Följ oss

Nyheter

Silver, handlar du terminer, fysisk råvara eller en gruvaktie?

Publicerat

den

Silvertacka från Sprott

Silvertacka - Silverpriset har en spännande utvecklingSilver är en ädelmetall som används inom ett brett spektrum av industriella applikationer, men också av smyckesindustrin och av fotoindustrin. Industriell användning, till exempel datorer, mobiltelefoner, TV, batterier, läkemedel, utgjorde cirka 54 % av världens silverkonsumtion under 2007. Som helhet har efterfrågan på silver växt snabbare än den årliga produktionen sedan 1990, och silverlagren har sjunkit med 98 % under perioden 1942 till 2004, ned från 5.900 miljoner troy ounce till 115 miljoner troy ounce.

Silver är mer sällsynt än guld. I sin brutna form fanns det faktiskt fem gånger så mycket guld som silver ovan jord 2006. Effekten av minskad tillgång på silver i kombination med en ökande efterfrågan sedan finanskrisen har lyft silverpriset till sin högsta nivå sedan 1981.

Silver är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller. Silver förkortas ofta Ag inom kemin, som kommer av argentum vilket är det latinska ordet för silver. Argentum betyder också pengar. Silver har nummer 47 i det periodiska systemet.

Efterfrågan på silver

Cirka 44 procent av allt silver används inom fotoindustrin, men silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.

Stigande efterfrågan på silver

Den industriella efterfrågan tillsammans med foto- och juvelerarindustrins behov svarar för mer än 95 procent av den årliga silverkonsumtionen. Under år 2000 användes mer än 378 miljoner ounce silver till olika industriella ändamål, medan fotoindustrin använde mer än 230 miljoner ounce silver samma år. Omkring 281 miljoner ounce användes inom smyckesindustrin samma år. Efterfrågan på silver är och kommer även i fortsättningen att vara hög som en följd av metallens unika egenskaper. Den är stark, leder elektricitet och har en mycket hög värmeledande förmåga samt många andra egenskaper. De unika egenskaperna gör att det är svårt att ersätta silver med andra – billigare – substitut. Detta gör att silver är starkt efterfrågat inom en mängd olika sektorer. Nedan har vi listat ett antal av dessa.

Elektronik

Silver är den bästa ledaren av samtliga metaller, vilket gör att silver används i en stor mängd elektronisk utrustning, till exempel växlar, kontakter, eluttag och säkringar. Kontakter är antagligen det vanligaste förekommande användningsområdet, och de flesta vet inte om det, men varje gång de slår på en mikrovågsugn, diskmaskin eller tvättmaskin så är det en kontakt där det finns silver i som får strömmen att ledas till maskinen.

Medicin

Även om silvrets förmåga som bakteriedödare endast har dokumenterats sedan slutet av 1800-talet är dess renande förmåga väl känt sedan urminnes tider. Tidiga anteckningar visar att fenicierna använde sig av silver för att hålla vatten, vin och vinäger färskt under sina resor. På samma sätt placerade de amerikanska nybyggarna silver och koppar i sina vattentunnor för att hålla innehållet rent.

Uttrycket ”född med silversked” är inget som refererar till rikedom, utan hälsa. Redan under det tidiga 1700-talet var det allmänt känt att spädbarn som matades med silversked var friskare än de som matades med skedar av andra metaller.

Silver används också i en rad läkemedel, faktum är att silver sulfadiazine är den kraftfullaste ingrediensen då brännskador skall behandlas. Det används på de flesta sjukhus för att behandla brännskadeoffer och dödar bakterier vilket gör att kroppen på ett naturligt sätt kan återhämta sig. Även katetrar behandlas vanligtvis med silver sulfadiazine och chlorhexidine för att undvika kateterrelaterade bakterier.

