Följ oss

Analys

SEB – Råvarukommentarer, 25 juni 2013

Publicerat

den

SEB Veckobrev med prognoser på råvaror

Rekommendationer

Rekommendation på råvaror från SE-banken

*) Avkastningen avser 1:1 råvarucertifikat där de ingår i rekommendationen. I den aktuella tabellen ovan har jag tagit prisförändringen den senaste veckan sedan det förra veckobrevet publicerades.

Inledning

Kinas inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (PMI) som i maj låg på 50.8, väntas för juni i rapporten som släpps den 1 juli hamna på 50.1. Ett indexvärde >50 indikerar tillväxt. HSBC ”Flash PMI” för Kina, en slags ledande indikator, till den ledande konjunkturindikatorn PMI, som publicerades förra veckan, hamnade dock på 48.3 i förra veckan. Detta betyder att tillväxten i Kinas ekonomi håller på att avta. Kinas PMI ligger nu på den lägsta nivån på nio månader och det går rykten om en ”run on the banks”.

Beskedet från Bernanke och Fed förra onsdagen, att man kan komma att trappa ned obligationsköpen redan senare i år om den amerikanska ekonomin fortsätter att återhämta sig i linje med Feds prognos, satte de finansiella marknaderna i gungning och har gett stora prisrörelser på räntor, valutor, aktier och råvaror. På obligationsmarknaden har amerikanska räntor stigit kraftigt sedan Feds besked och räntan på en 10-årig amerikansk statsobligation ligger i just nu på ca 2.57% jämfört med ungefär 2.20% innan Feds besked i onsdags. Det är den högsta räntenivån sedan mitten på 2011 och uppgången har dragit med sig globala obligationsräntor.

På valutamarknaden följdes Feds besked av en kraftig dollarförstärkning mot flertalet valutor, men främst mot EM- och råvarurelaterade valutor. Även de skandinaviska valutorna har dragits med i rörelserna och försvagades i slutet på veckan mot främst dollarn i marknader med tunn likviditet.

Även guldpriset föll efter Fed och guldet handlas sedan i slutet på veckan under 1 300 dollar, vilket är lägre än botten från den kraftiga nedgången i april. Med minskad riskaptit reagerade också aktiemarknaderna negativ på Feds besked och sålde av under främst onsdagen och torsdagen. Det breda amerikanska aktieindexet S&P500 föll med 2.1% under förra veckan trots en uppgång de första dagarna och en försiktig återhämtning med 0.3% under fredagen. Den här veckan har inletts med nedgångar i Asien (Nikkei -0.4%) samtidigt som trycket på obligationsräntorna består.

I Brasilien har befolkningen startat vad som först såg ut att vara en revolution – riktad mot den socialistiska regeringen. Det började med en spontan urladdning i São Paulo mot höjningen av priset på redan höga bussbiljetter. I skrivande stund pågår protesterna fortfarande, men i mindre omfattning än för en vecka sedan. En lägre efterfrågan på råvaror från andra tillväxtländer, främst Kina, har drabbat råvarulandet Brasilien hårt, i kombination med den styrande presidenten Dilma Rousseffs oförutsägbara ekonomiska detaljpolitik. Priset på järnmalm, socker och kaffe har halverats på två år och priset på soja och majs sjunkit avsevärt sedan i vintras. Till den ekonomiska politikens haverier hör bland annat en skatt på betalningar till landet, ett pristak på bränsle (som drabbar energiföretag, bland annat det nästan kapsejsade flaggskeppet Petrobras), med mera. Inflationen på vanliga konsumentvaror stiger. Minnet av 90-talets inflationstakt på tusentals procent finns kvar. Börsens nedgång övergick i börskrasch för en månad sedan och valutan har rasat. På landets flagga står valspråket ”ordem e progrosso”, [ordning och framsteg] en ironi med det styre som landet har, enligt dem som protesterar. En fallande valuta innebär allt annat lika att inhemsk produktion blir mer lönsam och då ökar den produktionen. Inom jordbruksområdet handlar det om majs, soja, socker och kaffe.

Det här är det sista veckobrevet innan sommaruppehållet. Vi önskar alla en skön och lyckosam sommar i marknaden.

Råolja – Brent

Som nämnt ovan fick Bernankes tal om ett slut på QE och Kinas fallande inköpschefsindex (PMI), marknaden på fall förra veckan. Oljepriset gick ner till 100 dollar, där det finns ett tekniskt stöd.

Teknisk prognos på olja, CO future

Det verkar som om ”ingen” har någon insyn i vad som sker i Kina. På en aluminiumkonferens vi deltog i, i Amsterdam i början av förra veckan, lämnades Kina i stort sett utanför diskussionen, därför att ingen hade några konkreta fakta mer än ”7.5% tillväxt” att diskutera.

Norges Storting fattade beslut under måndagen att tillåta E&P i Barents hav, på gränsen till Ryssland. Det antas finnas stora mängder olja och framförallt gas på kontinentalsockeln där, vid mindre än 500 meters havsdjup.

Jämfört med många andra råvaror har oljepriset ännu inte korrigerats nedåt. Nedan ser vi ett diagram över kvoten oljepris / SEB:s råvaruindex. Oljepriset ligger på en ovanligt hög nivå i förhållande till andra råvaror. En kvot på 0.45 (som i diagrammet nedan), en mer ”normal” relation till andra råvarupriser, skulle innebära ett pris på 90 dollar per fat.

Oljeprisgraf

Vi väljer att återgå till säljrekommendation på olja och rekommenderar köp av BEAR OLJA X2 S.

Elektricitet

Baissen på elbörsen har fortsatt sedan förra veckobrevet och priset har kommit ner ordentligt. Som vanligt gäller att försöka vara beredd på att köpa, men att vänta på en bekräftelse på att botten är nådd. Vi fortsätter med neutral rekommendation.

Neutral rekommendation för elpris-prognos

Hydrologisk balans backade något när 10-veckors prognos enligt Markedskraft hamnade nådde upp till normal balans (röd kurva nedan).

Hydrologisk balans, 24 juni 2013

Priset har kommit ner så pass att det börjar bli intressant att köpa el, men rekommendationen blir än så länge ”neutral”.

Naturgas

Naturgaspriset har backat ner till 3.80 dollar per MMBtu, där ett tekniskt stöd finns. Vi tror att det kan vara intressant att köpa på den här nivån, men vill gärna se en bekräftelse på att prisfallet har stannat av. Rekommendationen blir därför alltjämt ”neutral”.

Neutral rekommednation för naturgaspris

Guld och Silver

Guldpriset bröt ur triangelformationen på nedsidan och föll rakt genom stödet på 1322 dollar. Tekniskt indikeras nedgång till 1200 eller därunder. Det betyder att den onödiga neutral-rekommendationen vi gav i förra veckobrevet i väntan på utbrott ur triangelformationen, går tillbaka till en säljrekommendation.

Analys på guldpris, gold spot XAU

Investerare fortsätter att likvidera sina innehav av Gold Spiders, som vi ser nedan. Det var en mycket kort paus, men när prisfallet fortsatte, fortsatte även likvideringen av guld som investering.

Investerare lividerar gold spiders ETF-fonder

Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Prisfallet har nu nått under 20 dollar.

Kursdiagram, silverpris har fallit under 20 dollar

Medan ETF:ers innahav av guld har rasat i år från 85 miljoner uns till 76 miljoner uns, har innehavet av silver knappast påverkats alls av baissen. Som mest var det 640 miljoner uns i ETF:er och det har bara minskat till 608 miljoner. Skulle silverinvesterarna få för sig att likvidera kan det få silvermarknaden på ännu mer fall. För att komma ikapp guld-ETF:erna skulle silver-EFT:erna nu behöva minska med 50 miljoner uns.

Innehav av silver i ETF-fonder

Förra veckan gick vi något onödigt över till neutral rekommendation i väntan på utbrott ur triangeln, och missade prisfallet som kom. Vi går nu tillbaka till att rekommendera såld position, dvs köp av BEAR GULD X4 S och BEAR SILVER X4 S.

Platina & Palladium

Platina föll kraftigt i veckan som gick. Prisfallet bröt flera tekniska stöd. Tekniskt är platina ”översålt”. Frågan är om det finns några fyndköpare som är modiga nog att ge sig ut och köpa.

Diagram med TA-analys på platina

Septemberkontraktet på palladium har fallit till stödet på 650 dollar per troy uns. Prisfallet har hejdats där, åtminstone temporärt, men det ser inte positivt ut och blir det en rekyl uppåt från den här nivån är det sannolikt enbart ett mycket bra tillfälle att köpa BEAR PALLAD X4 S.

Utveckling för palladium-terminen

Basmetaller

Veckans utveckling på den makroekonomiska scenen har definitivt inte gynnat metaller och andra industriella råvaror. Priserna har fallit på bred front. Basmetaller och olja är ner 3-5 % under veckan. Värst är rasen för de ädla metallerna med guldet i spetsen, som noteras ner 7 %. Silver är värst med ett ras på 9 %. Dollarn har samtidigt stigit, mot kronan ca 4 % vilket gör basmetallerna i princip är oförändrade under veckan räknat i SEK.

Bernankes tal på onsdagskvällen blev utlösande faktor för rasen under torsdagen. Utvecklingen på räntemarknaden i Kina, där korta räntor steg kraftigt i slutet av veckan, gjorde också sitt för att sprida oro. Marknaden förvånas att centralbanken (i Kina) inte släpper till likviditet i större omfattning. Minskade stimulanser från USA och en likviditetssqueeze i Kina är naturligtvis inte bra för metaller (på kort sikt). Som lök på laxen kom de preliminära inköpsindexsiffrorna (Markits) in svagare än väntat både i Kina och US.

Med lite eftertanke så är nog inte allt så nattsvart. Det faktum att FED börjar fundera på ett avslut av stimulanserna och en normalisering av räntemarknaden, är ett tecken på att tillväxten kommer och att arbetsmarknaden förbättras. Således ett tecken på bättre metallefterfrågan på lite sikt. Den amerikanska konjunkturen växer, Europa går åt rätt håll och Kina växer starkt, om än i en lägre takt än tidigare.

Trots det har det negativa stämningsläget gripit tag i marknaden, vilket riskerar att driva ner priserna ännu lägre. Avvaktan är därför på sin plats tills läget klarnat, framför allt gäller det läget i den kinesiska ekonomin.

Koppar

Om vi ser på koppar isolerat, är egentligen nyhetsflödet ganska ”positivt” i den bemärkelsen att utbudet riskerar att påverkas negativt de kommande månaderna. Det finns risk att det blir ”tight”, åtminstone tillfälligt. Grassberggruvan deklarerade force majeure för alla kopparleveranser för två veckor sedan. Gruvan stängdes på order av den Indonesiska regeringen för en översyn efter en rad dödsolyckor på senare tid (de senaste indikationerna tyder på en snarare återgång än tidigare väntat). Ett jordskred tidigare under året vid den stora Binghamgruvan i Utah US, är stängd sedan flera månader. Bristen är inte lika stor på koppar som för några år sedan, men utbudsstörningarna riskerar att få effekt, om de blir långvariga. Kinas importsiffror från förra månaden visar ett ökat intag av koppar. Delvis är det en eftersläpande säsongseffekt efter det kinesiska nyåret, men icke desto mindre en positiv information till marknaden. Det ryktas samtidigt att regeringen är ute och sonderar för att öka de strategiska inköpen (historiskt har Kina varit stor köpare när priset dippar under $7000).

Som vi skrivit tidigare har vi haft kopparn under bevakning för att gå från neutral till köp. Tekniskt sett har vi bedömt förutsättningarna som goda för kortsiktig uppgång. Trots de senaste veckornas tveksamhet, tar vi fasta på indikationer att det negativa stämningsläget kring koppar håller på att svänga om. Som vi skrivit tidigare tyder mycket på att lagren i Kina har betats av, och att avmattningen av importen är relativt snart övergående (vilket veckans siffra tyder på – se graf).

Kinas kopparimport (1000-tals ton)

Kinas kopparimport i 1000-tals ton

Vi skrev förra veckan att de senaste veckornas svaga utveckling sätter kopparn i ett mer neutralt läge i en sidledes trend. Vi skriv vidare att avvaktan kunde vara på sin plats – ”om priset faller under $7000, är det köpläge igen, framför allt om vi når nivåer kring $6800 igen”. Nu är marknaden där och testar av stödnivåerna. Med tanke på den oroliga situationen på finansmarknaden kan det vara värt att vara fortsatt på sidlinjen och bevaka utvecklingen extra noga under veckan.

Analys på kopparpris

Vi förväntar oss fortsatt hög volatilitet. Vår kortsiktiga bedömning talar för uppsidan och vi rekommenderar därför köp av BULL KOPPAR X2 S eller X4 S.

Aluminium

Priset har nu ”testat” stödnivåerna vid $1810-20 vid ett flertal tillfällen, och lyckats studsa upp, vilket vi tolkat som ett styrketecken. Förra veckans utveckling med FEDs kommentarer i kombination med oro för Kinas efterfrågan blev dock för mycket. De finansiella aktörerna fick överhanden och priset pressades under ned psykologiskt viktiga $1800- nivån. De senaste veckornas utveckling är ett tecken på att det är för tidigt att se den stora vändningen för aluminium. Lagren är för stora än så länge och det tar tid att ”beta av”. Vi ser ändå långsiktiga tecken på att marknaden dock succesivt håller på att bottna ur.

Högkostnadsproducenterna, framför allt i Kina, förväntas minska utbudet (ännu mer) om priset långvarigt stannar på nuvarande nivåer. Den största aluminiumproducenten Chalco, har redan annonserat att de stänger ytterligare produktionskapacitet motsvarande 380 tton. Den senaste prisutvecklingen aktualiserar vikten av produktions-begränsningar. 30-40 % av den globala produktionskapaciteten är enligt Alcoa olönsamt på dagens prisnivå (inklusive fysiska premier). Se grafen nedan.

Kostnad för aluminium

Långsiktigt är nivån väldigt intressant för kontraktet ALUMINIUM S (utan hävstång). Det rådande läget på den finansiella marknaden manar dock till avvaktan. Det finns risk för ännu lägre pris på kort sikt.

Prisutveckling på metallen aluminium

Zink

Situationen för zink påminner om den för aluminium, både fundamentalt och tekniskt. Vi bedömer zinken som ”billig” ur ett kostnadsperspektiv och nuvarande nivåer är mycket intressanta på lite längre sikt (6-12 månader). I det perspektivet är ZINK S (utan hävstång) att föredra. Men precis som för övriga metaller kan vi inte räkna bort ytterligare press på kort sikt i linje med det allmänna stämningsläget.

Analys på zinkpriset

Nickel

Nickel uppvisar förnyad svaghet. Priset bröt igenom stödet vid $14000 under veckan. Det verkar inte finnas någon hejd på prisfallet. Marknaden debatterar var produktionskostnaden ligger för nickelproduktionen i Kina.

Produktionstekniken av s.k. Nickel Pig Iron i Kina har utvecklats med s.k. Rotary Kiln Electric Furnaces (RKEF) teknik, vilken i genomsnitt sänker hela kostnadskurvan. På Ryans Notes Ferrolegeringskonferens i Amsterdam i förra veckan deklarerades det att nivån sannolikt ligger kring $13000. Samtidigt är de traditionella produktionsteknikerna sannolikt väldigt olönsamma på nuvarande nivåer. Att producenterna i gruvledet har problem, råder det ingen tvekan om. Vi har tidigare rapporterat om produktionsneddragningar i Australien, och det förväntas komma mer.

Klart är att effekten av RKEF-tekniken riskerar att flytta ner nivån där utbudsminskningarna verkligen får effekt. Priset har brutit viktiga stödnivåer, och vi får gå tillbaka till juli 2009 för att hitta lägre priser.3-månaders nickel noterades i $13628 som lägst på midsommarafton, men steg kraftigt mot slutet av dagen för att stänga över $14000. Vi kvarstår med bedömningen att nivåerna är mycket attraktiva på 6-12 månaders sikt. I det perspektivet är NICKEL S (utan hävstång) att föredra. Viss försiktighet rekommenderas på kort sikt med tanke på den senaste utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Nickel från juni 2012

Prisutveckling på nickel - Juni 2012 till juni 2013

Nickel från juni 2008

Utveckling på nickelpris sedan juni 2008

[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Fundamentals trump geopolitical tensions

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Throughout this week, the Brent Crude price has experienced a decline of USD 3 per barrel, despite ongoing turmoil in the Middle East. Price fluctuations have ranged from highs of USD 91 per barrel at the beginning of the week to lows of USD 87 per barrel as of yesterday evening.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Following the release of yesterday’s US inventory report, Brent Crude once again demonstrated resilience against broader macroeconomic concerns, instead focusing on underlying market fundamentals.

Nevertheless, the recent drop in prices may come as somewhat surprising given the array of conflicting signals observed. Despite an increase in US inventories—a typically bearish indicator—we’ve also witnessed escalating tensions in the Middle East, coupled with the reinstatement of US sanctions on Venezuela. Furthermore, there are indications of impending sanctions on Iran in response to the recent attack on Israel.

Treasury Secretary Janet Yellen has indicated that new sanctions targeting Iran, particularly aimed at restricting its oil exports, could be announced as early as this week. As previously highlighted, we maintain the view that Iran’s oil exports remain vulnerable even without further escalation of the conflict. It appears that Israel is exerting pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran, an action that is unfolding before our eyes.

Iran’s current oil production stands at close to 3.2 million barrels per day. Considering additional condensate production of about 0.8 million barrels per day and subtracting domestic demand of roughly 1.8 million barrels per day, the net export of Iranian crude and condensate is approximately 2.2 million barrels per day.

However, the uncertainty surrounding the enforcement of such sanctions casts doubt on the likelihood of a complete ending of Iranian exports. Approximately 80% of Iran’s exports are directed to independent refineries in China, suggesting that US sanctions may have limited efficacy unless China complies. The prospect of China resisting US pressure on its oil imports from Iran poses a significant challenge to US sanctions enforcement efforts.

Furthermore, any shortfall resulting from sanctions could potentially be offset by other OPEC nations with spare capacity. Saudi Arabia and the UAE, for instance, can collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day, although this remains a contingency measure.

In addition to developments related to Iran, the Biden administration has re-imposed restrictions on Venezuelan oil, marking the end of a six-month reprieve. This move is expected to impact flows from the South American nation.

Meanwhile, US crude inventories (excluding SPR holdings) surged by 2.7 million barrels last week (page 11 attached), reaching their highest level since June of last year. This increase coincided with a decline in measures of fuel demand (page 14 attached), underscoring a slightly weaker US market.

In summary, while geopolitical tensions persist and new rounds of sanctions are imposed, our market outlook remains intact. We maintain our forecast of an average Brent Crude price of USD 85 per barrel for the year 2024. In the short term, however, prices are expected to hover around the USD 90 per barrel mark as they navigate through geopolitical uncertainties and fundamental factors.

Fortsätt läsa

Analys

Brace for Covert Conflict

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

In the past two trading days, Brent Crude prices have fluctuated between highs of USD 92.2 per barrel and lows of USD 88.7 per barrel. Despite escalation tensions in the Middle East, oil prices have remained relatively stable over the past 24 hours. The recent barrage of rockets and drones in the region hasn’t significantly affected market sentiment regarding potential disruptions to oil supply. The key concern now is how Israel will respond: will it choose a strong retaliation to assert deterrence, risking wider regional instability, or will it revert to targeted strikes on Iran’s proxies in Lebanon, Syria, Yemen, and Iraq? While it’s too early to predict, one thing is clear: brace for increased volatility, uncertainty, and speculation.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Amidst these developments, the market continues to focus on current fundamentals rather than unfolding geopolitical risks. Despite Iran’s recent attack on Israel, oil prices have slid, reflecting a sideways or slightly bearish sentiment. This morning, oil prices stand at USD 90 per barrel, down 2.5% from Friday’s highs.

The attack

Iran’s launch of over 300 rockets and drones toward Israel marks the first direct assault from Iranian territory since 1991. However, the attack, announced well in advance, resulted in minimal damage as Israeli and allied forces intercepted nearly all projectiles. Hence, the damage inflicted was limited. The incident has prompted US President Joe Biden to urge Israel to exercise restraint, as part of broader efforts to de-escalate tensions in the Middle East.

Israel’s response remains uncertain as its war cabinet deliberates on potential courses of action. While the necessity of a response is acknowledged, the timing and magnitude remain undecided.

The attack was allegedly in retaliation for an Israeli airstrike on Iran’s consulate in Damascus, resulting in significant casualties, including a senior leader in the Islamic Revolutionary Guard Corps’ elite Quds Force. It’s notable that this marks the first direct targeting of Israel from Iranian territory, setting the stage for heightened tensions between the two nations.

Despite the scale of the attack, the vast majority of Iranian projectiles were intercepted before reaching Israeli territory. However, a small number did land, causing minor damage to a military base in the southern region.

President Biden swiftly condemned Iran’s actions and pledged to coordinate a diplomatic response with leaders from the G7 nations. The US military’s rapid repositioning of assets in the region underscores the seriousness of the situation.

Iran’s willingness to escalate tensions further depends on Israel’s response, as indicated by General Mohammad Bagheri, chief of staff of the Iranian armed forces. Meanwhile, speculation about a retaliatory attack from Israel persists.

Looking ahead, key questions remain unanswered. Will Iran launch additional attacks? How will Israel respond, and what implications will it have for the region? Moreover, how will Iran’s allies react to the escalating tensions?

Given the potential for a full-scale war between Iran and Israel, concerns about its impact on global energy markets are growing. Both the United States and China have strong incentives to reduce tensions in the region, given the destabilizing effects of a regional conflict.

Our view in conclusion

The recent escalation between Iran and Israel underscores the delicate balance of power in the volatile Middle East. With tensions reaching unprecedented levels and the specter of further escalation looming, the potential for a full-blown conflict cannot be understated. The ramifications of such a scenario would be far-reaching and could have significant implications for regional stability and global security.

Turning to the oil market, there has been much speculation about the possibility of a full-scale blockade of the Strait of Hormuz in the event of further escalation. However, at present, such a scenario remains highly speculative. Nonetheless, it is crucial to note that Iran’s oil production and exports remain at risk even without further escalation. Currently producing close to 3.2 million barrels per day, Iran has significantly increased its production from mid-2020 levels of 1.9 million barrels per day.

In response to the recent attack, Israel may exert pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran. The enforcement of such sanctions, particularly on Iranian oil exports, could result in a loss of anywhere between 0.5 million to 1 million barrels per day of oil supply. This would likely keep the oil market in deficit for the remainder of the year, contradicting the Biden administration’s wish to maintain oil and gasoline prices at sustainable levels ahead of the election. While other OPEC nations have spare capacity, utilizing it would tighten the global oil market even further. Saudi Arabia and the UAE, for example, could collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day if necessary.

Furthermore, both Iran and the US have expressed a desire to prevent further escalation. However, much depends on Israel’s response to the recent barrage of rockets. While Israel has historically refrained from responding violently to attacks (1991), the situation remains fluid. If Israel chooses not to respond forcefully, the US may be compelled to promise stronger enforcement of sanctions on Iranian oil exports. Consequently, Iranian oil exports are at risk, regardless of whether a wider confrontation ensues in the Middle East.

Analyzing the potential impact, approximately 2.2 million barrels per day of net Iranian crude and condensate exports could be at risk, factoring in Iranian domestic demand and condensate production. The effectiveness of US sanctions enforcement, however, remains uncertain, especially considering China’s stance on Iranian oil imports.

Despite these uncertainties, the market outlook remains cautiously optimistic for now, with Brent Crude expected to hover around the USD 90 per barrel mark in the near term. Navigating through geopolitical tensions and fundamental factors, the oil market continues to adapt to evolving conflicts in the Middle East and beyond.

Fortsätt läsa

Analys

OPEC+ won’t kill the goose that lays the golden egg

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Lots of talk about an increasingly tight oil market. And yes, the oil price will move higher as a result of this and most likely move towards USD 100/b. Tensions and flareups in the Middle East is little threat to oil supply and will be more like catalysts driving the oil price higher on the back of a fundamentally bullish market. I.e. flareups will be more like releasing factors. But OPEC+ will for sure produce more if needed as it has no interest in killing the goose (global economy) that lays the golden egg (oil demand growth). We’ll probably get verbal intervention by OPEC+ with ”.. more supply in H2” quite quickly when oil price moves closer to USD 100/b and that will likely subdue the bullishness. OPEC+ in full control of the oil market probably means an oil price ranging from USD 70/b to USD 100/b with an average of around USD 85/b. Just like last year.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Brent crude continues to trade around USD 90/b awaiting catalysts like further inventory declines or Mid East flareups. Brent crude ydy traded in a range of USD 88.78 – 91.1/b before settling at USD 90.38/b. Trading activity ydy seems like it was much about getting comfortable with 90-level. Is it too high? Is there still more upside etc. But in the end it settled above the 90-line. This morning it has traded consistently above the line without making any kind of great leap higher.

Netanyahu made it clear that Rafah will be attacked. Israel ydy pulled some troops out of Khan Younis in Gaza and that calmed nerves in the region a tiny bit. But it seems to be all about tactical preparations rather than an indication of a defuse of the situation. Ydy evening Benjamin Netanyahu in Israel made it clear that a date for an assault on Rafah indeed has been set despite Biden’s efforts to prevent him doing so. Article in FT on this today. So tension in Israel/Gaza looks set to rise in not too long. The market is also still awaiting Iran’s response to the bombing of its consulate in Damascus one week ago. There is of course no oil production in Israel/Gaza and not much in Syria, Lebanon or Yemen either. The effects on the oil market from tensions and flareups in these countries are first and foremost that they work as catalysts for the oil price to move higher in an oil market which is fundamentally bullish. Deficit and falling oil inventories is the fundamental reason for why the oil price is moving higher and for why it is at USD 90/b today. There is also the long connecting string of:

[Iran-Iraq-Syria/Yemen/Lebanon/Gaza – Israel – US]

which creates a remote risk that oil supply in the Middle East potentially could be at risk in the end when turmoil is flaring in the middle of this connecting string. This always creates discomfort in the oil market. But we see little risk premium for a scenario where oil supply is really hurt in the end as neither Iran nor the US wants to end up in such a situation.

Tight market but OPEC+ will for sure produce more if needed to prevent global economy getting hurt. There  is increasing talk about the oil market getting very tight in H2-24 and that the oil price could shoot higher unless OPEC+ is producing more. But of course OPEC+ will indeed produce more. The health of the global economy is essential for OPEC+. Healthy oil demand growth is like the goose that lays the golden egg for them. In no way do they want to kill it with too high oil prices. Brent crude averaged USD 82.2/b last year with a high of USD 98/b. So far this year it has averaged USD 82.6/b. SEB’s forecast is USD 85/b for the average year with a high of USD 100/b. We think that a repetition of last year with respect to oil prices is great for OPEC+ and fully acceptable for the global economy and thus will not hinder a solid oil demand growth which OPEC+ needs. Nothing would make OPEC+ more happy than to produce at a normal level and still being able to get USD 85/b. Brent crude will head yet higher because OPEC+ continues to hold back supply Q2-24 resulting in declining inventories and thus higher prices. But when the oil price is nearing USD 100/b we expect verbal intervention from the group with statements like ”… more supply in H2-24” and that will probably dampen bullish prices.

Not only does OPEC+ want to produce at a normal level. It also needs to produce at a normal level. Because at some point in time in the future there will be a situation sooner or later where they will have to cut again. And unless they are back to normal production at that time they won’t be in a position to cut again.

So OPEC+ won’t kill the goose that lays the golden egg. They won’t allow the oil price to stay too high for too long. I.e. USD 100/b or higher. They will produce more in H2-24 if needed to prevent too high oil prices and they have the reserve capacity to do it.

Data today: US monthly oil market report (STEO) with forecast for US crude and liquids production at 18:00 CET

Fortsätt läsa

Populära