Nyheter
Timmer – om du känner dig avsågad
Virke, timmer eller träd odlas och skördas för kommersiella ändamål och används i en rad olika industrier. Slutprodukterna är bland de mest grundläggande av alla varor i världen och inkluderar virke, byggnadsmaterial, papper, kartong och olika behållare och förpackningsmaterial. Utöver dessa dagligvaror, har timmer nyligen börjat användas i produktionen av cellulosaetanol, en lovande källa till förnybar energi.
Träindustri är unik på flera sätt då olika ändamål kräver olika typer av träd. Den geografiska placeringen avgör till viss del vilken typ av träd som timmerföretagen kan producera, vilket i sin tur begränsar vilka industrier dessa kan sälja sina produkter till. Ett skogsföretag som verkar i ett område där det endast växer träd som lämpar sig för pappersmassa kan inte sälja sina produkter som virke.
Ett annat anmärkningsvärt inslag i träindustrin är att dess produkter fortsätter att växa tills de är skördade. Till skillnad från andra varor från levande källor har träd en extremt lång hållbarhet, vilket gör att träindustrin kan hantera perioder med dåligt väder och dåliga konjunkturlägen med relativ lätthet.
På grund av sin roll som leverantör till många olika branscher, är träindustrin själv beroende av ett antal externa marknadskrafter.
Villkor på marknaderna för papper, virke eller andra trävaror avgör till stor del efterfrågan, och därmed prissättning inom träindustrin som helhet. Förutom händelser som är specifika för de enskilda marknaderna kan allmänna förändringar i de makroekonomiska villkoren såsom en räntehöjning få konsekvenser för skogsindustrin.
Terminskontrakt på virke handlas bland annat på Chicago Mercantile Exchange, under kortnamnet LB och levereras i januari, mars, maj, juli, september och november årligen.
Företag som gynnas av fallande timmerpriser
The New York Times Company (NYSE: NYT), News Corporation (NYSE: NWS), Dow Jones (NYSE: DJ), Gannett (NYSE: GCI) och andra företag som publicerar tidningar, tidskrifter eller andra trycksaker får lägre priser. Priserna på tidningspapper är en viktig kostnadsfaktor för tidningar, och priset på papper stiger och faller i linje med virkespriser.
Skanska, NCC, Peab, Toll Brothers (NYSE: TOL), Lennar Corp (NYSE: LEN) och Pulte Homes (NYSE: PHM) är alla ledande företag inom bostadsbyggandet. De använder stora mängder virke och drar nytta av fallande virkespriser.
SunOpta Inc. (NasdaqGS: STKL), Iogen Corporation, Abengoa Bioenergy, och Du Pont (NYSE: DD) är alla involverade i utveckling och produktion av cellulosaetanol, en potentiell källa till förnybar energi. Fallande virkespriser gör det billigare för företag som dessa att producera etanol.
Företag som gynnas av stigande priser på virke
Plum Creek Timber Company (NYSE: PCL), Universal Forest Products, Inc. (NYSE: UFPI), Weyerhaeuser (NYSE: WY), Rayonier Inc. REIT (RYN), Louisiana-Pacific (LPX) och Potlatch (NYSE: PCH) skulle gynnas av stigande virkespriser. Som leverantörer av virke till olika sekundära, industrikunder, skulle stigande virkespriser öka vinsten för vart och ett av dessa företag.
Vad påverkar priserna på virke
Bostadsmarknaden
Den största delmarknaden för trävaror är byggmarknaden, särskilt marknaden för bostadsbyggande. En genomsnittlig nybyggd bostad i USA innehåller över 14.000 kubikmeter virke, vilket gör att förutsättningarna på bostadsmarknaden har en betydande inverkan på virkespriserna. Ett ökat bostadsbyggande skulle kunna öka efterfrågan och priset på virke, medan minskade bostadsinvesteringar kan pressa ned priserna när efterfrågan minskar.
Räntor
Räntorna kan påverka virkespriser på flera sätt. Stigande räntor kan ha en negativ inverkan på konsumtionen, särskilt på bostadsmarknaden. Om räntorna stiger och det blir dyrare att köpa bostäder, kommer bostadsbyggandet sannolikt sakta minska, vilket ger en minskad efterfrågan på virke, något som sannolikt leder till lägre virkespriser. Fallande räntor kan å andra sidan stimulera bostadsmarknaden och öka bostadsbyggandet genom att göra det billigare för människor att köpa hus. Den ökade efterfrågan skulle kunna driva priserna uppåt.
Kinesisk överkapacitet
Vikande efterfrågan leder inte nödvändigtvis till lägre priser. Träföretag kan till viss del uppväga en lägre efterfrågan genom att minska produktionen och därmed trimma leveransen av trävaror.
På grund av den organiska naturen av sina produkter, har skogsindustrin ett visst incitament att minska produktionen och vänta ut perioder med låg efterfrågan. Istället för att fälla fler träd och producera mer för att kompensera för de lägre priserna, kan företagen istället minska sin produktion och vänta ut bättre priser för att förbättra sina resultat.
När efterfrågan på trävaror återigen ökar kommer bolagens skogstillgångar ha vuxit i både storlek och värde. Trots att detta kräver tålamod och en tro på att virkesmarknaden kommer återhämta sig har många skogsföretag anammat detta synsätt eftersom det maximerar lönsamhet. Förfarandet gör att hela skogsindustrin är att betrakta som synnerligen cyklisk.
Den kinesiska träindustrin har emellertid inte dragit ner produktionen i tider av låg efterfrågan. De har i stället ökat sin produktionskapacitet och byggt fler anläggningar samt fabriker trots vikande global efterfrågan.
Den kinesiska efterfrågan på trävaror, i synnerhet pappersprodukter, är för närvarande starkare än vad den är på den globala marknaden, och mycket av den extra produktionen konsumeras inom landet. Trots detta förvärrar det faktum att Kina importerar mindre papper från andra länder den redan minskade efterfrågan för skogsföretagen utanför Kinas gränser. En ökad kinesisk produktionskapacitet kan således komma att sätta en negativ press på priserna på virke och papper runt om i världen. På lång sikt, och med den tillväxt som vi fortfarande ser i den kinesiska ekonomin är det emellertid tveksamt om vi kommer att fortsätta se dessa effekter.
Kina har en stor brist på timmer i en tid då det är den inhemska efterfrågan på virke till bostäder ökat dramatiskt. Historiskt har Kina importerat timmer och gjort konverteringen till virke. Även detta har förändrats snabbt och i dag är Kinas behov mer skiftande vilket medfört att landet importerar mer virke än någonsin tidigare.
Detta är en betydande trendbrott och importen av mjukt virke till Kina har ökat med 81 % under 2009. Det är inte otroligt att Kina i framtiden kommer att importera mer timmer än Japan , något som aldrig skett förr.
Det är framförallt kanadensiska sågverk som är de stora vinnarna på denna snabbt växande marknad, rapporterar Wood Resource Quarterly.
Naturkatastrofer
Virkespriser kan påverkas avsevärt av naturkatastrofer. Timmer från olika regioner utsätts för risken av olika typer av naturkatastrofer, till exempel skogsbrand, skadeinsekter och orkaner. Exempelvis har mer än 17 miljoner hektar virke förstörts av skalbaggar i kanadensiska British Columbia. Samtliga dessa händelser kan var och en för sig minska utbudet av tillgängligt timmer.
När det gäller orkaner och skogsbränder ger detta en ökad efterfrågan på timmer då det uppstår ett behov av att byta ut eller reparera skadad egendom, vilket kan få virkespriset att skjuta ännu högre.
Intressant är att dessa typer naturkatastrofer är mer sannolikt förekommande i regioner med högre temperaturer, vilket tyder på att den globala uppvärmningen kan bli en växande faktor när det gäller priset på trävaror.
Miljölagstiftning
Miljövårdsgrupperna kritiserar ofta träindustrin och påstår att deras metoder är skadliga för naturen. Dessa lobbygrupper verkar för ökad lagstiftning kring de åtgärder skogsbolag kan vidta och skydda vissa områden av skogsmark.
Ungefär en tredjedel av skogsmarken i USA är offentligt ägd och har tagits ur produktion. Av de återstående 500.000 hektar, är 29 % i offentlig ägo och bidrar mycket lite till den amerikanska timmerproduktionen. Träindustrin löper alltid risken för ökad statlig reglering, även om det har varit få fall av detta under senare år. En demokratisk seger i presidentvalet i USA 2008 kunde sporra en ökning av antalet lagförslag som syftar till att bevara skog. En förändrad lagstiftning skulle sannolikt minska storleken på kommersiellt avverkningsbart virke och driva timmerpriserna uppåt.
Lumber futures
Terminerna avseende timmer av slumpmässig längd handlas på Chicago Mercantile Exchange under akronymen LB. Timret prissätts i dollar per kvadratfot.
Leveransdatum
Timmerterminerna förfaller årligen i januari, mars, maj, juli, september och november, således alla ojämna månader på året.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern LBF2 avser leverans av timmer i januari 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Terminerna avseende timmer av slumpmässig längd på Chicago Mercantile Exchange avser 110,000 kvadratfot.
Daglig prisavvikelse
10 USD per mbf över eller under föregående dags stängningskurs, vilket under vissa perioder tillåts stiga till 10 USD per mbf.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen avseende timmerterminer på Chicago Mercantile Exchange är den handelsdag som föregår den 16 kalenderdagen i kontraktsmånaden. Den dagen avslutas handeln 12:05 PM.
Leveranskvalité
Slumpvis plank av storleken 2 tum 4, i varierande längder mellan 8 och 20 fot.
Nyheter
Råvaran volfram kan avgöra nationers öden
David Fickling, kolumnist på Bloomberg Opinion, menar att man kan betrakta volframbrytning som ”en hundraårig prognosmarknad för krig”. Han lyfter fram att volfram är ”ett superelement som kan avgöra nationers öde”. Även om den kommersiella marknaden för volfram är relativt liten kan det spela en avgörande roll i vapenproduktionen vid krig tack vare sin höga densitet och smältpunkt. Han fick lära sig mer om volframbrytning och dess ökande geopolitiska betydelse under ett besök vid Dolphin Mine i Australien, som har en historia av att öppnas under krigstider och sedan stängas igen under fredstider. Han förklarar varför investerare återigen är intresserade av volframbrytning och varför det har varit så svårt (under det senaste århundradet) att upprätthålla produktionen utanför Kina.
Lyssna på ett samtal på 45 minuter med David Fickling om volfram, det bjuder på många intressanta insikter om en råvara som är absolut kritisk samtidigt som den ekonomiska storleken på marknaden är liten.
Nyheter
Energimarknaden står inför betydligt större utmaningar än vad dagens oljepris antyder
Den tidigare Goldman Sachs-råvaruchefen Jeff Currie varnar för att energimarknaden befinner sig i ett betydligt mer utsatt läge än vad många investerare inser. Enligt Currie har marknaden förbrukat de säkerhetsmarginaler som tidigare mildrade effekterna av geopolitiska störningar, samtidigt som flera års underinvesteringar riskerar att skapa ett mer långvarigt underskott på energi och andra råvaror.
Currie pekar på att oljepriset tillfälligt pressades när stora mängder råolja åter blev tillgängliga efter tidigare störningar i Hormuzsundet. Samtidigt har Ukrainas drönarattacker mot ryska raffinaderier slagit ut en stor del av landets raffinaderikapacitet. Resultatet är att råolja finns tillgänglig, men att kapaciteten att omvandla den till diesel, bensin och andra oljeprodukter har försämrats kraftigt. Det är enligt Currie en viktig förklaring till att marginalerna för raffinaderier och priserna på oljeprodukter har stigit betydligt mer än själva råoljan.
Risk för verkliga bristsituationer
Enligt Currie skiljer sig dagens situation från tidigare kriser eftersom de buffertar som tidigare fanns nu i stort sett är uttömda. Lager har redan använts för att balansera marknaden och Kina har tidigare kunnat stabilisera situationen genom att anpassa sin ekonomi. Dessa möjligheter är nu betydligt mindre.
Han menar därför att marknaden riskerar att gå från ett underskott, där lager gradvis minskar, till faktiska bristsituationer där vissa oljeprodukter helt enkelt inte finns tillgängliga i tillräckliga mängder.
Currie lyfter dessutom fram att konflikten kring Röda havet och Houthirörelsens möjligheter att störa Saudiarabiens exportvägar innebär ytterligare en riskfaktor som inte fanns i samma utsträckning tidigare.
En ny era med högre råvarupriser
Jeff Currie anser att utvecklingen inte bara handlar om en tillfällig geopolitisk kris. Han menar att världen befinner sig i början av en längre period där olja, metaller och jordbruksråvaror kommer att handlas till strukturellt högre priser.
Bakom utvecklingen ligger enligt honom flera långsiktiga trender, bland annat avglobalisering, ökad satsning på energisäkerhet, återuppbyggnad av leveranskedjor och ökade försvarsinvesteringar. Samtidigt har kapital under många år sökt sig till tekniksektorn medan traditionella råvaruindustrier fått stå tillbaka. Currie beskriver utvecklingen som ”den gamla ekonomins revansch”, där kapitalintensiva verksamheter åter behöver locka investeringar.
Större hot mot tillväxt än inflation
Currie bedömer att den största ekonomiska risken inte nödvändigtvis är högre inflation utan att faktiska bristsituationer kan bromsa den ekonomiska tillväxten.
Som exempel pekar han på Europa efter energikrisen 2022. Kontinenten klarade sig utan omfattande energibrist, men den energiintensiva industriproduktionen föll kraftigt. Om marknaden denna gång drabbas av verklig brist på raffinerade produkter finns enligt Currie betydligt färre möjligheter att lindra effekterna, inte minst eftersom det saknas strategiska beredskapslager för oljeprodukter.
AI-boomen ökar investeringsbehovet
Utöver geopolitiken ser Currie den snabbt växande AI-industrin som ytterligare en drivkraft bakom ökad råvaruefterfrågan. Datacenter kräver stora mängder elektricitet, metaller, transformatorer, turbiner samt olje- och gasproduktion för att energisystemen ska kunna byggas ut.
Han menar att investeringarna i bland annat gruvor, oljeproduktion och raffinaderier under lång tid varit otillräckliga. För att kapital ska återvända till sektorn krävs enligt Currie högre råvarupriser som ger investerare en attraktiv avkastning. Han noterar också att energisektorns vikt i S&P 500 har minskat från omkring 18 procent under förra råvarucykeln till cirka 3 procent i dag, vilket bidragit till ett lågt investerarintresse.
Sammantaget är Jeff Curries budskap att energimarknaden står inför betydligt större utmaningar än vad dagens oljepris antyder. Kombinationen av ökade geopolitiska risker, begränsad raffinaderikapacitet och flera års underinvesteringar kan enligt honom skapa en miljö där högre energi- och råvarupriser blir det nya normala.
Nyheter
Globala penningmängden och guldpriset har tappat kontakten
Priset på guld och den globala penningmängden brukar följa varandra åt, även om de ibland kan spreta isär något. Guld används som en värdebevarare och dess volym är hyggligt konstant, dvs mängden nytt guld som bryts är minimalt i relation till mängden guld som ligger lagrat i valv. Samtidigt som mängden fiat-pengar ökar kraftigt hela. Det som balanserar ut relationen mellan mängden guld och mängden fiat-pengar blir därför priset.
Sedan våren 2026 har dock relationen spretat isär, den globala penningmängden har fortsatt att öka men priset på guld har gått ner kraftigt.
Varför det spretar isär går det att ha olika åsikter om. Guldpriset steg ovanligt snabbt innan. Ryssland vräker ut guld för att finansiera sitt krig i Ukraina. AI-relaterade aktier blev glödheta och investerare roterade därför ut ur guld och in i dessa aktier. Räntorna började stiga, vilket kan göra en tillgång utan utdelning/ränta mindre attraktiv.
Oavsett vad så tenderar guldpriset och penningmängden att följa varandra åt över tid och att penningmängden skulle börja minska är mindre troligt. Om historiken är en guide så säger den att det är guldpriset som kommer att stiga.

-
Nyheter3 veckor sedanGlobala penningmängden och guldpriset har tappat kontakten
-
Nyheter3 veckor sedanEnergimarknaden står inför betydligt större utmaningar än vad dagens oljepris antyder
-
Nyheter2 veckor sedanRåvaran volfram kan avgöra nationers öden
-
Analys1 vecka sedanNo reopening of SoH anytime soon. Winter could be expensive for oil product consumers
-
Analys2 dagar sedanStay long or buy-on-dips in the run-up to the US midterm elections on 3 Nov


