Nyheter
Terminsmarknaden för mjölk har exploderat

Terminsmarknaden för mjölk är relativt ny, men den globala handeln har exploderat då alla från producenter till mejerier tagit dessa till sig. Dagens jordbrukare är uppvuxna under en tid när priset på foder till korna knappast fluktuerade alls. Det var inte heller någon större export av mejeriprodukter. Dessa dagar är förbi.
I dag styrs en mjölkbondes intäkter av marknadsvillkoren i Nya Zeeland, europeiska lagernivåer och den kinesiska mjölkkonsumtionen. Han eller hon tvingas dessutom se hur priserna på råvaran fluktuerar.
I USA har mjölkbönderna under de senaste tio åren gjort vad majsodlande bönder gjort sedan slutet av 1800-talet, de säkrar sina priser med hjälp av terminer. På detta sätt kan de låsa priserna. Allt fler mjölkbönder har kommit att delta i detta då det är en nödvändig form av riskhantering.
Riskhanteringen blomstrar
Riskhanteringen har blivit ett blomstrande företag. Antalet utestående terminskontrakt och optioner för smör och icke-fet mjölk nådde rekordnivåer i april 2018 enligt upgifter från CME Group.
Risker och volatilitet fortsätter att öka för alla bönder, särskilt inom mejeribranschen. Amerikanska bönder producerar rekordmängder mjölk även som amerikaner dricker mindre av det. Många bönder drabbades av förluster under första kvartalet 2017. Även om priserna på mjölkterminer har stigit nyligen, indikerar det inte nödvändigtvis vinst i år, med tanke på att foder- och arbetskostnaderna också ökar. Priserna förändras ständigt.
Arbeta med riskhantering
Sättet att hantera det är att använda prissäkringar, säger Kevin Ellis, chef för Cayuga Milk Ingredients, ett processorföretag baserat i Auburn, N.Y., som säljer grädde och mjölkpulver för hushållsbruk och export.
CME inledde handel med mjölkderivat 1996 med kontrakt för mjölk som används för att tillverka ost. Terminskontrakt för andra produkter har följt under åren, inklusive icke-fet mjölk, smör och ost. Fortfarande är den öppna balansen mindre än 250 000 termins- och optionsavtal för alla mejeriprodukter. Det är litet jämfört med majs, där den öppna balansen för terminskontrakt ligger på cirka 1m7 miljoner. Till detta tillkommer ett stort antal optionskontrakt. Handeln med mejeriprodukter är således fungerande om än mindre likvid jämfört med den för spannmål. Detta har lett till att antalet spekulanter inte är lika stort när det gäller mejeriprodukter som för spannmål.
Men marknaden växer globalt. Nya Zeelands börs började erbjuda terminskontrakt för mjölkpulver under 2010 och smörterminer 2014. Euronexts mejerimarknad startade efter att Europeiska unionen avskaffade sitt mjölkkvotssystem under våren 2015. Proprietära handelsföretag går in imjölkspecifika terminer och optioner, vilket ökar antal spekulanter som deltar på marknaden. Volymen som handlas på börserna beräknas motsvara den totala mjölkproduktionen år 2025, i takt med att allt fler jordbrukare, bearbetningsföretag och spekulanter hoppar in på marknaden, enligt uppgifter från mäklarhuset Rice Dairy LLC. Det jämförs med cirka 23 procent idag.
Mindre verksamheter har ändå svårt med lönsamheten
Även om terminer kan erbjuda jordbrukarna viss förutsägbarhet, kämpar mindre verksamheter för att hålla sig flytande. Låga mjölkpriser har påskyndat industrikonsolideringen. Mejerier med minst 8 000 kor, en gång en sällsynthet, är vanligare eftersom den riskfyllda miljön gynnar operationer med skalfördelar.
De stora aktörerna blir alltmer sofistikerade om finansmarknaderna. Land O’Lakes Inc., det största amerikanska mejeri-kooperativet, har ständigt ökat sin säkringsverksamhet.
En sådan tillväxt föranledde nyligen Rabobank, att starta en egen riskhanteringsavdelning för mejeriprodukter. Efterfrågan på hjälp med terminssäkring kommer framför allt från mega-mejerier med tusentals kor. ”Vi har växande varor och mer efterfrågan. Höjderna blir högre och dalarna blir lägre och produktionskostnaderna går inte ner, säger Ryan Yonkman, en mäklare på Rice Dairy som arbetar med jordbrukskunder. ”Varje år får vi nya kunder, och det är av dessa anledningar.”
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen