Analys
SEB – Råvarukommentarer, 9 december 2013

Rekommendationer
*) Avkastningen anges för 1:1 certifikaten där både BULL och 1:1 certifikat är angivna.
Allmän uppföljning och bakgrund
Marknaden präglas av låg kursrörlighet. Volatiliteten i flera råvaror ligger i den lägsta 5%-percentilen. Trots stigande tillväxt i USA och i UK, framförallt, kan inte råvarumarknaden glädjas, eftersom folk i dessa länder inte efterfrågar mer råvaror när inkomsten ökar. Tillväxten i Kina stampar. Detta har fått den rekyl som började under sommaren, att vändas i nedgång och flera råvaror befinner sig i den rekylen av besvikelse nu. Man måste verkligen påminna som om citat som t ex F Scott Fitzgeralds ”In a real dark night of the soul it is always three o’clock in the morning”.
Vi anser dock att rekylen i november och början på december, efter uppgångarna från sommaren till oktober, ska betraktas som en rekyl efter det första försöket att vända trenden uppåt. I många råvaror, men inte alla, har den fallande pristrenden tagit slut efter tre års nedgång.
Kinesiska ekonomiska data, inklusive nationalräkenskaper, uppfattas som opålitlig . Den nationella statistikbyrån (NBS) är medveten om svagheterna i BNP- rapporteringen och uppgav i november att en översyn är planerad för att bringa rapporteringssystem i linje med de senaste internationella standarderna . En ny uppsättning reviderade historiska BNP är tänkt att publiceras i 2014 och hela processen beräknas vara klar i mitten av 2015 .
Kvaliteten på Kinas BNP- data har förbättrats över tid , men det finns fortfarande gott om statistiska oegentligheter. Tjänstesektorn har systematiskt underrapporterat som har ”grå” marknadstransaktioner och hushållens produktion för egen slutlig användning . Hushållens inkomster har också underskattats i det nuvarande systemet , medan FoU-utgifter har dragits i stället läggas till BNP .
Förbättringen av rapporteringsstandarder kommer sannolikt att resultera i betydligt större BNP-uppskattningar jämfört med nuvarande. Att ge en tillförlitlig siffra är naturligtvis svårt , men en upprevidering av BNP med minst 10-15 % verkar rimligt . En revision 15 % skulle innebära att den kinesiska ekonomin är nära 60 % av storleken på den amerikanska ekonomin i nominella termer och cirka 87 % i PPP rensade termer .
En annan trolig effekt av genomgången är en förträngning av upplevda ekonomiska obalanser . En betydande hoppa i hushållens konsumtion (för närvarande 37 % av BNP) väntas och den uppenbara snabb nedgång i hushållens inkomster som andel av BNP kommer också att korrigeras. Mer rimliga uppskattningar av bidraget till BNP från konsumtion innebär att den ekonomiska tillväxten är mindre beroende av investeringar än vad det verkar vara , att minska den upplevda risken för en hårdlandning som investeringar saktar ner .
PMI-statistiken steg ytterligare i november i USA till 57.3 (56.4), Eurozonen 51.6 (51.3) och UK 58.4 (56.5). Kina ligger oförändrat på 51.4 och t ex Frankrike lägre på 48.4 (49.1).
Deutsche Bank kastar in handduken pga kommande EU-regler
I torsdags meddelade Europas största råvarubank, Deutsche Bank, att man stänger sin hedging-relaterade råvaruhandel. 200 handlare sades upp på dagen. Endast 40, som handlar med investeringsprodukter blev kvar som del i valuta- och räntehandeln. Deutsche Bank angav de fördyrande och försvårande regleringarna som håller på och som framförallt kommer att införas i EU som det huvudsakliga skälet till beslutet att lämna råvarumarknaden. Lönsamhetsproblem ligger naturligtvis också bakom.
I EU pågår just nu en trilog mellan Rådet, Kommissionen och Europaparlamentet om den slutliga texten på Markets in Financial Instruments Directive 2, (MiFID2). Jag och en expert från Deutsche har kunnat följa detta från insidan, som två av tre bankmedlemmar i den Europeiska Finansinspektionens (ESMA) arbetsgrupp. Därmed förstår jag att Deutsche kom fram till beslutet att dra sig ur som intermediär och mäklare på råvarumarknaden. EU är av politiska skäl helt inställda på att genomföra sitt dåligt underbyggda förslag, som kommer att leda till enorm skada för EU:s råvaruproducenter, som nuförtiden främst är lantbrukare.
Alla företag som använt sig av Deutsche Bank för prissäkring, står nu utan mäklarkontakt. Vi hoppas att dessa vänder sig till SEB, som var den enda bank i Europa som faktiskt ökade omfattningen på sin råvaruhandel under förra året. Vi uppmärksammades av Energy Risk Magazine på detta i våras.
Råolja – Brent
Oljepriset stängde i fredags på 111.6 dollar per fat. Priset ligger dikt an den tekniska stödnivån för uppgången den senaste månaden. Ett brott av stödlinjen är nästan helt säkert och när det sker kommer priset att rekylera ner till åtminstone 107 – 108 dollar per fat.
Oljepriset sett i ett längre perspektiv ser vi i nedanstående diagram. Att en triangelformation bildats är tydligt. En sådan kan följas av antingen en större prisuppgång eller nedgång. Fundamentalt borde vi kunna vänta oss en prisnedgång.
Anledningen till att vi tror att vi kan vänta oss en prisnedgång är att den efterfrågeboom som Kinas befolkning medfört är på väg att sluta verka. De har blivit för rika och lämnar snart den inkomstnivå när högre inkomst leder till köp av en rå vara. I veckan kom dessutom nyheten att Kinas BNP-statistik ska räknas om, eftersom den är så bristfällig. Privat konsumtion kan komma att justeras upp med uppemot 40%. FOU-investeringar har tidigare minskat BNP, men borde räknas som en ökning av BNP, som man gör i t ex Sverige. Sammantaget kan BNP i Kina vara nästan lika högt som USA:s och BNP / capita på en väsentligt mycket högre nivå än idag, vilket skulle innebära att Kina är i en ännu senare fas av råvaruboom än vad vi trott att de är. Jämfört med 1970-talets råvaruboom som drevs av BNP/capita-ökningar i Europa och Japan, kanske klockan en slagen ”1981” i år.
Det höga priset har också stimulerat ny teknik. Skifferolja och skiffergas är en sådan teknik. Effekten av den tekniken kan inte underskattas, men man ska för den skull inte glömma vilken förlösande effekt den kan ha på skattekilen som varit oljeproducerande länders lösning på ”resource curse”. I vårt grannland Norge har produktionsskatten successivt höjts från noll procent på tidigt 70-tal till 50%. Nästan alla länder som producerar olja beskattar produktionen mycket hårt. Om man tog bort produktionsskatterna skulle oljepriset mycket väl vara hälften så högt som idag. Den här processen är redan startad.
Idag, måndag, kommer Mexikos parlament att börja behandla ett lagförslag från den augusti som går ut på att liberalisera Mexikos oljemarknad. Produktionen har varje år minskat. År 2004 var produktionen av råolja 3.3 mbpd. Nu är den 2.5 mbpd. Mexiko importerar olja idag, trots att det har enorma reserver, idag estimerat till 13.9 miljarder fat. Med reserver menas den olja som man vet att den finns där och som är ekonomiskt lönsam att utvinna med dagens teknik. Resurserna är väsentligt mycket större. 75 års statligt monopol ska brytas och privata bolag tillåtas verka och produktionsskatten sänkas. Förra året betalade PEMEX 99.5 cent i skatt för varje dollar de hade i intäkt (inte vinst) på att sälja olja.
I praktiken är förslaget att få en oljepolitik som den i Brasilien. Petrobras är också redan med i föreslagna kontrakt och man kan ana att Brasilien, supermakten söder om USA, har mer än ett ringer med i spelet. Petrobras är specialister på att utvinna olja på stora djup.
Marknaden är tämligen säker på att förslaget kommer att gå igenom. Petroleos Mexicano (PEMEX) emitterade obligationer den 4 december till en ränta som låg 0.5% lägre än för två år sedan. Sedan dess har dessa obligationer i sin tur handlats ner ännu mer i räntan.
Ett annat tecken i tiden är att Iran har sagt sig strunta i Saudiarabien och vilja öka sin produktion och export maximalt, till 4 mbpd. Traditionella bedömare tror att detta är ett förhandlingsbud inom OPEC, men det tror inte jag. Iran har allt att vinna på att visa sig vilja producera mer olja – det skulle glädja USA och vem vet om inte detta var en del av överenskommelsen med USA för att släppa på restriktionerna?
I onsdagens DOE-rapport föll råoljelagren för första gången på tre månader pga säsongen. Justerar man för den säsongsmässiga effekten ligger lagren väsentligt över det ”normala”.
Importen var något högre än veckan innan, vilket även det, är säsongsmässigt riktigt. Justerat för den ”normala” ökningen av importen den här veckan, var dock importen rekordlåg.
USA:s ekonomi är den som frisknar till bäst i världen just nu. Det innebär inte att oljeefterfrågan blir högre. Amerikansk BNP/capita har för länge sedan lämnat den låga nivå där förändringar har en påverkan på efterfrågan på olja.
Vi tycker tecknen hopar sig på lång sikt för oljeboomens slut. På kort sikt måste vi jämföra dagens pris på 111.6 dollar med alla de faktorer som gjort att vi tror på 100 – 102 dollar under första och andra kvartalet. Trots att rabatten på terminerna är så attraktiv, måst vi på kort sikt rekommendera sälj och därmed köp av BEAR OLJA X4 S, eller BEAR OLJA X2 S för den som inte vill ta så mycket risk.
Elektricitet
Elpriset föll kraftigt under fredagens handel och gick under tidigare botten. Enligt den tekniska analysen är det en säljsignal. Å andra sidan kanske då elpriset kommer lågt och har tekniska stöd. Vi tror att det är bättre att handla elen från den långa sidan (köpt) än från den korta sidan.
Nu på måndagsmorgonen klappade priset ihop och föll ner till 32.95 euro i skrivande stund.
Det kallare vinterväder som till slut nådde Skandinavien ser blev kortvarigt. En återgång till mycket över normal temperatur och rejält blött väder sker redan imorgon, tisdag. Vädret domineras av ett högtryck över kontinenten, vilket lämnar öppet för typiska sydvästliga lågtrycksbanor som rullar in från Atlanten och in över Norden.
Det tidigare mycket stora hydrologiska underskottet har under höstens blidväder urholkats väsentligt. Som störst var underskottet 26 TWh, vilket är mycket signifikant. Nu återstår ett underskott på ungefär 12 TWh och med innevarande väderprognoser kan underskottet vara mer eller mindre utraderat en bit in i januari. Om så blir fallet är allt för tidigt att säga men kraftbalansen är nu mycket mindre ansträngd inför vintern.
Något som varit tydligt under året som gått är den mycket goda priskontroll som producenterna visat. Vi tycker att körbeteendet ändrats och att man blivit väsentligt mycket skickligare på att parera förändringar i kraftsystemet. I tider där marknaden trott att producenterna skulle tappat kontrollen och spotpriset därmed “klappa igenom” rejält, så har så inte skett. Några riktigt låga priser har det inte varit tal om. Tvärtom, så har man snabbt lyckats ställa om och så fort situationen tillåtit det, åter lyckats lyfta spotprisnivån. En sådan situation ser vi nu. Så fort det slog om till kallare lyckades man lyfta priset som imorgon är ca EUR43/MWh. I och med återgången till milt och blött kommer så priset åter falla tillbaka, fast inte nödvändigtvis våldsamt mycket. Den stora utmaningen kommer bli de långa jul- och nyårshelgerna. Låg helgkonsumtion i kombination med mildväder kan bli en utmaning för producentledet.
I det nya läge som kraftsystemet befinner sig är mycket av ”bullcaset” reducerat. Trots det, så är det ändå fullt möjligt att vi får perioder med höga spotpriser, om kyla kombineras med problem i kärnkraften eller liknande. Terminsmarknaden har sålts ned väsentligt under de senaste veckorna och prisnivån känns rimlig med tanke på situationen. Idag, måndag, har marknaden som nämnt ovan handlats ned kraftigt och ytterligare press nedåt känns trolig samtidigt som vi inte tror att marknaden ska radera all vinterpremie. Prismässigt, efter nedsäljet, återstår dynamiken mest på uppsidan. Fast, för att väsentligt lyfta, krävs en mer långvarig vinterperiod där den hydrologiska balansen återgår till ett underskott på 15-20 TWh.
Nedan ser vi priset på energikol, den närmaste månadens leveranstermin. För två veckor sedan föll priset från 85 dollar per ton ner mot 80. För en vecka sedan stängde priset på 82.50 och i fredags lite lägre på 81.50. Det kan inte uteslutas att marknaden vill ner och testa 75 dollar igen. Råvarumarknaden är allmänt besviken på att den konjunkturuppgång i Kina, som väntades under sensommaren faktiskt har uteblivit.
Utsläppsrätterna har å andra sidan stärkts den senaste veckan. Priset har brutit den nedåtgående trenden från september och kan möjligen gå upp och testa 6 euro per ton. Priset stängde i fredags på 4.92 euro. Först måste dock den psykologiskt viktiga nivån 5 euro brytas.
Hydrologisk balans enligt Markedskraft ser vi nedan. Både den aktuella och 10-veckors prognos ligger strax under normala nivåer. Underskottet är något mindre än förra veckan.
Vi rekommenderar köp av EL S, om man kan komma in på attraktiva nivåer.
Naturgas
Naturgaspriset i USA har handlats upp på det kalla vädret. Liksom i Norden, har det varit kallt i USA. Nedan ser vi januari-kontraktet.
Metaller
Aktiviteten i marknaden var högre än veckan innan. Det började på samma dämpade sätt som veckan innan. Ännu en stark runda av PMI – siffror, framför allt från USA, hjälpte inte.
Det var inte förrän optionslösendagen i onsdags som aktiviteten tog fart. LME:s optionsmarknad har optioner sm förfaller den första onsdagen i månaden kl 11:00 svensk tid. Det var strax efter lunch när buden började visa sig på marknaden.
Uppgången accelererade på eftermiddagen. Totalt steg kopparpriset med 2% i onsdags.
Priserna fortsatte med fast tendens resten av veckan, bland annat med stöd av nyheter från Indonesien om att parlamentet står bakom exportförbudet. De uttalade sig att förbudet kommer att vara ” konsekvent och fullständigt” vilket tyder på att det inte kommer att ges några undantag. Det som omfattas är nickel, tenn och bauxit. Tyngdpunkten ligger naturligtvis på nickel och det stora flödet av nickelmalm som går från Indonesien till Kina.
Fredagens stora händelse var Non-Farm Payrolls – statistiken från USA. Siffrorna kom in något starkare än väntat med 203 000 nya arbetstillfällen som skapats i november. Arbetslösheten är nu den lägsta sedan 2008, på 7 %. Det var bättre än väntade 190 000 och 7.2 %. Det verkar som om marknaden totalt sett väntade bättre siffror (sedan konsensus sammanställdes). Efter den första reaktionen (med starkare dollar, svagare aktier, guld och basmetaller ) kom priserna tillbaka där de var innan siffrorna.
Under veckan steg priset på basmetaller 1-2 %. Industriella aktörer kom tillbaka som köpare av terminer. Enligt flera källor är lagren låga i industrin. Det är det normala vid årets slut eftersom bolagen vill visa lägre lager och högre soliditet. De flesta köpare vi såg var från kortiktiga tekniska fonder som köper tillbaka tidigare sålda positioner.
Nu är fokus på nästa FED-möte och marknadsaktörerna är enligt vår uppfattning i större utsträckning inställda på någon slags besked om ”tapering” än tidigare. Det behåller metallerna i baisse-läge.
Koppar
Koppar befinner sig i en märklig situation just nu. Lagren minskar därför att producenter håller igen utbudet och för att efterfrågan är stabil. Det rapporteras om att det råder viss brist på raffinerad metall för omedelbar leverans. Det återspeglas också i prissättningen på terminer med kort leveranstid.
Samtidigt ser vi att COMEX-marknaden har en rekordhög kort position på spekulant-sidan (Non-commercials). De finansiella aktörerna fokuserar på FED och förestående ”tapering”. Commercials, spegelbilden av Non-commercials är alltså samtidigt rekordmycket köpta terminskontrakt. Man får förmoda att Commercials, som har verksamhet i den fysiska metallen, har bättre insyn i den fundamentala situationen i metallmarknaden. Men rapporter om ett kommande produktionsöverskott nästa år bidrar till ett negativt sentiment kring koppar. Å andra sidan kan efterfrågan på metall ta fart i början på nästa år efter att företagen minskat lagren inför årsskiftet. En stor nettosåld position hos Non-commercials, en vändning i det negativa sentimentet och påfyllning av företagens lager, kan få igång en hausse tidigt nästa år.
SEB:s senaste prognos är ett genomsnittspris för det första kvartalet på 7450 dollar per ton (basis tremånaders termin). Det är något över genomsnittet för analytikerkåren på 7016. Dagens pris på 7069 ligger över analytikerkårens estimat, men långt under SEB:s prognos.
Vi tycker att prisfallet har gett en möjlighet att komma in på den långa sidan till bra pris och rekommenderar köp av KOPPAR S.
Aluminium
Som vi skrev förra veckan, finns det potential för en rekyl i aluminium, som kanske har börjat. 1900 dollar kan vara ett tänkbart mål för rekylen. Tekniska fonder ligger korta och deras köp när de täcker sig, kan räcka för att påverka priset tillräckligt. Vi har också noterat en sådan rekyl kommer att och bör uppfattas som ett säljtillfälle, givet den fundamentala situationen i marknaden för aluminium.
Konsumenter av aluminium har avvaktat med prissäkringar den senaste tiden, men vi tror att det finns intressen från dem att ”köpa på dips” framöver. Vi har alltså en marknad där det finns säljintressen ovanför dagens pris och som är väl understödd på låga priser, vilket gör att den förhållandevis trendlösa marknaden kan fortsätta.
Efterfrågan på aluminium är god. De flesta analytiker väntar sig en konsumtionsökning på 7% nästa år. Aluminiummarknaden har präglats av produktionsöverskott i flera år. Det viktigaste tycker vi är att överskottet minskar. På kort sikt vore det naturligtvis bättre om det kom ett par nedläggningar av smältverk. Rusal upprepade förra veckan vad de sagt tidigare, nämligen att de ser ett underskott utanför Kina redan nästa år, delvis tack vare produktionsneddragningar de själva gjort.
Marknaden är tudelad vad gäller neddragningar. Den ena sidan tror att priset kommer att falla ytterligare och tvinga producenterna att minska produktionen. Vi har uppfattningen att vi inte kan se varför priserna skulle gå ner, när produktionsöverskottet i alla fall, om än långsamt, är på väg att ta slut. Därmed kan vi inte se någon omedelbar uppsida för priset och inte heller någon stor nedsida. Pga det kraftiga terminspåslaget om 7% på årsbasis bör man akta sig för att vara köpt terminer via certifikat under för lång tid, utan utnyttja kortsiktiga svängningar. Köpa när priset är lågt i en historisk jämförelse och sälja på uppgångar.
Zink
Som med koppar verkar det som om den fysiska marknaden är starkare än vad terminsmarknaden väntat sig. LME-lagren sjunker stadigt. Nu är de på den lägsta nivån sedan september förra året. Det som oroar är de upprepade stora inleveranserna. Trenden på lagerförändringen är dock tydlig och återspeglar att balansen mellan utbud och efterfrågan förbättras. Säljvågen för ett par veckor sedan i de andra basmetallerna, drog med sig zink. Nu försöker zinkmarknaden krypa upp i sin gamla trend igen. Vi tycker att den allmänna marknaden håller på att stabilisera sig för basmetaller och från och med nu till årsskiftet finns förutsättningar för en prisuppgång, särskilt i zink, som är en av de mer fundamentalt understödda metallerna på LME.
Vi rekommenderar köp av ZINK S.
Nickel
Nyhetsflödet från Indonesien avgör riktningen för nickelmarknaden. Indonesiens parlament fattade redan 2009 beslut om att införa exportstopp för obearbetad malm från och med årsskiftet 2013/14. Det har varit osäkert om detta verkligen kommer att träda i kraft.
Nyheterna i torsdags morgon är därför potentiellt en köpsignal. Den 5 december rapporterade Bloomberg det här:
Indonesia’s government will proceed with a plan to ban all mineral-ore exports next year after it received backing from parliament, said Energy and Mineral Resources Minister Jero Wacik.
“The decision is unanimous between the minister and nine factions in Commission Seven,” said Wacik, referring to the parliamentary body in charge of mining and energy which he met in Jakarta today. “The Mining Law has mandated that ore must be processed domestically. Now we must implement it.”
Representanter för Vale menade att detta kunde vara en vändpunkt för nickelmarknaden. Producenter som Vale ser naturligtvis detta som ett optimalt scenario för att få marknaden i balans, utan att behöva stänga gruvor någon annanstans, som t ex hos Vale.
Nickel stack ut bland LME-metallerna genom att priset steg med 2%. Om man betänker potentialen på balanserna på kort sikt, är 2% ingenting. Mer information kommer säkert att komma under veckan.
Tekniskt är priset väletablerat inom det gamla prisintervallet. De som legat korta kan komma att köpa tillbaka terminer och det kan ge marknaden ytterligare tekniskt stöd de kommande dagarna eller veckorna.
Vi rekommenderar köp av NICKEL S.
Guld
Guldpriset (i dollar), fortsatte ner i veckan som gick. Sentimentet att investera i metallen är kompakt negativt. Det blev inte bättre av att Non-Farm Payrolls i USA i fredags visade att tillväxten skapar jobb. Inköpschefsindex för november som kom tidigare i veckan visar att optimismen ökat ännu mer i USA. Det gör att förväntningarna om att FED ska inleda ”tapering” av QE ökat. Guldpriset är nu på väg ner mot den tekniska stödnivån 1200 dollar.
I termer av kronor, är priset på guld redan nere på sommarens bottennotering vid 8000 kr per uns, faktiskt till och med under 8000 kr.
Finansiella placerare har fortsatt att i stadig takt överge guld som investering, som vi ser i diagrammet över ETP-ers guldinnehav. Även innehaven i silver likvideras.
Priset på guld är nere på en nivå där många gruvbolag inte kan redovisa vinst långsiktigt och det gör att vi trots allt inte är beredda att gå kort.
Vi fortsätter tills vidare med neutral vy på guld.
Silver
Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Vi förväntar oss att marknaden ska testa botten vid 18 dollar igen och det är en liten bit kvar dit.
Vi fortsätter att vara neutrala guld och silver.
Platina & Palladium
Platinapriset borde ha stöd från strejkerna i Sydafrika och borde även ”gynnas” av Nelson Mandelas bortgång. Den allmänna förväntningen är att interna stridigheter inom landet kan öka oron nu. Strejken vid Northam-gruvan har pågått i en månad, men förhandlar har än så länge inte kommit någon vart. Fackföreningen vill ha 61% högre löner, medan gruvbolaget gick med på 8% den 25 november, vilket förkastades av fackföreningen. Löneförhandlingen väntas bli vägledande för andra platinagruvor.
Platinamarknaden drabbas av det svaga intresset för guld och silver, eftersom även platina är en investeringsmetall.
Tekniskt har platinapriset brutit en triangelformation på nedsidan, vilket signalerar en fallande trend. Enligt den teniska analysen skulle ett test av 1300 dollar vara att vänta.
Priset på palladium uppvisar i sammanhanget en förbluffande styrka, genom att stiga i pris den senaste veckan. Det råder dock ett underskott av palladium och efterfrågan från bilindustrin väntas växa. Fundamentalt ser det annorlunda ut för palladium jämfört med t ex guld. Än så länge finns dock inte någon teknisk köpsignal att agera på. Priset ligger fortfarande inom det breda prisintervall mellan 640 och 780 dollar per uns som marknaden pendlat inom det senaste året.
Vi behåller vår neutrala rekommendation på palladium och går även över till neutral på platina.
Jordbruksprodukter
Tre nyheter präglade marknaden för jordbruksprodukter i veckan som gick. Först sade ABARES att Australiens skörd av spannmål blir större än väntat, sedan skrällde Stats Canada med en rekordskörd, långt över såväl historiska rekord som marknadens förväntningar. Under hela veckan följdes det mycket kalla vädret i USA och med frågan om hur mycket det skulle skada höstvetet.
Marknaderna har annars blivit allt mindre volatila. De senaste tre månaderna har volatiliteten varit 16% i Chicagovetet och 14% i Matifvetet. Det är mindre än 5% av månaderna sedan 2007 som det varit så här lugnt i vetemarknaderna. Rapsmarknaden har varit extremt lugn de senaste veckorna, fram till Stats Canadarapporten i onsdags. Raps är i allmänhet en lugnare marknad än vete, men har nu faktiskt en högre kursrörlighet än Matif-vetet. Sojabönorna sticker ut, med en historiskt sett relativt hög kursrörlighet.
Nedan ser vi hur volatiliteten (beräknad på de senaste 90 dagarnas prisförändringar i spotkontraktet) förändrat sig.
Sedan juli för två år sedan har kursrörligheten i vetepriserna minskat från ca 40% till ca 15% idag. Det är i nivå med hektarskördevariationen. Detta hänger naturligtvis ihop med växande lager och lägre priser. Säsongsmässigt är det även vinter på norra halvklotet och få nyheter som kan påverka utbud och efterfrågan. Vintern är å andra sidan säsongen för prisförändringar i sojamarknaden, eftersom Sydamerika har tagit över som den stora producenten i världen och känsligt för odlingsbetingelser där.
På tisdag publicerar USDA sin sista WASDE-rapport för året. Marknaden förväntar sig ingenting från den, men jag tror inte man ska vara så säker. Det är först i och med den som resultatet av Argentinas, Kanadas, med fleras rapporter summeras till globala balanser, då USDA även lägger till en uppdaterad analys av efterfrågan.
Konjunkturen har vänt uppåt, men bara i länder som redan är ”mätta” sedan länge. Vi skulle tro att marknaden kommer att tolka WASDE-rapporten som negativ för majs, vete och sojabönor.
Odlingsväder
Det är kallare än normalt just nu, såväl i norra Europa som i Nordamerika. Temperaturen i USA har fallit och det väntas fortsätta vara kallt i veckan. Argentina fick nederbörd i norr, men inte i söder. Brasilien hade normal nederbörd. Inga större hot från vädret alltså.
Vete
November 2014 steg successivt under inledningen av veckan upp mot 200 euro per ton, men nådde inte riktigt ända dit. 200 euro är naturligtvis en teknisk motståndsnivå. Säljarna blev stärkta och köparnas övertygelse gav vika efter rapporten från Stats Canada i onsdags.
Decemberkontraktet 2014 på CBOT föll tillbaka ner mot det tekniska stödet, efter ABARES och Stats Canadas rapporter. Is-stormarna över oskyddat höstvete kunde inte påverka.
I diagrammet nedan ser vi ”non-commercials” nettoposition i terminer på Chicagovete. De passade på att köpa tillbaka några kontrakt, men är fortfarande extremt sålda vetekontrakt.
Nedan ser vi terminskurvorna för Chicagovete och Matif. Terminskurvan för Matifvete gick upp i veckan för alla terminslöptider med tillförlitliga priser. Chicagovetet föll för alla terminslöptider. Matifvetet gick mer in i backwardation och Chicago något mer in i contango. Det är två helt skiljda världar. Matifveteterminerna ligger för alla löptider över Chicagopriserna. Störst är skillnaden för spot-leverans, hela 40 euro per ton, dvs Matifvetet är 24% dyrare än Chicagovetet.
ABARES publicerade sin decemberrapport i veckan. Veteskörden förutspås öka med 17% till 26.2 mt och kornskörden med 15% till 8.6 mt. Canola-skörden väntas däremot minska med 15% till 3.4 mt, vilket ändå i så fall skulle bli Australiens tredje största skörd av canola någonsin. Sådden ägde rum sent i september och skörden väntas vara klar i slutet av februari. Sedan september-rapporten från ABARES har den totala skörden av vintergrödor höjts med 3 mt till sammanlagt 42.1 mt.
Stats Canada rapporterade att veteskörden blev 37.5 mt, det är 4.5 mt mer än i den förra prognosen och 38% mer än förra året. Det är en rekordskörd för landet och slog alltså det förra rekordet på 32.1 mt med råge. Det förra rekordet sattes 1990. Analytikerna hade förväntat sig en skörd på 33.8 mt. Ingen analytiker hade väntat sig en skörd över 35 mt.
ABARES och Stats Canada höjer global produktion med 6.2 mt. Det är väldigt mycket för bara två länder.
Vi håller fast vid vår rekommendation att ha en neutral position i förhållande till vetepriset.
Majs
Majspriset steg i veckan, trots att Kina annullerat beställningar från USA och att Kinas statistikkontor angett Kinas skörd till 217.5 mt, där USDA senast estimerade 211 mt. Tekniskt har 450 cent varit ett starkare stöd än man kunnat tro. Trenden är dock fortfarande nedåtriktad.
Argentinas sådd är 48% färdig. Normalt vore 62% sått. Lönsamheten talar, som vi påpekat tidigare för att reducera sådden av majs till förmån för sojabönor. Även vädret sägs nu verka för sojabönor.
I onsdags talades det även om att Argentina skulle sänka exportskatten på soja. Vi fann detta helt otroligt när vi hörde det. Och uppgiften dementerades sedan av både Finansdepartementet och Jordbruksdepartementet i Buenos Aires. Argentinas president och personerna kring henne gör säkerligen allt de kan för att beskatta den lilla grupp i samhället som de enkelt kan beskatta och dessutom se till att priserna på mat håller sig låga inom landet för att inte öppna för en revolution. De har ju just veckan innan kablat ut en totalt osannolikt låg siffra för veteproduktionen, som de kommer att basera exportlicenserna på, helt tydligt för att hålla priset på vete riktigt lågt under kommande år i Argentina, till glädje för konsumenterna som har det allt svårare.
Informa publicerade ett produktionsestimat för Brasilien som låg nära USDA:s 70 mt och långt från CONAB:s 78 mt. Även i Brasilien verkar ekonomin till sojans fördel, så klart.
Ekonomin i byte till soja dock kanske börjar ha en effekt på utbudet av majs under nästa år och därmed bör det påverka priset positivt också.
Det ska bli intressant att se om 450 cent håller och blir botten på den här nedgångsfasen.
Vi fortsätter med neutral rekommendation.
Sojabönor
Novemberkontraktet sjönk i veckan som gick, men ligger fortfarande på samma nivå som i slutet av oktober. 1150 cent är en nivå som priset gärna uppehåller sig kring, vad det verkar. Trenden är dock nedåtriktad och i takt med att vädret inte försämras i Brasilien, bör priset kunna fortsätta sjunka. Den allt lugnare marknaden tror vi inte kommer att vara länge. Kanske är det rapsen som visat vägen genom att börja falla.
Sådden i Brasilien är klar till 89%, förra veckan 78%. I Argentina är 66% sått, upp 16% från förra veckan.
Informas uppdaterade prognos för skörden i Brasilien 88 mt (+1.2 mt). ABIOVE ligger på 86.6 mt. USDA är på 88 mt och CONAB på 89 mt. Vi tror faktiskt mest på CONAB, eftersom de haft mest rätt hittills och bör ha bäst koll. De är inte ensamma att ligga så högt. Många andra prognosmakare ligger kring 90 mt.
USDA:s attaché i Buenos Aires uppskattade Argentinas skörd till 57.7 mt i veckan. Det ska bli intressant hur detta återspeglas i USDA:s WASDE-rapport i veckan. I den senaste WASDE-rapporten estimerades produktionen i landet till 53.5 mt.
EU har som bekant infört en bestraffande importskatt på biodiesel från Argentina. I onsdags gick ett rykte att Argentina skulle svara med att sänka exportskatten på soja och sojaprodukter, men det dementerades senare, som vi nämnt under Majs-avsnittet. Däremot har Argentinas regering föreslagit att höja inblandningen av biodiesel i dieseln från 8% till 10% inom landet för att ha någonstans att göra av biodieseln, kan man tänka.
Ekonomin är sådan att Brasilianska bönder kan komma att välja soja som andra skörd efter sojaskörden, istället för majs som är det normala. Brasilien försöker få lantbrukarna att välja vete istället och det talas om att ge statsbidrag för detta. Brasilien importerar mycket vete från Argentina, och är antagligen oroliga ur ett matsäkerhetsperspektiv, beroende på utvecklingen i Argentina och den minskade exportvolymen som Kirchner fattat beslut om.
Nedan ser vi relationen mellan priset på Nov 2014 sojabönor och Dec 2014 majs, alltså priset på SX4 dividerat med priset på CZ4. Kvoten backade lite till i veckan, från rekordet 2.55 till förra veckans 2.52 till fredagens 2.51. Trots detta är det alltså mycket mer attraktivt att odla sojabönor än majs.
Vi behåller säljrekommendation.
Raps
November 2014-kontraktet som legat i en tids stiltje, kom på fall efter Stats Canada-rapporten i onsdags. Tekniskt ser det ut som om prisfallet kan accelerera och nå ner mot 360 euro inom kort. Där bör det finnas stöd, men det kan inte heller uteslutas att priset faller ner till 350 euro per ton, basis november 2014-kontraktet.
Stats Canada rapporterade att skörden av canola blev 18 mt, 2 mt högre än i den föregående prognosen. Marknadsanalytikerkåren hade väntat sig en skörd på 16.9 mt. Det senaste rekordet var 14.6 mt, vilket nu alltså slogs med råge. Skörden i år är 30% större än förra året.
ABARES sänkte sin skörd av canola något, vilket gör att uppjusteringen av global produktion inte blir fullt ut 2 mt.
Priset på rapsfröterminen (nov) handlas nu ganska lågt i förhållande till veteterminen (nov). Rapspriset är 87% högre per ton än vete, vilket är den lägsta premien för raps för novemberleverans hittills för dessa kontrakt. När nu allt talar för ett ännu lägre pris på rapsterminer, kommer kvoten att försämras ytterligare – om inte även vetepriset faller. Vetemarknaden ser åtminstone tekniskt, starkare ut, så det talar för att raps förlorar ytterligare mark i förhållande till vete.
Nedan ser vi hur kvoten mellan novembers raps- och veteterminer utvecklat sig över tiden.
På basis av rapporterna i veckan och för att den tekniska bilden indikerar en nystart av pristrenden nedåt, går vi över till säljrekommendation på raps.
Socker
Marskontraktet på råsocker fortsatte falla och stängde veckan på den lägsta noteringen 16.59 cent per halvkilo. För en vecka sedan var priset 17.15 cent. Det är kontraktslägsta. RSI-index på 25 (<30) indikerar en översåld marknad och man kan vänta sig ett slut på prisfallet, följt av en rekyl uppåt.
Om vi däremot tittar på ”spotkontraktet”, får vi en annan bild. Nedan ser vi spotkontraktets pris de senaste fem åren.
Vi ser att den fallande trendlinjen från pristoppen i början på år 2011 är bruten och att den senaste nedgången från toppen på 20 cent är en rekyl efter den första uppgången efter att den fallande trenden avslutats. RSI ligger även i det här diagrammet extremt lågt och signalerar en kraftigt översåld marknad.
Tekniskt tyder allt på att marknaden inom kort kommer att vända uppåt. Vi förväntar oss att den prisuppgången når högre än den senaste, dvs att nästa rörelse uppåt når över 20 cent per pund.
Skörden i Brasiliens södra och centrala delar är i full gång. I takt med att sockerbruken köper in råvara ökar också behovet av att prissäkra det lagret. Det kraftiga prisfallet de senaste veckorna beror säkert till stor del på sådana lagerhedgar. Den svaga brasilianska valutan gör att priset på sockerterminer är attraktivt för producenterna i Brasilien. Brasiliens centralbank agerade emellertid på penningmarknaden för att hejda valutans fall. Lyckas detta, kan det få flödet av prissäkring att minska.
Även i Indien sker viktiga förändringar. Priset på sockerrör som bonden ska få betalt är fastslaget i en lag, men med de låga priser på socker som råder, är detta idag för högt. Den senaste tiden har två sockerbruk stängts. Sockerindustrin har framfört klagomål till regeringen, som nu har svarat. Dels ska exporten av socker ökas. Detta är negativt för världsmarknadspriset. Men det diskuteras också att öka inblandningen av etanol från dagens 5% till 10%. Detta skulle vara positivt för sockerpriset.
Det stora socker och etanolfokuserade handelshuset Czarnikow publicerade en rapport om sockermarknaden i torsdags som var mycket positiv. Czarnikows marknadsanalytiker tar fasta på att det låga priset på socker stimulerar konsumtionen. De beräknar att konsumtionen har ökat med 2.5% under år 2013, vilket är den högsta konsumtionsökningen de senaste fyra åren och närmar sig den ökningstakt som rådde innan finanskrisen slog till år 2008. Den arabiska våren slog också till och dämpade den tidigare starka konsumtionstillväxten. Mellan 2009 och 2011 låg konsumtionsökningen globalt på mindre än 1%.
Konsumtionstillväxten har enligt Czarnikow återvänt och de har justerat upp sitt efterfrågeestimat för 2013 från 172.1 mt (från maj 2012) till 175.2 mt i sin augustirapport. Det skulle innebära att de senaste årens dämpade konsumtionsökning är över och att världen har gått tillbaka till att efterfråga ca 2.5% mer socker varje år, drivet av de två faktorerna befolkningstillväxt (1% per år) och att fler får råd att unna sig socker – vilket är en konsekvens av tillväxt i tillväxtländer och lågt pris.
Den som tycker om att köpa på rekyler, kan passa på nu. Vi rekommenderar köp av SOCKER S eller BULL SOCKER X4 S för den som vill ta mer risk.
Kaffe
Kaffepriset vände ner i veckan efter två veckors uppgång. Produktionen i Colombia var i november 45% högre än förra året samma månad och den statistiken tyngde marknaden.
Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett pund arabica kaffe kommer enligt USDA att vara 147 cent under 2014. Ett långsiktigt jämviktspris bör ligga där, eller över den nivån. Ett pris på 106 cent är därmed inte långsiktigt hållbart. Marknaden tyngs dock fortfarande av den nya produktion som stimulerades av de högra priserna för tre år sedan och att länder vars odlingar drabbats eller slagits ut av bladmögelsvampen Roya, nu återigen kommer i produktion med resistenta sorter.
Från Vietnam rapporteras också om stigande produktionskostnader. Vietnamesiska Vicofa redovisade i torsdags en undersökning bland landets kaffebönder som visade att kostnaderna ökar med 15 – 20% i år. Bönorna är 8% mindre än vanligt och skörden väntas bli 15% lägre än förra året. Det lägre priset innebär att investeringarna i ny produktion minskar nästa år.
På samma sätt som Czarnikow menar, att befolkningstillväxt, lågt pris och allmän ”normalisering” av ekonomin i tillväxtländer leder till en återgång till konsumtionstillväxten avseende socker, kan man resonera att kaffekonsumtionen också bör öka. Med ett pris långt under produktionskostnad och med produktionskostnader som både i Brasilien och Vietnam ökar med uppåt 20% på årsbasis, vore det märkligt om priset på terminsmarknaden inte förr eller senare vände starkt uppåt.
Just nu är dock priset på väg ner för att testa bottennivån igen och kanske även 100 cent, en historiskt viktig teknisk stödnivå. Den som är intresserad av att köpa kaffe kan avvakta om priset når ner mot bottennivåerna och köpa där, men också se till att gå ur marknaden om priset går under 100 cent.
Generellt sett behåller vi tills vidare neutral rekommendation, till dess vi ser tecken på ett trendbrott.
[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Disclaimer
The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).
Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.
About SEB
SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.
Analys
How renewable fuels are accelerating the decarbonisation of transport

On 16 November 2022, UK’s Royal Air Force (RAF) Voyager aircraft, the military variant of the Airbus A330, took to the skies for 90 minutes over Oxfordshire. What looked like a routine test flight in its outward appearance was ultimately deemed ground-breaking. Why? It was a world-first military transporter aircraft flight, and the first of any aircraft type in the UK to be completed using 100% sustainable jet fuel.

What are renewable fuels?
Renewable hydrocarbon biofuels (also called green or drop-in biofuels) are fuels produced from biomass sources through a variety of biological, thermal, and chemical processes. These products are chemically identical to petroleum gasoline, diesel, or jet fuel.
In other words, renewable fuels are sources of energy chemically identical to fossil fuels but produced from domestic, commercial, or agricultural waste (see Figure 1 below).
Figure 1: Converting waste into energy

Why the excitement?
Renewable fuels, like renewable diesel and sustainable jet fuel, can reduce greenhouse gas emissions by around 80-90% compared to fossil fuels. And because they burn much cleaner, engine filters remain cleaner for longer reducing the need for maintenance. Furthermore, given used cooking oil, vegetable oil, processing waste, and animal fat waste are used as inputs, the production of these fuels reduces biowaste, thereby cutting emissions from landfills.
This makes renewable fuels a key component of the circular economy. Humans have largely operated on the linear model historically when it comes to utilising natural resources. The circular model, in contrast, is much less wasteful and seeks to recycle as much as possible (see Figure 2 below).
Figure 2: The Circular Economy

The most exciting thing about renewable fuels is the immediacy with which they can make an impact. The reason why they are referred to as drop-in fuels is that they can replace fossil fuels in internal combustion engines with little or no modification required. So, if supply was abundant enough, forms of transport which cannot be electrified easily like heavy duty trucks, ships, and aeroplanes can be switched across to renewable fuels making a significant improvement to the environmental footprint. According to BP, “A return flight between London and San Francisco has a carbon footprint per economy ticket of nearly 1 tonne of CO2 equivalent. With the aviation industry expected to double to over 8 billion passengers by 2050, it is essential that we act to reduce aviation’s carbon emissions.”
The challenge
Renewable fuels or biofuels are still in their infancy. This means the obvious hurdle to overcome is cost competitiveness with fossil fuels. Cost estimates vary, but figures from the International Air Transport Association (IATA) provide a useful sense for the ballpark. In May 2022, IATA stated that the average worldwide price of jet fuel is about $4.15 per gallon compared to the US average price of a gallon of sustainable aviation fuel, which is about $8.67.
So, roughly double the price of the incumbent polluting technology. This is not a bad starting point at all. Considering how rapidly the cost of energy storage in batteries has fallen in the last decade, renewable fuels could become competitive quite soon if sufficient investment is made and economies of scale are achieved. IATA also predicts that renewable fuels could make up 2% of all aviation fuels by 2025, which could become a tipping point in their competitiveness.
Businesses are acting
Businesses pursuing their own net zero targets have already started exploring renewable fuels to minimise their waste. Darling Ingredients Inc, which produces its trademark Diamond Green Diesel from recycled animal fats, inedible corn oil, and used cooking oil, was chosen by fast food chain Chick-fil-A in March 2022 to turn its used cooking oil into clean transportation fuel.
Similarly, McDonald’s entered into a partnership with Neste Corporation in 2020 to convert its used vegetable oil into renewable diesel and fuel the trucks that make deliveries to its restaurants. According to TortoiseEcofin, both Darling Ingredients and Neste have a net negative carbon footprint given emissions produced by these businesses are lower that the emissions avoided because of their renewable fuels.
A final word
Renewable fuels alone will not tackle climate change. No single solution can. But they can help us make meaningful progress. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) emphasises how crucial it is for the world to halve its greenhouse gas emissions this decade to at least have a chance of limiting global warming to 1.5oC. This means that solutions with an immediate effect have an important role to play. Biofuels can cut emissions from waste in landfills and provide much cleaner alternatives to fossil fuels to help accelerate the world’s decarbonisation efforts. They don’t require different engines to be of use. They just need funding to reach scale.
Mobeen Tahir, Director, Macroeconomic Research & Tactical Solutions, WisdomTree
Analys
SEB Metals Weekly: China Covid exit is bullish for metals

China Covid exit is bullish for metals
Softer inflation, slight macro-optimism, and China taking a rapid exit from Covid restrictions. Markets have become more optimistic. Inflation indices have eased and that has created some hopes that central banks won’t lift interest to a level that will kill the economy in 2023. Natural gas prices in Europe have fallen sharply. This has suddenly reduced energy-inflationary pressure and removed the direst downside economic risks for the region. But general market optimism is far from super-strong yet. The S&P 500 index has only gained 1.9% since our previous forecast on 1 Nov 2021, and oil prices are down nearly 10% in a reflection of concerns for global growth. China has however removed all Covid-restrictions almost overnight. It is now set to move out of its three years of Covid-19 isolation and lockdowns at record speed. Industrial metals are up 20% and the Hong Kong equity index is up 40% as a result (since 1 Nov-22). China’s sudden and rapid Covid-19 exit is plain and simply bullish for the Chinese economy to the point that mobility indices are already rebounding quickly. SEB’s general view is that inflation impulses will fade quickly. No need then for central banks across the world to kill the global economy with further extreme rate hikes. These developments have removed much of the downside price risks for metals in 2023 and we have to a large degree shifted our 2024 forecast to 2023.
Lower transparency, more geopolitics, more borders, and higher prices and exponential spikes. The first decade of this century was about emerging markets, the BRICs, the commodity price boom, the commodity investment boom, and free markets with free flow of commodities and labor with China and Russia hand in hand with western countries walking towards the future. High capex spending in the first decade led to plentiful supply and low prices for commodities from 2011 to 2020. A world of plenty, friends everywhere, free flow of everything, and no need to worry. The coming decade will likely be very different. Supply growth will struggle due to mediocre capex spending over the past 10 years. Prices will on average be significantly higher. There will be frequent exponential price spikes whenever demand hits supply barriers. Price transparency will be significantly reduced due to borders, taxes, sanctions, geopolitical alignments, and carbon intensities. Prices will be much less homogenous. Aluminium will no longer be just one price and one quality. Who made it, where was it made, where will it be consumed and what the carbon content will create a range of prices. Same for most other metals.
Copper: Struggling supply and China revival propel copper prices higher. Unrest in Peru is creating significant supply risks for copper as the country accounts for 10% of the global supply. Chile accounts for 27% of global production. Production there is disappointing with Codelco, the Chilean state-owned copper mining company, struggling to hit production targets. The Cobre Panama mine in Panama is at risk of being closed over a tax dispute between Quantum and the government. Cobre Panama is one of the biggest new mines globally over the past 10 years. The rapid exit from Covid restrictions in China is bullish for the Chinese economy and thus for copper demand and it has helped to propel prices higher along with the mentioned supply issues. The Chinese property market will continue to struggle, and it normally accounts for 20% of global copper demand while China accounted for 55% of global copper demand in 2021. While China is no longer prioritizing the housing market it is full speed ahead for solar, wind, EVs, and electrification in general. So, weakening Chinese copper demand from housing will likely be replaced by the new prioritized growth sectors. Global supply growth is likely going to be muted in the decade to come while demand growth will be somewhere between a normal 3% pa. to a strong 4% pa. to a very strong 5% pa. Copper prices will be high, and demand will hit the supply barrier repeatedly with exponential spikes as the world is working hard to accelerate the energy transition. Copper prices could easily spike to USD 15-16,000/ton nearest years.
Nickel: Tight high-quality nickel market but a surplus for a low-quality nickel. Nickel production is growing aggressively in Indonesia. The country is projected to account for 60-70% of global supply in 2030. This will become a huge and extremely concentrated geopolitical risk for the world’s consumers of nickel. Indonesia has an abundance of low-grade C2 nickel. The challenge is to convert low-quality C2 nickel to high-quality C1. We are set for a surplus of C2 nickel but the market for C1 nickel will depend strongly on the conversion capacity for C2 to C1. Low price transparency will also help to send prices flying between USD 20,000/ton and USD 30,000/ton. Strong growth in nickel production in Indonesia should initially call for prices down to USD 20,000/ton. But Indonesia is a price setter. It will account for 50% of global supply in 2023. It doesn’t make sense for Indonesia to kill the nickel price. If the nickel price drops, then Indonesia could quickly regulate supply. There should be a premium to nickel due to this. As a result, we expect the nickel price to average USD 24,000/ton in 2023. C2 to C1 conversion capacity may be strained and there should also be a monopoly premium due to the size of Indonesia. Converting C2 to C1 is however extremely carbon intensive and that could be an increasing issue in the years to come.
Zinc: Super-tight global market. European LME inventories are ZERO and zinc smelters there are still closed. European zinc smelters account for 16% of global zinc smelter capacity. Most of this was closed over the past year due to extremely high energy prices. European LME zinc stockpiles are now down to a stunning zero! The global zinc market is extremely tight. Reopening of European zinc smelting seems unlikely in H1-23 with a continued super-tight market as a result both in Europe and globally.
Aluminium: Price likely to be in the range of USD 2400 – 3200/ton and line with coal prices in China. Aluminium prices have historically been tightly tied to the price of coal. But coal prices have been all over the place since the start of 2021 with huge price differences between Amsterdam, Australia, and domestic Chinese coal prices which are now largely state-controlled. China banning imports of Australian coal, the Chinese energy crisis in 2021, and Russia’s invasion of Ukraine in 2022 are ingredients here. This sent aluminium prices flying high and low. Coal prices in China today imply a price of aluminium between USD 2400/ton and 3150/ton with the LME 3mth aluminium price nicely in between at USD 2590/ton. The global coal market should now become more orderly as China now again is accepting Australian coal. Energy costs have fallen sharply in Europe and some producers in the Netherlands have talked about possible restarts of production. China is likely to reduce its exports of primary aluminium. Energy security of supply is high on the agenda in China, and it makes no sense to emit lots of CO2 in China and indirectly export energy in the form of primary aluminium. Growth in non-China aluminium demand in the years to come will have to be covered by non-China producers which have the potential to force prices higher and away from coal as the price driver. While LME has one price for the 3mth aluminium price we’ll likely get larger and larger price differences across the world in the form of possibly extreme price premiums for example in the EU and the US.

Analys
Solid demand growth and strained supply to push Brent above USD 100/b


Brent crude had a strong end of the year as it traded at the highest level since 1 December. It is a slow start to the new year due to bank holidays and Dated Brent trades close to USD 85/b. It averaged USD 99.9/b in 2022. We expect it to average more than USD 100/b on average for the coming year amid strained supply and rebounding demand. Chinese oil demand is set to recover strongly along with re-openings while non-OECD will continue to move higher. At the moment oil looks absurdly cheap as it is cheaper than natural gas in both EU and Japan and also cheaper than coal in Australia.
Some price strength at the end of the year. The Dated Brent crude oil price index gained 2.3% on Friday with a close at USD 84.97/b. It was the highest close since 1 December. This morning it is trading slightly lower at USD 84.8/b but the market is basically void of action due to bank holidays.

Gloom and doom but IEA, OPEC and US EIA project global crude oil demand to rise between 1 m b/d and 2.2 m b/d YoY in 2023. They also expect call-on-OPEC to rise between 0.3 m b/d and 1.0 m b/d. The US EIA projects demand to increase 1 m b/d in 2023 on the back of a growth of 1.3 m b/d in non-OECD where demand in India rises by 0.2 m b/d and China by 0.6 m b/d. In China this is of course to a large degree due to re-opening after Covid-19 lock-downs. But it is still a good reminder of the low base of oil demand in non-OECD versus OECD. India last year consumed 5 m b/d which only amounts to 1.3 b/capita/year versus a world average of 4.5 b/capita/year and European demand of 10 b/capita/year. Even China is still below the world average as its demand in 2022 stood at 15.2 m b/d or 4.0 b/capita/yr. Non-OECD oil demand thus still has a long way to go in terms of oil demand and that is probably one of the things we’ll be reminded of in 2023 as Covid-19 lock-downs disappear entirely.
Solid demand growth in the face of strained supply. Important to remember is that the world has lost a huge amount of fossil supply from Russia due to the war in Ukraine. First in terms of natural gas where supply to the EU and thus to the world has declined by some 2.5 m boe/d versus pre-war levels. Secondly in terms of crude and products. The latter is of course a constant guessing game in terms of how much Russian crude and product exports has declined. The US EIA however projects that crude oil production in the Former Soviet Union will be down 2 m b/d in 2023 versus pre-Covid levels and down 1.3 m b/d YoY from 2022 to 2023. We are thus talking up to 4.5 m boe/d of lost supply from Russia/FSU. That is a huge loss. It is the reason why coal prices are still trading at USD 200 – 400/ton versus normal USD 85/ton as coal is an alternative to very expensive natural gas.
Overall for 2023 we are looking at a market where we’ll have huge losses in supply of fossil energy supply from Russia while demand for oil is set to rebound solidly (+1.0 – 2.2 m b/d) along with steady demand growth in non-OECD plus a jump in demand from China due to Covid-19 reopening. Need for oil from OPEC is set to rise by up to 1.0 m b/d YoY while the group’s spare capacity is close to exhausted.
We expect Brent crude to average more than USD 100/b in 2023. Despite all the macro economic gloom and doom due to inflation and rising interest rates we cannot help having a positive view for crude oil prices for the year to come due to the above reasons. The Dated Brent crude oil price index averaged USD 99.9/b in 2022. We think Brent crude will average more than USD 100/b in 2023. Oil is today absurdly cheap at USD 85/b. It is cheaper than both coal in Australia and natural gas both in Japan and the EU. This is something you hardly ever see. The energy market will work hard to consume more what is cheap (oil) and less of what is expensive (nat gas and coal).
Latest forecasts by IEA, OPEC and US EIA for oil demand growth and call-on-OPEC YoY for 2023. Solid demand growth and rising need for oil from OPEC.

Oil demand projections from the main agencies and estimated call-on-OPEC. More demand and higher need for oil from OPEC

EIA STEO projected change in oil demand for different countries and regions YoY to 2023

US EIA Dec STEO forecast for FSU oil production. Solid decline projected for 2023.

US commercial crude and product stocks still below normal

Total US crude and product stocks including SPR. Declining, declining, declining.

US crude and product inventories both excluding and including Strategic Petroleum Reserves

US oil sales from US SPR is now coming to an end. Will make the market feel much tighter as it really is.

Brent crude oil is absurdly cheap as it today trades below both Australian coal and natural gas in both Japan and the EU. Coal and natural gas prices should trade lower while oil should trade higher.

EU diesel prices versus natural gas prices. Could start to move towards a more natural price-balance in terms of substitution.

-
Nyheter4 veckor ago
Oljepriset ser ut att vända uppåt i mars-april
-
Nyheter1 vecka ago
Oljepriset lägre än intervallet där USA ska köpa tillbaka olja – över hela terminskurvan
-
Nyheter7 dagar ago
Den stora oljeoptimisten Goldman Sachs tror inte längre på 100 USD-olja i år
-
Nyheter4 veckor ago
Ryssland har stoppat oljeleveranserna till Polen via Druzhba-ledningen
-
Nyheter1 vecka ago
Oman tar ett stort steg i att bli en stor producent av vätgas
-
Nyheter3 veckor ago
Den sämsta apelsinskörden på 90 år i Florida
-
Nyheter2 veckor ago
Företagare kan säkra kassan genom att köpa fysiskt guld
-
Nyheter4 veckor ago
USA inför en enorm tull på rysk aluminium
johan
11 december, 2013 at 14:03
Hej,
Har en fråga angående elektricitet och elpriset. Priset påverkas ju som bekant kraftigt av väderprognoserna. Och ni hänvisar ofta till närmsta månadens väderprognoser. Varifrån får ni dessa prognoser? Skulle vara kul/intressant att veta vem som gör dessa prognoser och om det är möjligt för en privatperson att få dessa prognoser från dem.
Vänligen,
Johan