Följ oss

Nyheter

SEMAFO listar sin aktie på Stockholmsbörsen

Publicerat

den

Diagram över guldbolaget Semafos guldproduktion

Guldtackor - InvesteringsguldDet kanadensiska guldbolaget Semafo som i dag handlas på Toronto Stock Exchange under kortnamnet SMF, har ansökt om en parallellnotering av bolagets aktie på Nasdaq OMX Stockholm, Stockholmsbörsen. Noteringen förväntas ske den 20 oktober.

Inga nya aktier kommer att emitteras i samband med noteringen, utan det kommer att vara de 272 miljoner befintliga aktierna som kommer att handlas. Av Semafos nuvarande aktieägare finns en tredjedel redan i Europa, och en betydande andel av dem finns i Sverige, bland annat eftersom aktien ofta presenterats i samband med de utskick och företagspresentationer som Jordanfonden gjort. De befintliga aktieägarna kommer att erbjudas en möjlighet att konvertera de aktier som handlas på Torontobörsen till aktier som kan handlas på Stockholmsbörsen. Utöver de 272 miljoner aktierna finns även 10 miljoner utestående teckningsoptioner i Semafo.

Semafo - Guldbolag som noteras på StockholmsbörsenNoteringen i Stockholm motiveras med att Semafo vill underlätta för europeiska investerare som söker en exponering mot bolaget och mot den västafrikanska guldsektorn.

Semafo grundades 1995 och uppnådde under det första halvåret 2011 en guldproduktion på 128.800 troy ounce. Bolagets prognos är en produktion på mellan 238.000 och 263.000 troy ounce för helåret 2011. Produktionskostnaden, cash operating cost, väntas bli mellan 595 och 645 dollar per uns. Bolaget har som mål att fram till 2015 dubbla sin produktion till 500.000 troy ounce guld per år.

Mängd guld Semafo producerar

Diagram över guldbolaget Semafos guldproduktion

Semafo har idag tre guldgruvor i Västafrika: Mana i Burkina Faso, Samira Hill i Niger och Kiniero i Guinea. Mana-gruvan, som är Semafos flaggskepp, är en så kallad open pit-verksamhet, vilket är den allra enklaste formen av gruvdrift att bedriva. Den står idag för 180.000 av bolagets produktion om 261.000 troy ouce.

Vad som är intressant är att Semafo klarat av att bibehålla livslängderna på sina fyndigheter. Samira Hill, startad 2004 och Kiniero, startad 2002, har sedan starten ansetts ha en kvarvarande livslängd om sju till nio år, respektive fem till sju år. Genom löpande prospekteringar, men också som en följd av ett allt högre guldpris kan styrelsen för Semafo varje år rapportera att trots att ett år har gått så är den beräknade kvarvarande livslängden på dessa gruvor densamma. Då Semafo enbart i dessa två områden lägger ned närmare 9 miljoner USD är detta knappast konstigt, men det är en bra affär för bolaget, och därmed för deras aktieägare.

Genom att ytterligare områden och fyndigheter läggs till, samtidigt som det ökade guldpriset gör det möjligt för Semafo att bearbeta områden i tidigare områden som förr inte varit lönsamma, så minskar behovet av investeringar i infrastruktur.

Karta över Semafos guldgruvor

Karta över Semafo guldgruvor

Semafo har i dag en mycket stark kassa, inte mindre än 220 miljoner USD enligt den senaste rapporten, strax under en USD per aktie. Den befintliga verksamheten genererar närmare 150 miljoner USD per år, en siffra som borde bli högre eftersom Semafo i dag inte använder sig av någon hedging av det guld som produceras av bolaget.

Semafo i siffror

Ekonomiska siffror för Semafo

I våra ögon är detta ett bolag som framgångsrikt lyckats med att visa att ledningen kan upptäcka, utveckla och producera guld i Västafrika. Att från skrivbordet hos en revisor, vilket är vad bolagets grundare och VD, Benoit La Salle var då denne startade bolaget 1996, ta Semafo till ett producerande företag som visar ökande vinster är imponerande. Det finns gott om bolag som trots lika bra, eller till och med bättre förutsättningar inte ens kunnat börja med en fungerande prospektering.

Semafos guldtillgångar

Guldreserver som Semafo har

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Rutger A

    5 oktober, 2011 vid 23:35

    Tack för en informativ artikel som alltid. Kommer ni att ta del av dom presentationer som hålls och rapportera från dessa? Eftersom jag inte bor så pass till är det ibland svårt att vara med på sådana

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära