Analys
SEB – Råvarukommentarer, 28 januari 2013
Rekommendationer
Inledning
SEB:s råvaruindex var oförändrat i veckan som gick. Däremot föll dollarn, vilket medförde att certifikatet RAVAROR S, som följer indexet, föll med 1%.
Det var få råvaror som steg i pris förra veckan. Olja och raps lyckades stiga. Elpriset föll kraftigt, liksom kaffe. I båda de fallen ser vi prisfallen som rekyler i marknader som befunnit sig i konsolidering efter stora prisfall och nyligen brutit uppåt i vad som vi tror är början på en längre trend. Det är så klart många som ifrågasätter om det verkligen är dags för de här råvarorna att stiga i pris. BEAR EL X4 S steg med 22% till 105 kr per certifikat.
Elpriset föll ordentligt i veckan under påverkan av det ännu kratigare fallande tyska elpriset. Det föll i sin tur på grund av fallande produktionskostnad. Priset på utsläppsrätter nådde all time low för den här perioden. Utsläppsrätterna är nu nära nog värdelösa. Den som hoppas på högre elpriser har här ett argument. Utsläppsrätterna kan i vart fall inte längre ha en negativ inverkan på elpriset.
Inköpschefsindex, en framåtblickande “konfidensindikator” ser vi nedan för olika Eurozonen (EZ), Kina (CH), USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Generellt sett ser det ut som om väldsekonomin befinner sig ett stadium av “sen recession”. Med undantag för Hollandes socialistiska Frankrike, som fortsätter att falla. “Sen recession” innebär att framförallt energi (råolja) och industrimetaller ökar i efterfrågan. Liksom i förra veckobrevet vill vi gärna lyfta fram råolja och basmetaller / industrimetaller som marknader som kan stå inför en konjunkturell uppgång.
Råolja – Brent
Efter att ha brutit den nedåtgående motståndslinjen för över en vecka sedan, fortsatte oljepriset att stiga. Nästa motstånd väntar vid 116.89 dollar. Huvudmotståndet ligger som vi ser i diagrammet nedan vid 117.95 dollar. Fundamentalt ger den ökning i efterfrågan man kan förvänta sig när global ekonomi hämtar sig. Som vi sett ovan visar PMI-statistiken en bild som stämmer överens med ”sen recession”. Saudiarabiens produktionsminskning ger stöd. Goda inkomster i Saudiarabien, och övriga delar av den arabiska delen av OPEC, kallat AOPEC, ger möjligheter att skydda länderna mot de upprorsbrasor som uppstår här och var i den arabiska världen.
På ”bear”-sidan hittar vi den teknikrevolution som framförallt sker i USA. Ett välkänt faktum inom oljeindustrin är att bästa chansen att hitta olja har man i ett oljefält. Fracking-tekniken passar mycket bra in i den historiska erfarenheten. Sveriges ledande råvaruekonom Marian Radetzki visade i en artikel i Energy Policy juli förra året, att en stor del av oljeprisuppgången sedan 1980-talet beror på att oljeproducerande stater successivt ökat sina produktionsskatter. Därigenom har kostnaden ökat för producenterna, vilket gjort att jämviktspriset stigit på marknaden. Det intressanta med frackingtekniken är också att den sker i USA, som saknar höga produktionsskatter. En ny tekniks bättre produktionsekonomi kan slå igenom direkt i ökad produktion och därmed lägre världsmarknadspriser. Mexiko är ett land som gått längst i att mjölka ur den gamla oljeindustrin.
PEMEX har dränerats på kapital så till den milda grad att oljeriggar står obrukbara och oljeläckor fortgår på ett sätt som skulle fått BP att gå under i stämningar. Mexikos möjligheter att hantera hotet från USA är obefintliga. Det enda Saudiarabien kan göra är att minska produktionen, som de gjort. Men de kan inte göra det hur mycket som helst, då minskar intäkterna och skyddet mot en arabisk vår på hemmaplan minskar dramatiskt. Produktionsminskningen är ett kortsiktig lösning på en teknologisk innovation.
Med det sagt, är det på kort sikt i alla fall uppåt, som trenden pekar. Den som inte har köpt kan kanske vänta på en rekyl, som säkert kommer och försöka komma in i t ex OLJA S vid ett oljepris motsvarande ca 112 dollar.
Elektricitet
Elpriset, för det andra kvartalet har fallit kraftigt. Marginalkostnaden för att producera el med kol (som är en viktig fixpunkt för NordPool-priset), har som vi tidigare visat fallit kraftigt en längre tid. Den har fortsatt att falla, som vi ser i diagrammet för andra kvartalets terminskontrakt nedan. Priset hamnade i fredags på en stödnivå. Det ger en viss vägledning om att den kraftiga rekylen kanske vänds i uppgång den här veckan. Det är en mycket volatil marknad för elkraft just nu.
Elpriset i Tyskland (den svarta linjen nedan), speglar prisfallet på kol. Vi ser att prisfallet i Tyskland nu fått ner priset så pass att det börjar tynga priset på NordPool (grön linje). Båda kontrakten avser andra kvartalet och priserna är båda i euro per MWh.
Nedan ser vi terminspriset på utsläppsrätter (euro per ton koldioxid). Som vi ser har priset varit fallande en längre tid, men drabbades av en riktig genomklappning i veckan med själva ”krisen” i torsdags. Det finns ett över skott av utsläppsrätter i Europa och får man inte spara dem in i ”nästa” period, bör priset rationellt sett falla till noll. Prisfallet gör naturligtvis att det blivit ännu billigare att producera el med kol i Europa.
Källa: Bloomberg
Baksidan av prisfallet i utsläppsrätterna är att potentialen för ytterligare prisfall är begränsad av nollan. Det ger också ett visst stöd för marknaden. Den hydrologiska balansen föll i veckan ner mot -18 TWh, men ligger nu enligt Markedskraft på -8.9 TWh.
Sammanfattningsvis. CO2-marknaden ligger väldigt nära nollan och kan inte verka sänkande på elpriset längre (i någon större omfattning). Konjunkturen i världen ser ut att hämta sig, vilket kan ge stöd för kolmarknaden. Den hydrologiska balansen visar ett underskott för ”vårflodskontraktet” andra kvartalet. Det finns alltså vissa positiva faktorer som marknaden kanske väljer att ta fasta på den kommande veckan. Vi rekommenderar alltså kortsiktigt köp, för den modige.
Naturgas
Naturgasterminen på NYMEX (mars 2013) föll så som vi förutspådde förra veckan tillbaka från motståndet vid 3.60 dollar per MMBtu. Stöd finns dock vid 3.40 och det kan vara ett köptillfälle på kort sikt. Vi ser att det stora prisfallet som ägt rum i spåren av fracking-teknikens spridning i USA har stannat av vid 3 dollar. Det senaste året har priset rört sig mellan 3 och 4 dollar. 3.40 är en nivå under mitten av det intervallet. Även om det inte är i botten, ser det trots allt ut som en attraktiv prisnivå. Det europeiska gaspriset är mer än dubbelt så högt och om tillstånd för export av amerikansk LNG ges, finns en viss potential för priset i USA att hamna på en högre nivå på längre sikt.
Den som kortsiktigt vill prova på att handla naturgas, kan kanske försöka sig på ett mycket kortsiktigt inhopp i BEAR NATGAS X4 S. På längre sikt tror vi att man bör vara neutral.
Guld och Silver
Precis som vi skrev förra veckan, följde guldpriset handboksexemplen i teknisk analys och föll ner från spetsen på den triangelformation som bildades mellan september och december. Brottet var på nersidan och förrförra veckans uppgång var en klassisk rekyl upp till utbrottsnivån. Detta signalerar att ytterligare prisfall på guld är att vänta. Vi går därför över till kortsiktig säljrekommendation på guld. Stödet finns på 1629 dollar per ozt och dit i första hand tror vi priset går.
Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Situationen är snarlik den för guld. Rekyl ner till 30 dollar är att vänta. Kortsiktig BEAR-rekommendation för silver också.
Platina
Platina har konsoliderat prisuppgången i två veckor. En växande efterfrågan från biltillverkning, framförallt i Kina, ger stöd förpriset. Motsvarande efterfrågefaktor saknas för guld och silver. En återhämtning i global ekonomi verkar stödjande för platina, men eftersom oron för statsfinansiell bankrutt minskar, får detta en negativ effekt på priserna på silver och guld. Ska man vara köpt en ädelmetall är därför platina att föredra.
Det går just nu inte att ge en rekommendation på kort sikt, eftersom konsolideringsfasen fortfarande pågår. Vi får vänta och agera på utbrott från den. Sker det uppåt – köp BULL. Sker det nedåt – köp BEAR.
Notera att det finns ett tämligen välprövat och starkt motstånd på 1734 dollar. Om detta bryts inleds troligtvis en stark prisuppgång.
Nedan ser vi priset på platina i termer av guld, eller ”växelkursen” mellan XPT och XAU, valutakoderna för de två ädelmetallerna. Kvoten ligger precis på toppen från mars förra året. Det innebär att platina är ”dyrt” i förhållande till guld i ett historiskt perspektiv. Och fundamentalt är det kanske inte något fel i det. Men det kan ändå finnas en del säljordrar just vid eller bara strax ovanför dagens kursnivå.
Slutsats: avvakta utbrott från konsolideringen vad gäller platina. Relationen till guld i priset på platina indikerar att det finns motstånd på uppsidan. Ska man gissa, så kanske utbrottet för platinas del därför sker på nersidan.
Basmetaller
Den avvaktande stämningen med mer eller mindre sidledes prisrörelser fortsatte i veckan. På makrofronten redovisades ett antal positiva nyheter (vilket inte gav någon större effekt på metallpriserna). Det japanska stimulanspaketet (som liknar amerikanska Feds program för obligationsköp) är sjösatt. Amerikanska kongressen hade en omröstning i veckan gällande skuldtaksförhandlingarna som nu skjuts till maj. På fredagen väntade marknaden på resultat av hur mycket de europeiska bankerna har betalt tillbaka i förtid av krislånen, vilket visades sig vara mer än väntat. Det tyska aktivitets-indexet IFO kom in bättre än väntat. Positiva nyheter för Europa för en gång skull. HSBC:s inköpsindex för Kina kom in bättre än väntat, och har etablerat sig stabilt över 50. Det borde vara ”bäddat” för en starkare konjunktur och bättre efterfrågan på metaller.
Andra sidan av ekvationen gäller utbudet och där har det redovisats produktionssiffror från flera globala producenter, som i flera fall bekräftar farhågorna att utbudet ökar mer än väntat. Det gäller framför allt koppar, nickel och aluminium. Samtidigt är marknaden avvaktande inför eventuella nya signaler från Kina inför det nyåret i mitten av februari. Priserna var överlag nedåt under veckan, kring procenten. Den ”lysande stjärnan” är zinken som visade en uppgång på 2 %.
Koppar
Koppar har det lite trögt just nu. Varje försökt till uppgång möter motstånd. Veckan avslutas på minus 0,6 % för 3-månaders koppar på LME. Världens största kopparproducent, chilenska Codelco uttalade att de tror på överskott i år. Marknaden har haft underskott i flera år beroende på låga halter just i Chile. Men även väderrelaterade produktionsstörningar har varit ett problem i kombination med arbetsmarknadskonflikter. Codelco lyckades öka produktionen mer än väntat under Q4 vilket får marknaden att tro att utbudet nu till slut ökar. Prisnivån i relation till produktionskostnader borde leda till ökad produktion.
Men detta har sagts tidigare år och marknaden är inte helt övertygad. En indikator på gruvutbudet är den s.k. smältlönen till smältverken, som länge p.g.a. lågt malmutbud varit till smältverkens nackdel (dvs. låga smältlöner). I veckan publicerades nya gällande smältlöner som är ca 10 % högre (70 usd/ton mot förra årets 63). Det tyder på ökat utbud från gruvorna. Nytt i år är halvårsvisa avtal. Håll utkik i juni/juli hur smältlönerna utvecklas för fortsatt vägledning. Den tekniska bilden är relativt neutral för tillfället. Om LME-noteringen (3 månaders) kommer ned mot $7800 är det ett köp.
Alternativet är att avvakta ett brott på uppsidan kring $8200 (över trendlinjen), alternativt $8400 (toppen från september).
Aluminium
Aluminium följde med koppar nedåt under fredagshandeln och stänger marginellt ned på veckan. Aktörerna fokuserar på terminskurvan och den LME-relaterade kortheten från december förra året, som nu flyttats ”längre ut på kurvan”. Normalt rullas positioner 3 månader framåt vilket skulle innebära en stram marknad i mars. Nu är det istället juni som börjar bli tight.
Ur ett investeringsperspektiv gör det marknaden ovanligt svåranalyserad. Rent fundamentalt är efterfrågeutsikterna väldigt goda med positiva rapporter vad gäller efterfrågan från framför allt bil- och flygindustrin. Det som gör oss tveksamma för uppsidan är en fortsatt ökande produktion, och det kan dröja 1-2 år innan marknaden är i balans.
Zink
Zinken gick mot strömmen i veckan och är upp hela 2 %, imponerande med en i övrigt ganska medioker utveckling för basmetaller. Delvis är det en anpassning eftersom zinken fick lida mer av omviktning av råvaruindex i början av året då stora volymer skulle säljas. Tekniskt sett ser också zinken starkare ut och strävar i första hand att bryta igenom motståndet kring $2100, det verkar vara relativt svårt just nu, men vi kvarstår med bedömningen att zink har bra potential. Som vi skrivit tidigare är de största användningsområdena för zink bygg- och transportindustrin. Två områden som nu gynnas av en mer positivt syn på tillväxten i Kina och USA. Zink ligger väl placerad i det scenariot.
Vi rekommenderar köp av ZINK S eller BULL ZINK X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Man bör gå ur positionen om priset faller genom 1930 dollar per ton, som är stödet i den konsolideringsfas som varit rådande sedan prisfallet slutade i slutet av maj. Kortsiktigt bör man ta hem vinst vid motståndsnivån $2150. På lite längre sikt är potentialen större. Nästa motståndsnivå kommer in vid $2200, men målet är $2400 på 2- 3 månaders sikt.
Nickel
De senaste fundamentala rapporter vi tagit del av tyder på en marknad i balans under Q1 2013, detta tack vare att vi är inne i den säsongsmässigt starka perioden. Studier som genomförts styrker vår anekdotiska erfarenhet att perioden nov-april brukar innebära ökad efterfrågan (och stigande nickelpris). Problemet just nu är att utbudet är lite för överhängande för att ge tillräcklig hävstång på priset (detta bekräftades av produktionsdata i veckan). Nickel kan dock erfarenhetsmässigt ofta överraska med sin prisrörlighet. Den tekniska bilden ser generellt positiv ut med en tendens till ”högre bottnar”. Det blir viktigt hur marknaden beter sig i intervallet $17000 och $18000. Det viktigt att den nedre nivån håller för att hålla uppe tempot. Bryter det på uppsidan kan det ta ordentligt fart, med ett kortsiktigt mål på $19000.
Vi rekommenderar köp av NICKEL S eller BULL NICKEL X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Man bör gå ur positionen om priset faller genom 15,800 dollar per ton, som är stödet i den konsolideringsfas som varit rådande sedan prisfallet slutade i slutet av oktober. Kortsiktigt bör man ta hem vinst vid moståndsnivån $18000. På lite längre sikt är potentialen större. Nästa motståndsnivå kommer in strax under $19000.
Kaffe
Kaffepriset backade med 5% i veckan. Eftersom dollarn också försvagades föll KAFFE S med 8% till 23 kr per certifikat. Tekniskt har marknaden kommit lägre i vad som ser ut att kunna bli en trendvändning uppåt. Motståndet på 157.35 orkade marknaden inte ta sig över efter att ha varit i fallande trend så länge. Priset föll alltså tillbaka ner i veckan. Priset ser ut att vara på väg ner mot stödet på 141.85 cent per pund. När priset närmar sig tror vi det är dags att ta nya positioner i KAFFE S. Man måste dock begränsa förlusterna om det visar sig att stödet inte håller. Går priset under 141.85 cent per pund, bör man sälja.
Fokus i marknaden har länge varit Brasiliens stora skörd. Colombias problem med sjunkdomar är mindre viktigt, eftersom Brasiliens produktion är flera gånger större nuförtiden. Dessutom är kaffet numera också av lika bra eller bättre kvalitet.
Men, en stor del av Mellanamerikas kaffeodlingar är angripna av bladmögel och smittan sprider sig. Mellanamerika står för 14% av global produktion. Guatemalas president Otto Perez Molina sade i torsdags när han talade i Davos att Guatemala kan förlora en tredjedel av sin skörd pga rostangreppen. Costa Ricas president Laura Chinchilla sade att landets skörd kan bli 30 – 40% lägre än väntat pga de tilltagande rostangreppen. Trots att nyheter om möglets spridning i Mellanamerika har kommit då och då, har marknaden haft fokus helt inställt på Brasilien och det ovanliga i att skörden där ser ut att kunna bli upp emot 50.2 miljoner säckar (60 Kg), vilket är rekord för ett år med lägre väntad produktion. Kaffe är en vartannat-års-gröda.
Vi har tidigare refererat till ICO, kaffeorganisationen, som i sin senaste månadsrapport pekade på att priserna är nära botten. Vi fortsätter att dela den uppfattningen och tycker att man ska handla kaffe från den ”långa” sidan. Vi fortsätter därför att generellt sett rekommendera köp av KAFFE S, med taktiken enligt den tekniska analysen ovan.
Socker
Sockerpriset (mars 2013) fortsatte sitt prisfall i början av veckan och bröt stödet på 18.31. I onsdags vände priset tillbaka över och stängde i fredags på 18.31 cent per pund. Sockerpriset har det gemensamt med kaffe att det fallit kraftigt i pris under hela förra året. Men medan det börjar komma stödjande fundamental information för kaffet, gör det inte det för socker på samma sätt. I veckan kom t ex rännilar av nyheter som tyder på ett förslag att införa tull på etanol för att importera till EU. Vad vi förstår har det är förslaget inte gått till Kommissionen än. Vad vi erfar är att beslutet har hög sannolikhet att gå igenom.
Vi fortsätter med neutral rekommendation på socker.
För övriga jordbruksråvaror se SEB Jordbruksråvaror.
[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Disclaimer
The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).
Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.
About SEB
SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.
Analys
Nat gas up ish 100% in two weeks as supply vulnerability = reality
European gas markets are no longer repricing risk. They are pricing disruption.

Analyst Commodities, SEB
Since yesterday morning, TTF has moved violently higher. After trading around EUR 39/MWh early yesterday, the market spiked to EUR 49/MWh in the afternoon, a EUR 10/MWh move in just a few hours. That first leg higher followed reports of halted Qatari LNG production, precisely the operational vulnerability we highlighted yesterday: limited storage buffers, and Ras Laffan as an exposed target.
Later in the evening, prices retraced to around EUR 43/MWh. The second leg was even more aggressive. Overnight, TTF surged from ish EUR 43/MWh to nearly EUR 60/MWh as we write. The trigger was explicit rhetoric from an advisor to the Iranian Revolutionary Guard stating that the Strait of Hormuz is closed and that vessels attempting to transit would be targeted.
That materially shifts the probability distribution. This is no longer about shipping hesitation. This is about declared closure risk. It was some pullbacks this morning linked to reports that Chinese gas buyers are pressuring Tehran to keep the Strait open. That is logical: Asia is the primary destination for Gulf LNG. But Iran has now signaled intent. At this stage, it looks like only meaningful de-escalation from Washington would materially cap upside momentum in oil and gas.
Physical vulnerability is real. Yesterday we highlighted three core vulnerabilities:
#1 20% of global LNG trade transits Hormuz.
#2 Qatar exports ish 9-10 Bcf/d through a corridor with virtually no bypass capacity.
#3 Qatari liquefaction operates with only 1-2 days of storage buffer.
The third point ref. Qatari LNG is now central. Liquefaction trains run continuously. If vessel loading stops due to distruptions or physcial attack on infrastcutre, storage fills rapidly. Once tanks approach capacity, output must be reduced. Restarting trains is not instantaneous. i.e., maritime disruption becomes upstream supply loss as we speak.
Unlike some of the oil, LNG cannot be rerouted through pipelines in the Persian Gulf. Also, the global LNG system is narrower, more concentrated and structurally less flexible. There are no strategic LNG reserves of scale. Removing, or even temporarily freezing, ish 20% of global trade creates immediate tightening across both basins.
Europe is indirectly exposed: while 80%+ of Hormuz LNG volumes are Asia-bound, Europe is not insulated. Roughly 8-10% of European LNG imports are indirectly linked to Gulf supply. More importantly, if Asia loses Qatari volumes, it bids aggressively for US cargoes. That tightens the Atlantic basin and lifts TTF.
The backdrop is not comfortable. European storage sits around 30%, well below the ten-year seasonal average of 44%. March weather remains slightly bearish (NW Europe ~2°C above normal), which provides short-term demand relief, but weather cannot offset sustained loss of large LNG volumes.
Going forward, duration is everything. Our base case yesterday assumed 4-5 days of meaningful disruption followed by a messy partial restart. That assumption now looks optimistic if rhetoric translates into sustained closure.
Iran does have strong economic incentives to avoid prolonged closure; its own crude exports depend on the strait. But if Tehran perceives the situation as existential, economic self-interest may become secondary. That is the key swing factor.
This is ultimately an endurance game. The question is not whether the strait can be fully sealed, but how long meaningful disruption can be sustained.
At current levels, the market appears to be pricing roughly a 1-2-week disruption, effectively a fleet productivity shock (shipping delays, insurance hikes, restart lag) rather than structural long-term supply loss. If Qatari output resumes relatively quickly, TTF likely consolidates in the EUR 40-50/MWh range.
If disruption extends to one month, roughly 7 million tonnes of LNG will be removed from the market. Europe could effectively lose around 5.5 million tonnes per month through displacement effects. In that case, inventories fall more sharply and TTF moves decisively into EUR 60+/MWh territory.
A multi-month Ras Laffan outage is a different regime entirely. At that point, the system risks a 2022-style squeeze, where EUR 100/MWh and above cannot be excluded and demand destruction becomes the primary balancing mechanism.
Yesterday we framed EUR 90-100/MWh as a tail scenario. With TTF already printing near EUR 60/MWh, the gap between “tail” and “plausible stress case” is narrowing, but sustained supply loss over 1-2 weeks is still required for that scenario to materialize.
Iran has made clear that energy flows are part of its retaliation strategy. The key variable from here is endurance. Even partial choking of flows, combined with persistent strike risk, is sufficient to keep prices elevated. A prolonged period of instability would pressure global energy prices and, indirectly, US gasoline prices, a politically sensitive variable heading into US midterm elections.
i.e., unless a diplomatic off-ramp emerges, duration of disruption is now the central driver.
In short: availability of LNG exports from the Persian Gulf, and the restart timeline at Ras Laffan, are the two dominant swing factors from here. Volatility will remain elevated. The system is too concentrated and too inflexible to absorb prolonged disruption without further repricing.
Analys
Oil Is Iran’s Weapon of Choice, Aimed Straight at Trump’s Midterms
Oil is Iran’s Weapon of Choice and the US gasoline pump is part of the battlefield. Iran’s Revolutionary Guard Corps last evening declared the Strait of Hormuz for closed and that the military will set any ship on fire if it tries to pass the Strait. Iran is also escalating its retaliatory strikes across the region. Yesterday it was mostly unclear what retaliatory path Iran would take. Would oil, oil installations and the Strait of Hormuz be part of it or left alone. Now we know. Oil is Iran’s weapon of choice and it is aimed straight at President Trump’s Midterm elections. An important part of the battlefield for Iran is thus at the U.S. gasoline pump. US midterm election voters.

Brent is now unavoidably heading to $100/b and above unless Trump finds some kind of offramp, or in other words backs down. So far however, his response seems to be to double down. Extending the expected 4-5 weeks to instead ”whatever it takes”. He is digging in. And while he is doing that, the US retail gasoline prices shoots higher.
Has Trump now may destroyed the rest of his precedency? All due to hubris after Venezuela and the war against Iran last summer. This war looks like it is going totally off-track in a way he hadn’t expected. And not at all in the direction he had hoped. The U.S. Congress will this week vote on whether the President needs approval by the Congress to go to war or not. A two thirds majority vote is needed to override a veto from Trump. U.S. congressmen will have to show explicitly if they stand by Trump’s wobbly war or not.
Fully closed or partially choked? What matters is endurance. Iran may not be able to keep the Strait of Hormuz fully closed. That is at least the general assumption. But constant risk of strikes and thus choking and reduced flow will do plenty good to spike the oil price higher. It is endurance that matters. I.e. number of days with reduced flow times the number of days Iran keeps it going. And real retaliation and revenge over Trump is to keep it going all to November. All to US midterm elections. Unless Trump backs down and finds an offramp.
Analys
Imagine 35 days of this. Day after day after day
Brent up 8.5% to $79/b while TTF nat gas is up 42% to €42/MWh.
The negotiations was the bluff. So war it was. It looks like the negotiations was the real bluff. Maybe US/Israel were sincere in the sense that if Iran had accepted all the terms set by the US/Israel, then they wouldn’t have attacked. But it probably wasn’t a chance in that Iran would ever have accepted their demands. Hubris p

Brent trading with ”Symmetric risk and with an embedded silver lining scenario”. SEB’s Namik phrased the pricing of oil today as seen from the eyes of a trader: ”Symmetric risk with an embedded silver lining scenario”. I.e. the risk that war will engulf the Middle East is not really in the price. Such risk could easily add another $10-20/b to the price. Market today probably pricing a limited period of contained war and lost supply. Take profits if you were long already but don’t put on fresh longs if you were neutral. Well put and maybe the correct way to see it.
The silver lining scenario is what Trump and the market experienced last summer. It is natural that the market is embedding such a silver lining scenario in the current price. Because that is what we all experienced last summer with 12 days of war which culminated with Iran shooting some funny-rockets (pre-announced) at US military bases. That was it. Essentially Iranian capitulation. Last year.
Day after day after day for 35 days. (Trump now says 4-5 weeks of war) Imagine that what we are seeing of Middle East violence today with US war planes being shut down, rockets flying, Qatar closing all of its production of LNG, Saudi Arabia closing its biggest refinery Ras Tanura, no ships moving in or out of the Strait of Hormuz, ships being shot at over the weekend. Imagine that this happens for 35 days. Day after day after day. And that on certain days it seems like broad contagion will engulf the Middle East. That will be a long string of very, very uncomfortable days.
It all boils down to how Iran choses to play this. Defiant, enduring revenge or capitulation. How this evolves will of course boil down to what Iran choses to do. How will they play it? And how we see the situation will change from one minute to the next depending on political signals of intentions coming from the Iranian regime. Fighting back with defiance and revenge or capitulating?
An enduring quagmire seems like a smart Iranian strategy. But who can say. What sticks to my mind is the article by Nate Swanson in Foreign Affairs which I also referred to on Friday: ’Why Iran Will Escalate, U.S. Military Strikes and the Risk of a Quagmire’. It makes so much sense. Iran needs to inflict pain on its opponents to deter them from doing this again and again in the future. If they can turn this into a political disaster for Donald Trump, a quagmire of a war he cannot get himself out of, extended and enduring. Then that is payback. Preferably with elevated oil and gasoline prices as well to hurt Trump via his gasoline buying voters. Only one in four Americans supports this war. Very low versus normal 50-60% at the start of a new, well argued US war. So enduring and extending and bogging Trump down in a quagmire of hostilities in the Middle East may be the strategy of choice for Iran. Iran cannot fight back with equal military force, but it may be able to keep it going.
Closing the Strait of Hormuz? The assessment is in general that Iran do not have the capacity to do so. But a few rockets here and there will probably easily reduce the number of ships and amount of oil being shipped out through the Strait. And keeping that going over time could prove more powerful than just a short term spike to $100/b. A full closure for 25 days is 20 mb/d x 25 days = 500 mb. Choking it to a decline of 10% is 20 mb/d x 10% x 250 days = 500 mb reduction. Same result. If so we would likely have Brent around $80/b rest of year. A wider contagion and a deeper crisis would drive it higher.
-
Nyheter2 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Analys4 veckor sedanPhysical easing. Iran risk easing. But Persian Gulf risk cannot fully fade before US war ships are pulled away
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys2 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter2 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter1 vecka sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter2 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar


