Vattenrening

Silver används ofta i vattenreningsverk på sjukhus men har relativt nyligen också börjat användas i anläggningar för vanliga hushåll. Silver har i generationer använts för att rena dricksvatten och simbassänger. Nya data visar på att silver erbjuder en kraftfull klinisk behandlingsmetod som bakterier inte kan utveckla en resistens mot.

Batterier

Silverbatterier erbjuder en längre livslängd, något som efterfrågas i quartzklockor. Faktum är att mer än 1,4 miljarder silveroxid-zinkbatterier produceras varje år, inklusive de miniatyrer som krävs för klockor, kameror och mindre elektronik. Dessutom används större batterier till verktyg och TV-kameror.

Mynt

23.851.873 ounces silver användes för att tillverka silvermynt 1995.

Legeringar

Stållegeringar elektropläterade med högkvalitativt silver har en högre motståndskraft mot metalltrötthet och en högre bärkraft än andra typer av stål. Av denna orsak används detta ofta i högteknologiska utrustningar.

Smyckesindustrin

Silver erbjuder liknande egenskaper som guld, men har en högre glans och kan fås att erhålla den mest glittrande ytan av samtliga metaller. För att använda metallen till smycken måste den emellertid blandas ut med andra, hårdare metaller, till exempel koppar. Sterling silver, som består av 92,5 procent silver och 7,5 procent koppar har sedan 1300-talet varit standard för silversmycken.

Solenergi

Silver används i form av pasta i 90 procent av alla solceller. I så gott som samtliga kiselceller som används i satelliter används silver av olika slag för att koppla samman metallerna.

Globalt utbud och efterfrågan på silver år 1999 – 2008

Utbud och efterfrågan på silver på global nivå år 1999 - 2008

Ovanstående tabell ger en översikt över det globala utbudet av silver från producenter och efterfrågan från olika industrisektorer under perioden 1999 till 2008. Uppgifterna är hämtade från World Silver Survey 2009.

Naturlig förekomst och fysikaliska egenskaper

Silver förekommer ofta i ren form men finns också i god koncentration i olika malmer som till exempel Argenite. Silver har den kemiska symbolen Ag som kommer från det latinska ordet Argentum. Även om silver är en utmärkt elektrisk och termisk ledare används det sällan inom detta område då en användning för dessa tillämpningar för med sig höga kostnader.

Gruvindustrin

Världens gruvindustri är komplex, främst beroende på dess variation och det stora antalet länder där det finns silvergruvor. Sammanlagt finns det silvergruvor i fler än trettio olika länder på fem olika kontinenter. Rena silvergruvor är mycket sällsynta, det är snarast så att silver är vanligast förekommande i kombination med andra metaller som till exempel zink, bly, koppar och guld.

Till skillnad från guld finns det såväl en industriell som förvaltande och värdebevarande efterfrågan på silver. Silver används till exempel inom industrin, fotoindustrin och till smycken, men också till mynt, medaljer och tackor.

Värdens produktion av silver har genomgått en kraftig utveckling sedan Andra Världskriget. Produktionen som under mer än ett århundrade inte ökade med mer än 1,5 procent per år har stigit från modesta 4.000 ton årligen till mer än 20.000 i dagsläget. Detta räcker emellertid inte. För att svara mot den samlade efterfrågan krävs det att produktionen ökar med mer än 10 miljoner ounce – varje år. Enbart ökningen motsvarar således 311 ton varje år.

Världens fem största silverproducenter

År 2006 stod de fem största silverproducerande länderna för hela 60 procent av världens silverproduktion.

  • Peru (111,6 miljoner ounces silver)
  • Mexiko (96,4 miljoner ounces silver)
  • Kina (75,4 miljoner ounces silver)
  • Australien (55,6 miljoner ounces silver)
  • Chile (51,5 miljoner ounces silver)

Mexiko och Peru är två länder med en mycket lång historia knuten till silverproduktionen. Redan under 1500-talet påbörjades industriell produktion av silver som vi känner till den idag och fortfarande, ett par hundra år senare, är dessa länder bland de största producenterna i världen.

Silverproduktion - Utveckling över åren

Peru och Mexiko var redan 1935 två av världens största silverproducenter, och svarar nu tillsammans för mer än en tredjedel av världens produktion av silver.

Gruvproduktion av silver i troy ounce

Kina är speciellt, landet har sedan århundraden varit en av världens största silverproducenter, men efterfrågan har också alltid varit stor. Silver tenderar att importeras snarare än exporteras, något som varit fallet sedan conquistadorernas erövring av den nya världen. Den kinesiska produktionen är således mycket svår att överblicka, då relevant statistik saknas rörande produktionen. Samma situation föreligger för övrigt även i både Polen och Österrike där större delen av all produktion kommer från en och samma fyndighet.

USA och Kanada har sedan guldruschens dagar i mitten av 1800-talet varit världens största producenter av silver. Under de senaste 40 åren har emellertid deras betydelse minskat kraftigt. 1960 var USA respektive Kanada världens största respektive näst största producenter av silver. Sedan dess har den amerikanska produktionen fallit med 18 procent vilket petat ned USA till en åttonde plats bland producenterna. Än värre är det om tidsperioden minskas, sedan 1998 har USA:s silverproduktion fallit med 41 procent.

Under samma tid har den kanadensiska produktionen fallit med 30 procent, men under de senaste tio åren har minskningen varit betydligt mindre, minus 21,1 procent sedan 1998. Detta gör att Kanada nu rankas som världens nionde största silverproducent.

Utvecklingen sedan 1998

Världens silverproduktion har den stigande efterfrågan till trots, minskat. Tittar vi på utvecklingen 2006 ser vi att produktionen har fallit sedan 2005. De länder som ökat sin produktion 2006 är

  • Peru + 8,7 procent
  • Mexiko + 4,5 procent
  • Chile +14,4 procent
  • Polen +3,4 procent
  • Bolivia +9,5 procent

Samtliga andra silverproducerande länder har minskat sin produktion jämfört med både året innan och 1998. Bland dessa producentländer finns Kina, Australien, USA, Kanada, Kazakstan, Ryssland, Sverige, Marocko, Indonesien, Uzbekistan, Brasilien, Sydafrika, Nordkorea, Japan och Spanien.

I genomsnitt har produktionen bland de producentländer som ligger på elfte till tjugonde plats minskat med 22,6 procent sedan 1998.

Trenden visar på en ökning av silver bland de allra största silverproducenterna, medan de mindre uppvisar en betydande minskning.

För att sammanfatta situationen har de fem allra största producentländerna ökat sin produktion av silver vilket håller produktionstakten uppe ytterligare några år. Det är främst Peru och Mexiko som bidragit till detta, två länder som för silver är vad Sydafrika är för guld och Saudiarabien är för olja.

Vi är av uppfattningen att det för varje år som går blir svårare att möta den ökade efterfrågan av silver. Peru och Mexiko har länge varit räddarna i nöden, och utan deras ökade produktion hade den globala silverproduktionen minskat betydligt sedan 1998. Även trots detta är produktionen av silver en tredjedel mindre än vad efterfrågan är. Det årliga gapet om 250 miljoner ounce täcks i dag av skrotsilver, så kallad återvinning och försäljningar från centralbanker, precis samma sak som vi ser vad gäller guld. Som en följd av allt svagare valutor och finansiell oro ökar efterfrågan av silver. Betänk då vad som händer då produktionen faller.

Som ett exempel kan vi se närmare på produktionen i Mexiko och Peru, de två största producenterna. Under 2007 steg produktionen av silver med modesta 0,6 procent, att jämföra med en årlig genomsnittlig ökning om 7,2 procent sedan 1998. Mexiko övertog 2007 platsen som världens största silverproducent, en ökning av mexikanskt silver om cirka 17 procent vilket på global basis var tillräckligt för att kompensera bortfallet från Peru. Den stora frågan alla som handlar med silver ställer sig är hur dessa två länder kommer att agera i fortsättningen. Utomlands följer investerarna priset på silver likväl som det på guld och olja.

Silverproduktion i världen år 2006

Företag som gynnas av stigande silverpriser

  • Pan American Silver (PaaS): Pan American är världens största primära silvergruveoperatör som hade en silverproduktion på 17,33 miljoner ounce under 2007. Drygt hälften av bolagets silver är från biprodukter från annan metallproduktion.
  • Silver Wheaton Corp (SLW), bolaget har långsiktiga avtal med fem olika företag som arbetar med silverbrytning som ger Silver Wheaton rätten att köpa silver från dessa gruvor till ett nästan fast pris motsvarande 3,90 USD per ounce. Silver Wheaton tjänar sedan sina pengar på att sälja detta silver på världsmarknaden.
  • Silver Standard Resources (SSRI) som förvärvar och utvecklar olika gruvfyndigheter. Bolaget äger eller har stora aktieinnehav i flera gruvor, men är inte direkt verksamma i den operativa brytningen av silver.

Andra silvergruvor och prospektörer

  • Abcourt Mines (ABI.V): Guld, silver och zink i Quebec
  • Alexco Resource (AXR.TO): Silver i Kanada
  • Apex Silver Mines (SIL)
  • Apogee Minerals (APE.V): Silver, bly, zink i Bolivia
  • Aquiline Resources (AQI.TO): Silver och guld i Argentina, Kanada och Mexiko
  • Arian Silver (AGQ.V): Silver i Mexiko
  • Aura Silver (AUU.V): Silver i Kanada, El Salvador, Mexiko, USA
  • Aurcana (AUN.V): Silver, guld, bly, zink i Mexiko
  • Aurex BioMining AG (som inte nämns): Silver i Österrike
  • Avino Silver & Gold Mines (ASM.V): Silver, guld, zink, koppar, bly i British Columbia
  • Barrick Gold (ABX)
  • Bear Creek Mining Corporation (BCM): Bear Creek har 70% av aktierna i en av de största silverfyndigheter i världen. Silver, guld i Peru
  • Canarc Resources (CCM.TO): Silver i Sydamerika
  • Canasil Resources (CLZ.V): Silver, guld, koppar, bly, zink i British Columbia och Mexiko
  • Capstone Mining (CS.TO): Silver i Mexiko
  • Chariot Resources (CHD.TO): silver och koppar i Peru
  • Chesapeake Gold (CKG.V): Silver, guld, zink i Mexiko och USA
  • CMC Metals (CMB.V): Silver i Kanada
  • Coeur d’Alene Mines (CDE)
  • Compania de Minas Buenaventura (BVN): Ädelmetaller i Peru, 16,757 mil troy ounce
  • Continuum Resources (CNU.V): Silver, guld i Mexiko
  • Cornerstone Resources (CGP.V): Guld, silver, koppar, nickel, VMS, pottaska, och uranfyndigheter i Kanada och Ecuador
  • Cream Mineralesources (CMA.V): Silver, guld, basmetaller i Kanada, Mexiko och Sierra Leone
  • Dia Bras Exploration (DIB.V): Silver, koppar, zink i Mexiko
  • Eagle Plains (EPL.V): 35 guld, silver, uran, koppar, molybden, zink och sällsynta jordartsmetaller projekt mineral i Kanada
  • Eastfield Resources (ETF.V): Guld, koppar, silver, nickel, molybden och platinametaller i Kanada och USA
  • Endeavour Silver (EDR.TO): Silver i Mexiko
  • Esperanza Silver (EPZ.V): Silver i Mexiko, Peru
  • Excellon Resources (EXN.V): Silver i Mexiko
  • First Majestic (FR.TO): Silver i Mexiko
  • First Point Minerals (FPX.V): Silver, guld, basmetaller i Mexiko och den amerikanska kontinenten
  • Fortuna Silver Mines (FVI.V): Silver i Mexiko
  • Fury Exploration (FUR.V): Silver i Kanada
  • Genco Resources (GGC.TO): Silver i Mexiko
  • Gitennes Exploration (GIT.TO): Silver, guld, koppar i Peru
  • Goldcorp (GG): Silver i Guatemala (4,2 troy ounce 2009) och Mexiko (Penasquito 1 miljard troy ounce 2P)
  • Gold Hawk Resources (CGK.V): Guld, silver, bly, zink och koppar i Peru
  • Golden Goliath Resources (GNG.V): Silver, guld i Mexiko
  • Great Panther Resources (GPR.TO): Silver i Mexiko
  • Hecla Mining Company (HL): Silver, guld i Mexiko och USA
  • Hellix Ventures (HEL.V): Silver, guld i Mexiko
  • Herencia Resources (HER.L): Silver, bly, zink i Chile
  • Hochschild Mining (HOC.L): Silver i Argentina, Chile, Mexiko, Peru
  • Huldra Silver (HDA.V): Silver i Kanada
  • Impact Silver (IPT.V): Silver i Mexiko, Dominikanska Republiken
  • International Minerals (IMZ.TO): Silver, guld i Ecuador och Peru
  • Intrepid Mines (IAU.TO): Silver, guld i Australien och Indonesien
  • Journey Resources (JNY.V): Silver, guld, bly, zink i Mexiko, Peru, USA
  • Kenrich-Eskay (KRE.V): Silver, guld i Kanada
  • Kimber Resources (KBR.TO): Silver, guld i Mexiko
  • Kings Minerals (KMN.AX): Silver, guld, koppar, rhenium, molybden i Australien och Mexiko
  • Klondike Silver (KS.V): Silver i Kanada, Mexiko
  • LKA International (LKAI.OB): Silver, guld i USA
  • Logan Resources (LGR.V): Ädelmetaller, basmetaller och uran i Kanada
  • MacMillian Guld (MMG.V): Silver, guld i Mexiko
  • MacMin Silver (MMN.AX): Silver i Australien
  • MAG Silver (MAG.TO): Silver i Mexiko
  • Marifil (MFM.V): Silver, guld, basmetaller i Argentina
  • Meridian Gold (MDG)
  • Mexican Silver Mines (MSM.V): Silver i Mexiko
  • Milner Consolidated Silver Mines (MCA.V): Silver i Kanada
  • Minefinders (MFL.TO): Silver, guld i USA
  • Minera Andes Inc (MAI): Silver, guld producent och prospektör verksam i Argentina
  • Mines Management (MGT.TO)): Silver, koppar i USA
  • Minco Silver (MSV.TO)): Silver i Kina
  • Mindoro Resources (MIO.V)): Silver, basmetaller i Filippinerna
  • Mountain Boy Minerals (MTB.V)): Silver, guld, basmetaller i Kanada
  • Normabec Mining (NMB.V)): Silver, guld i Kanada och Mexiko
  • Orko Silver Corp (CVE: OK): Silver i Mexiko
  • Oremex Resources (ORM.V): Silver i Mexiko
  • Oro Silver (OSR.V): Silver i Mexiko
  • Pacific Comox Resources (PCM.V): Silver, guld, molybden, basmetaller i Kanada
  • Palmarejo Silver och Guld (PJO.V): Silver, guld i Mexiko
  • Pan American Silver (PAA.TO): Silver i Bolivia, Mexiko, Peru
  • Pershimco Resources (PRO.V): Silver, guld i Mexiko
  • Piemonte Mining (PIED.OB): Silver, guld i USA
  • Portal Resources (PDO.V): Silver, guld i Mexiko, USA, gas och olja i Mexiko
  • Quaterra resurser (QTA.V): Silver i Mexiko
  • Redcorp Ventures (RDV.TO): Silver, guld, koppar, bly, zink i Kanada
  • Revett Minerals (RVM.TO): Silver, guld, koppar i USA
  • Rio Tinto (RIO): Silver produceras i Utah, 6,862 mil troy ounce under 2010, 8,569 mil troy ounce under 2009
  • Royal Gold (RGLD) l: Silver royalty fordran på Penasquito och Dolores
  • Sabina Silver (SBB.V): Silver i Kanada
  • Skorpion Mining (SPM.TO): Silver i Mexiko
  • Silvercorp (SVM.TO): Silver i Kina
  • SilverCrest Mines (SVL.V): Silver i Chile, El Salvador, Mexiko
  • Silver Dragon Resources (SDRG.OB): Silver i Kina
  • Silver Eagle Mines (SEG.TO): Silver i Mexiko
  • Silver Field Resources (SF.V): Silver i Kanada, Mexiko, USA
  • Silver Grail Resources (SVG.V): Silver i Kanada
  • Silvermet (SYI.V): Silver i Kanada, Turkiet
  • Silvermex Resources (SMR.V): Silver i Mexiko
  • Silver Quest Resources (SQI.V): Silver i Nordamerika
  • Silver Standard Resources (SSRI): Silver i Argentina, Australien, Mexiko, Chile, Peru, Kanada, USA
  • Silverstone Resources (SST.V): Silver i Mexiko
  • Silvercorp (SVM.TO)
  • Silver Wheaton (SLW): Silver i Grekland, Mexiko, Peru, Sverige
  • SNS Silver (SNS.V): Silver i USA
  • Sotkamo Silver,: Silver i Finland
  • South American Silver (SAC.TO): Silver i Bolivia, Chile
  • Southern Silver (SSV.V): Silver i Mexiko, USA
  • St Eugene Mining (SEM.V): Silver, bly, zink i Kanada
  • Starcore (SAM.TO): Silver, guld i Mexiko
  • Stealth Minerals (SML.V): Silver, guld, koppar i Kanada
  • Sterling Mining (SRLMQ.PK): Silver i USA
  • Stroud Resources (SDR.V): Silver, guld, naturgas i Mexiko
  • Teryl Resources (TRC.V): Silver, guld, koppar i Alaska
  • Tumi Resources (TM.V): Silver i Mexiko, Sverige
  • UC Resources (UC.V): Silver, guld i Mexiko
  • US Silver (USA.V): Silver i USA
  • Valencia Ventures (VVI.V): Silver i Australien, Kanada, Chile, USA
  • Yale Resources (YLL.V): Silver i Mexiko

Karta över Silver Valley

Karta över Silver Valley, Idaho där bland annat Hecla grävt efter silver. Silver Valley var en gång världens silverrikaste område, men 1981 tvingade det låga priset gruvorna att stänga.

Exchange Traded Funds i silver

Många av de börshandlade fonderna, de så kallade ETF:erna, köper faktiskt silver och de utgör cirka 50 procent av hela marknaden.

  • iShares Silver Trust (SLV): Detta är en ETF som har silverreserver på över 180M troy ounce.
  • Central Fund of Canada (CEF): Denna ETF har ca 45 % av sitt kapital i silver medan resterande 55 % är placerat i guld
  • ETF Silver (SLVR): Denna ETF följer DJ-AIG Silver Sub Index.
  • ETF Physical Silver (PHAG): Denna ETF backas helt upp av silvertackor.
  • ZKB Silver ETF: Denna silver ETF helt backas upp av fysiskt silver. Denna ETF är inte öppen för amerikanska investerare.
  • AGQ är en ETF som ger den dubbla (200 %) uppgången – eller nedgången – i silverpriset. Jämför med Bull & Bear fonder eller certifikat.

Företag som drabbas negativt av stigande silverpriser

  • Signet Group (SIG): Signet är ett smyckesföretag. Företaget är mer känsligt för förändringar i silverpriset än sina high-end konkurrenter på grund av att Signet har färre möjligheter att höja sina priser på grund av bolaget befinner sig i ett prissegment där kunderna är ytterst priskänsliga.
  • Tiffany (TIF): Cirka 30 % av Tiffanys intäkter kommer från silversmycken
  • Eastman Kodak Company (EK): Kodak höjde sina priser med 20 % i maj 2008 på grund av stigande silverpriser. Silvernitrater och halogenider reagerar med ljus och används i fotografisk film varför bolaget är beroende av att köpa silver även i framtiden.
  • Fujifilm Holdings (Fuji): Även Fuji höjde sina priser med 20 % i maj 2008 som svar på de stigande silverpriserna.

Silver – utbud och efterfrågan

År 1980 steg priset på silver till $ 50/troy ounce från att ha handlats så pass lågt som $ 5/troy ounce två år tidigare. Anledningen till detta var en enorm diskrepans mellan utbud och efterfrågan. 1980 försökte den amerikanska regeringen hålla nere silverpriserna genom att regelbundet låna ut silver från de 2 miljarder ounce silver som förvaras i US Strategic Stockpile, det amerikanska beredskapslagret. Regeringen lånade ut silver mot silvercertifikat, i huvudsak en form av skuldsedlar.

Vid tiden för återbetalning av dessa lån fanns det en efterfrågan på 4 miljarder ounces silver, men i verkligheten fanns det bara 2 miljarder ounces silver i marknaden. Som ett resultat sköt priserna i höjden för att kompensera för skillnaden mellan utbud och efterfrågan.

Idag utgörs majoriteten av efterfrågan på silver från industriella applikationer. Den industriella efterfrågan har stigit varje år sedan 2001 och utgör nu 54 % av efterfrågan på silver med ett årligt behov om 455,3 M uns.

Samtidigt minskade ovan jord-leveranserna av silver 8 % och försäljningarna från regeringar och andra statliga organ minskade med 46 % under 2007, främst eftersom Kina och Indien inte sålde mycket silver det året. Silvergruvorna kämpar för att hitta nya silverfyndigheter och hålla jämna steg med efterfrågan.

Diagram över silverprisets utveckling år 1998 - 2007

Faktorer som påverkar silverpriset

Utbud av silver uppdelat per källa

Silver är en av de bästa ledarna av energi som finns, vilket gör det till en viktig komponent i de flesta elektriska apparater. Det är också en mycket bra reflektor av ljus som gör det till en värdefull råvara att tillverkare av speglar, fönster och andra glasprodukter. När silver stiger tenderar de stora företag som är beroende av metallen att köpa på sig stora lager vilket kan driva upp efterfrågan ytterligare, något som skett med bland annat palladium när ett minskat utbud av ryskt palladium fick priserna att stiga kraftigt.

Cirka 80 % av allt silver som bryts samlas som en biprodukt av andra metaller såsom koppar, nickel, zink och bly. Merparten av denna metall kommer från gruvor utanför USA, vilket gör att när dollarn faller mot andra valutor, blir kostnaden för att importera dessa metaller högre och vilket leder till en sjunkande efterfrågan vilket pressar ner silverproduktionen.

På Commodity Exchange (COMEX) är de korta positionerna i silver mycket stora. I själva verket är silver den enda råvara som har en kort position som är större än både den globala produktionen och de befintliga lagren.

När länder säljer sina reserver av silver på marknaden ökar det utbudet av det befintliga silvret som finns på marknaden. Men under 2007 minskade försäljningen från regeringar och centralbanker med 46 %, eftersom Kina och Indien inte sålde så mycket silver som de gjorde tidigare.

Även om majoriteten av allt silver produceras som en biprodukt av andra metaller, kommer 20 % från de faktiska silverfyndigheterna. Gruvproduktionen ökade med endast 4 % 2007, till 670,6 M troy ounce och ytterligare fyndigheter av silver blir allt svårare att hitta.

Efterfrågan (användning) av silver per användningsområde

Handel i silverterminer

Silverterminer går till leverans varje månad året om. Metallen handlas bland annat på New York Mercantile Exchange under tickersymbolen SI och huvudkontraktet prissätts i USD och cent per troy ounce.

Terminer på silver - Leveransmånad och tickerkod för att handla

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SIM2 avser leverans av silver i juni 2012.

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på silver på New York Mercantile Exchange avser 5.000 ounce silver.

Tick Value

Prisförändringar för direkta köp och försäljningar, inklusive EFPs, sker i multiplar av en halv procent (0,5 ¢ eller $ 0,005) per troy ounce, motsvarande till $ 25,00 per kontrakt. För straddles eller spread-transaktioner, samt fastställande av avräkningspriser, är de prisförändringar som registrerats i multiplar av en tiondel av en procent (0,10 ¢ eller $ 0,001) per troy uns som skall gälla, vilket motsvarar $ 5,00 per kontrakt. En variation på en cent (1 ¢ eller $ 0,01) motsvarar $ 50,00 per kontrakt.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 6:00 PM på söndagskväll till 5:15 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 5:15 PM och 6:00 PM, New York Time. Som kuriosa kan nämnas att handel efter 6:00 PM avser nästkommande dag.

Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 8:25 AM och 1:00 PM New York Time på New York Mercantile Exchange

Daglig prisavvikelse

Det förekommer ingen begränsning i hur pass mycket silver får avvika i kurs under en handelsdag.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i silver är vid handelns stängning vid den tredje kalenderdagen som föregår den sista dagen i lösenmånaden.

Leveranskvalité

Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera 5.000 troy ounce (± 6 %) av raffinerat silver med en renhet som inte får vara lägre än 0,9995. Det levererade silvret får inte levereras i mindre enheter än 1.000 ounces tackor som skall vara märkta med tackans nummer, vikt, renhet, logotype eller namn på tillverkaren och en symbol som identifierar metallen som just silver. En lista på godkända leverantörer av tackor kan erhållas av börsen.

Visste Du detta om silver?

  • Metallen används ofta till smycken, men också till elektriska ledare där det ställs mycket höga krav på låg resistans, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallerar så att supraledningen upphör så ska de stora strömmarna kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta fungerar eftersom silver har den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid alla tänkbara temperaturer.
  • Silver är även godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.
  • Silver är en av världens bästa bakteriedödare.
  • Den kemiska beteckningen för silver är Ag.
  • Vikten på silver anges ofta i en oz (troy ounce eller uns), som ädelmetaller ofta mäts i. Ett ounce är 31,10348 gram.
  • Silver har många användningsområden, bland annat för smycken, där det är en av de vanligaste materialen. Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas sterling silver och består av 92,5 procent silver. Resten brukar bestå av koppar och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.
  • Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sextondelar, varvid gränsen lagfästes till 13/14 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.
  • En silvertacka är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy uns. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy uns (31,1 gram) till 1000 troy uns (31,1 kg).
  • Sala silvergruva var under mer än 400 år Sveriges största och viktigaste producent av silver.
Fortsätt läsa
Annons
3 Kommentarer

1 kommentar

  1. Silverräven

    21 juli, 2011 vid 00:02

    Det var ingen dålig artikel, gott om info och borde täcka in det mesta man bör veta om silver. Personligen handlar jag enbart fysiskt silver som jag lägger på hög. Det finns gott om både fina mynt och tackor för samlare som investerare som jag kan rekommendera.

  2. Ibrahim

    8 april, 2013 vid 11:55

    Tack för detta fina inlägg och information om silver! Jag hade faktiskt skolarbete som jag skulle göra så när

    jag sökte på google hittade jag här och fick hjälp med arbetet. Uppskattar verkligen att det finns så här

    mycket information och så tydligt att man kan få nytta av dem.

    Keep it up (Y)

  3. thomas

    4 juli, 2014 vid 22:41

    hej bra artikel vilket handhållet detektor instrument kan avgöra silverhalten?

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära