Nyheter

Varför faller guldpriset?

Publicerat

10 år sedan

den

20 juli, 2015

De placerare som föredrar guld, så kallade ”gold bugs”, är inte ensamma om att vara oförstående till att guldpriset utvecklats så pass dåligt under 2015. Under året har den gula ädelmetallen backat med nästan tre procent trots att guld normalt är att betrakta som en ”safe haven” i tider av oro. Det finns inte heller några indikationer på att vi kommer att få se guldkursen utvecklas bättre inom den närmaste framtiden. Så varför faller guldpriset?

Under de senaste åren har vi sett flera globala händelser som normalt borde ha bidragit till ett stigande guldpris. Det förefaller emellertid som guldmarknaden har förkastat alla dessa händelser, inklusive krisen i Grekland, och ser dem som obetydliga. Det gör att guldhandlarna ställer sig frågan vad det är som kommer att krävas för att vi skall få se en uppgång i guldkursen.

Orsaker till att guldkursen inte stiger

Det finns en rad olika faktorer som har bidragit till den dåliga utvecklingen av guldpriset.

Krisen i Grekland är en icke-händelse på guldmarknaden. Kaos och global oro får vanligen guldhandlarna att reagera, men marknaden är inte på humör att agera på ännu en händelse i en evig grekisk kris. Guldmarknaden har sannolikt redan prissatt olika alternativa utfall i den grekiska krisen, och det kommer inte att leda till några större avbrott i utvecklingen på de finansiella marknaderna. Detta är på sätt och vis goda nyheter för världsekonomin.

Den grekiska regeringen behöver ytterligare 50 miljarder euro från sina långivare under de närmaste åren för att kunna behålla sitt medlemskap i den europeiska unionen. I utbyte mot detta har den Tsipras-ledda regeringen erbjudit sig att genomföra en rad smärtsamma nedskärningar och skattehöjningar som vida överstiger tidigare åtaganden från Grekland.

Hotet om en kommande räntehöjning från FED. Janet Yellen, ordförande i den amerikanska centralbankskommitten FED, kommunicerade nyligen att marknaderna bör förbereda sig på en räntehöjning under den senare delen av 2015. Finansmarknaderna har tidigare förväntat sig att detta skulle ske i samband med räntemötet i juni, något som senare kom att ändras till räntemötet i september. Nu verkar det således som om det inte kommer att ske i september heller.

Investerarna är emellertid på det klara med att en amerikansk räntehöjning kommer att ske, förr eller senare. När detta sker kommer vi att få se hur placerarna viktar om till dollarn, något som bland annat kommer att ske på bekostnad av guldet. Dollarn kommer då att överta guldets roll som en safe haven.

Aktier har blivit allt mer attraktiva. Det råder ingen tvekan om att de globala finansmarknaderna befinner sig i ett tillstånd där aktier som investeringskategori betraktas som mer lovande än för bara några år sedan. Det går också att se det som att investerarna är mindre rädda för att ta risker. När Nasdaq stigit med cirka fem procent, DAX med mer än tio procent och Hang Seng med cirka fyra procent i år är investerarna mer intresserade av att köpa aktier billigt när aktiekurserna faller än av att köpa en ”ointressant metall” som guld.

Kina. Alltfler röster höjs för att situationen i Kina är en överreaktion. Många investerare har förväntat sig en avmattning i Kina, en av världens största ekonomier, vilket de trott skulle leda till ett ökat intresse för guld. Vi ser istället hur guldkursen inte har reagerat på situationen i Kina, något som tyder på att situationen i Asiens största ekonomi inte är så akut som befarat.

Den senaste tidens kursfall på de kinesiska aktiemarknaderna ansågs av många vara en signal till bättre tider för guldet. Det visade sig istället vara det omvända. Enligt en artikel som nyligen publicerades i Wall Street Journal har många kinesiska investerare sålt av sitt guld för att istället öka likviditeten i efterdyningarna av den kinesiska börskraschen.

Lägre oljepriser. Oljan handlas i dag till ungefär hälften av vad råvaran handlas till under det första halvåret och det finns förväntningar om att oljepriset kommer att förbli lågt under resten av 2015 och en bra bit in på 2016.

IEA, den internationella energimyndigheten, anser att de lägre oljepriserna är ett tecken på att det finns ett massivt överutbud av olja globalt. Enligt IEA måste priserna falla ytterligare för att överutbudet inte längre skall vara lönsamt att producera. Innan dess anser inte IEA att det finns anledning att förvänta sig stigande oljepriser.

Aktiemarknaden. Enligt de senaste uppgifterna från US CFTC har förvaltarna minskat sina långa positioner. Enligt de data som US CFTC har publicerat har de långa positionerna på terminsmarknaden minskat med 8 procent, medan de korta positionerna har ökat med 17 procent under den vecka som slutade den 30 juni 2015.

Annons

Relaterade ämnen:featured guld guldpris

Nästa

Kinas ekonomi är avgörande för guldpriset

Missa inte

Lantmännen tror på en stor skörd 2015

Fortsätt läsa

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

3 timmar sedan

den

3 oktober, 2025

Redaktionen

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.

Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa