Nyheter

Stigande priser på råvaror gör pengar mer värda

Publicerat

14 år sedan

den

11 augusti, 2011

Denna sida handlar som namnet antyder om råvaror. Vi tenderar ofta att skriva om guld och silver eftersom det är dessa råvaror som de flesta av våra läsare är intresserade av och vill veta mer om.

I dag tittar vi emellertid på en annan råvara, en metall som de senaste åren stigit kraftigt i värde, även om det inte är en av ädelmetallerna. Det är alltså koppar som vi valt för denna artikel. Bilden ovan visar ett stort lager av koppartackor, för ja de finns sådana också. Vi kommer att skriva mer om detta längre fram i denna artikel.

Koppar är en vanlig metall och används inom många områden, till exempel tak, hängrännor, tråd, och småpengar. För närvarande överstiger emellertid efterfrågan utbudet, och den amerikanska dollarn är under stort tryck, vilket gjort att vi sett nya toppnoteringar på denna metall.

Koppartackor, -mynt och småpengar har därför blivit en helt ny nisch för ädelmetallinvesterare och –samlare och det är vad denna artikel kommer att handla om.

En kopparpenny är värd mer än sitt nominella värde

I Sverige har vi ju sedan många år gått från våra kopparmynt, femöringen var det sista vi hade i den metallen. Däremot förekommer det koppar i mynt i utlandet, till exempel är de amerikanska en-centarna mynt som endera är helt kopparbaserade eller i alla fall täcks av ett överdrag av koppar.

I USA är alla de pennies som utgetts före 1982, och vissa av de som utgavs även det året, i huvudsak gjorda av koppar. Den koppar som varje mynt innehåller är med dagens högre priser faktiskt värd mer än en pennie, faktum är att prisskillnaden är ganska stor. När detta skrivs, i augusti 2011, gör den koppar som varje sådant mynt innehåller att värdet är cirka tre (3) pennies styck.

I Sverige har vi endast hittat en enda aktör som säljer tackor för investeringsbruk – och denne har för avsikt att lägga ned. Vad gäller silver så finns det en aktör, och huvudsakligen tre firmor som arbetar med att erbjuda allmänheten investeringar i guldtackor. I USA däremot är det mycket vanligt med denna typ av företag, och där erbjuds köparna påsar med höghaltiga silvermynt som ett sätt att investera i silver. Vi har noterat att dessa företag nu börjat med att erbjuda färdiga påsar med en-penniesmynt som getts ut före 1982.

Gresham’s lag säger att dåliga pengar driver undan bra pengar, och det är exakt vad vi ser här, kopparmynt utgivna innan 1982 försvinner ur cirkulation, inte bara för att de tappas bort, men också för att företagsamma personer väljer att spara dessa mynt. I USA går det knappast att hitta tiocentare, kvarts eller halvdollar i silver i cirkulation längre, och samma sak är det i Sverige, där myntverket fram till och med 1968 gav ut enkronor med en silverhalt på 40 procent. Enkronorna som pryds av Gustav VI Adolf, präglades 1952-1973, innehöll fram till 1968 silver, men det är inte alla som gör det, detta år övergick myntverket till kopparnickel som myntmetall. När såg du senast en sådan i cirkulation? Det är knappast så att dessa har slitits ut, utan det är istället så att de högre silverpriserna redan 1980, när bröderna Hunt kontrollerade så gott som hela silvermarknaden, gjorde att företagsamma personer växlade till sig enkronor på banken och plockade ut dem med silverhalter för att kunna smälta ned dem.

Det ironiska är att stigande priser på zink, den råvara som i huvudsak är den som används för att tillverka dagens enpennies-mynt nu också har stigit, och att värdet på de ingående metallerna gör att även mynt från efter 1982 nu har ett reellt värde som överstiger myntens nominella värden.

Nästa

Varför stiger inte guldfonderna i värde då guldpriset stiger?

Missa inte

Börsen för riktiga nötter

Fortsätt läsa

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

23 minuter sedan

den

3 oktober, 2025

Redaktionen

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.

Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa