhållsarbeten som har skett de senaste åren.

Vart är elpriserna på väg?

I stort sett alla faktorer som påverkar elpriset verkar för nedsidan just nu. Marginalkostnaden för kol avseende år 2014 ligger på ca 31 €/MWh vilket gör uppsidan begränsad. Om vi uppnår ett normalt hydrologiskt läge innan utgången av 2013 kan priset ganska enkelt falla ytterligare 4-6 €/MWh för år 2014 och då hamna på 30 €/MWh eller strax därunder. Det som kan hindra sjunkande elpriser är om politikerna kommer fram med något nytt förslag angående utsläppsrätterna som idag ej är känt som skulle kunna pressa upp prisbilden. Det är dock inget som talar för det i dagsläget. Det allra största hotet mot sjunkande elpriser är naturligtvis om vi får en torr sommar och/eller höst som återigen försämrar det hydrologiska läget.

Läs även: Prognoser från Modity på elpriset varje vecka

Nyheter

Iskyla ger de högsta elpriserna på ett år – södra Sverige drabbas mest

Publicerat

den

Vinterns första riktiga köldknäpp är på väg in över Skandinavien. Det får både elförbrukningen och elpriserna att skjuta i höjden. Systempriset väntas bli runt 1 krona per kWh i snitt den närmaste veckan, medan södra Sverige tillfälligt kan få priser på upp till 5 kronor per kWh. Det visar Bixias prognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Hittills i år har vintern varit ovanligt mild och nederbördsrik, vilket har hållit elpriserna nere på relativt låga nivåer, mellan 30 och 50 öre per kWh. Men när ett högtryck med kall grönländsk luft sveper in över Skandinavien kommande vecka pressas elpriserna upp till det dubbla.

– Köldknäppen gör att elförbrukningen skjuter i höjden, vilket driver upp elpriset till de högsta nivåerna på ett år. Dåligt med vind, vilket ger låg vindkraftsproduktion både i Norden och Tyskland, bidrar också till prisökningen, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Temperaturen väntas sjunka till 5 grader under det normala redan i dag, fredag, och först i slutet av nästa vecka väntas en långsam temperaturuppgång.

Högst elpriser i syd

Högst elpriser väntas i södra Sverige, vilket beror på att höga tyska elpriser spiller över till elområde SE4. Dygnssnittet väntas ligga på 2 kronor per kWh under fredag och måndag. Även under helgen blir elpriserna ovanligt höga, men dämpas av en lägre förbrukning.

Priset är sedvanligt som allra högst under höglasttimmarna, mellan sju och tio på förmiddagen och fem och åtta på kvällen.

– När industrin drar i gång på måndag morgon kan elpriserna nå upp mot 4–5 kronor per kWh i södra Sverige. De som har timprisavtal bör ha lite extra koll på när de lägger sin förbrukning, säger Johan Sigvardsson.

Även SE3 dras med i de höga elpriserna i söder, medan situationen ser betydligt lugnare ut i norr.

– El har varit nästan gratis, runt 15 öre per kWh, i norra Sverige de senaste åtta månaderna. Den inkommande kylan kan höja priset något, men det stora vattenkraftsöverskottet håller fortfarande priserna på betydligt lägre nivåer jämfört med södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Mildare väder och dämpade priser i sikte

Högtrycket väntas lätta mot slutet av nästa vecka, vilket öppnar för en återgång till mildare och blötare väder – och samtidigt lägre elpriser.

– Vårens elpris ser fortfarande ut att bli väldigt lågt, även om det kraftigt ökande gaspriset de senaste månaderna har pressat upp förväntningarna något, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Nyheter

Glansen är tillbaka på guldet

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Den tyska kapitalförvaltaren DWS, med Vincenzo Vedda, Chief Investment Officer, vid pennan, har gjort en analys av guldmarknaden. Nedan är bolagets sammanfattning på svenska.

  • Gulds imponerande utveckling har lett till en kraftig ökning av efterfrågan under 2024, där inte bara centralbanker har visat stort intresse.
  • Förutom guld har även guldgruveaktier visat sig vara en potentiellt attraktiv investering, och vid vissa tillfällen till och med överträffat guldet i avkastning.
  • Vår prognos för både guld och guldgruveaktier förblir positiv.

Guld och guldgruveaktier var starka under 2024

Guld hade en imponerande utveckling under hela 2024 och steg kraftigt även under de första veckorna av det nya året, vilket resulterade i en ny rekordnotering. Med en uppgång på drygt 27 % noterade den ädla metallen sin starkaste årsavkastning sedan 2010, då den steg med 29,6 %1. Stark fysisk efterfrågan, samt gulds roll som en trygg hamn i osäkra tider, drev upp priset till rekordnivåer. Vår prognos för de kommande månaderna och för 2025 förblir också positiv.

I detta klimat kan investerare fråga sig om exponering mot guldgruveaktier är lika attraktivt, särskilt eftersom dessa aktier vid flera tillfällen överträffade guldets avkastning under 2024. Dock var den totala årsuppgången för guldgruveaktier endast 13,3 % under 2024. Vi anser att både guld och guldgruveaktier är attraktiva investeringar. Trots deras många likheter finns det dock också skillnader som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fattas.

Utsikter

Den nuvarande drivkraften bakom guldpriset bör förbli intakt för tillfället, vilket ger guld potential att prestera väl under 2025. Särskilt en avtagande inflation och fallande räntor bör ge stöd. Om man ser på de långsiktiga tekniska diagrammen för guldpriset över flera decennier, är det tydligt att uppsidan ännu inte är uttömd och att ytterligare uppgångar kan förväntas – åtminstone ur detta perspektiv. Dock kan, som tidigare nämnts, tillfälliga motrörelser och bakslag inte uteslutas.

Vi är också positiva till guldgruveaktier. Historiskt sett har det dock visat sig att dessa aktier inte alltid är det bättre valet på grund av sina inneboende risker. Det är endast i det (ganska teoretiska) scenariot av ett guldförbud som fördelarna blir tydliga. Historiskt sett har aktier inte påverkats av sådana förbud och har fortsatt att ge investerare exponering mot guld.

I slutändan kan en bra mix av guld och gruvaktier möjliggöra för investerare att dra nytta av båda tillgångsslagen utan att vara fullt exponerade mot den ena eller den andra och deras respektive risker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu söker externa investerare för kärnkraftverk i Torneå

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå, Finland

Outokumpu har undersökt möjligheten att förbättra tillgången till koldioxidsnål energi med hjälp av ny kärnteknik. Som ett led i detta arbete har bolaget genomfört en förstudie för att utvärdera möjligheten att bygga en SMR-reaktor i närheten av bolagets största rostfria produktionsanläggning i Torneå, Finland. Studien har slutförts framgångsrikt, vilket bekräftar projektets genomförbarhet och att det inte finns några betydande hinder för att bygga en SMR. Outokumpu söker nu externa parter som skulle vara intresserade av att investera i projektet och utveckla det vidare på egen hand.

Genomförbarhetsstudien inkluderade en undersökning av möjliga tekniska lösningar och gällande lagstiftning samt miljöpåverkan på den tilltänkta platsen kring Outokumpus anläggning i Torneå i Finland. Studien visade att det redan idag finns tillräcklig teknisk beredskap inom SMR-reaktorteknik, och att Torneåregionen erbjuder ytterligare fördelar för ett potentiellt SMR-projekt, såsom tillgången på havskylvatten tack vare kallare klimat. Dessutom håller Finlands kärnenergilagstiftning på att förändras på ett sätt som förväntas stödja utvecklingsmöjligheterna för kärnkraft i landet.  

”Resultaten från genomförbarhetsstudien är mycket positiva och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett SMR-projekt. För Outokumpu är slutförandet av studien ett bevis på intresse för att säkerställa att de möjligheter som erbjuds av ny kärnteknik utforskas. Även om vi har fattat ett strategiskt beslut att inte diversifiera vår verksamhet till energiproduktion, ser vi fram emot att lämna över projektet till en partner som är intresserad av att fortsätta projektet och investera inom detta område”, säger Stefan Erdmann, Chief Technical Officer på Outokumpu.  

Att fasa ut fossila bränslen från tunga industrier är en förutsättning för att uppnå koldioxidneutralitet i Europa, och detta kräver betydande mängder ren energi. Kärnkraft spelar en viktig roll i energiproduktionsmixen i Finland genom att tillhandahålla planerbar energi och elprisstabilitet och därmed stödja industriell elektrifiering och nya investeringar i en ren omställning, såsom avskiljning och användning av koldioxid (CCUS), i de sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Dessutom erbjuder SMR en snabbare och flexiblare lösning för att stärka Finlands energiförsörjning jämfört med traditionella, storskaliga kärnkraftsprojekt. 

”Elektricitet spelar en central roll i Outokumpus strategi för att minska koldioxidutsläppen och att säkerställa en ökad och stabil försörjning är av strategisk betydelse. Elektrifiering av produktionsprocesser för att minska utsläppen eller nya initiativ inom CCUS kräver ökade mängder el. Att delta i energiutvecklingsprojekt som SMR med ett offtake-avtal ligger i vårt intresse och det gör det dessutom möjligt för andra CCUS-partners att samlokalisera till vår anläggning i Torneå på grund av den unika möjligheten för alla partners att kombinera biogena avfallsströmmar (CO2) med koldioxidfri el för att generera nya gröna produkter som biokemikalier eller biobränslen. ” framhäver Erdmann.   

Energins andel av Outokumpus kostnadsbas är cirka 10 procent och Outokumpu är den största köparen av el i Finland.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära