Analys
SEB – Råvarukommentarer, 20 januari 2014
Rekommendationer
Inledning
Vi är särskilt positiva till platina just nu och riktigt negativa till jordbruksprodukter, och mest av alla, till rapsfrö. Priset på rapsfrö har hängt sig kvar över ett tekniskt stöd i Europa, trots att kanadensisk raps (canola) fallit med 10% mer under baisse-artade former. Vi tror att rapsfröets tekniska stöd bryts och att ”normaliseringen” av relationen till Kanadas priser sker snabbt.
Platina är den råvara vi just nu, på kort sikt, är mest positiva till. Strejkerna sprider sig bland platina-gruvorna i Sydafrika. I går kväll röstade arbetare vid ett par gruvföretag ytterligare att gå i strejk.
Kaffe kan stå inför en rekyl nedåt, men vi behåller köp på lång sikt.
Kinas BNP-tillväxt för det fjärde kvartalet publicerades i morse klockan 3. Den låg på +7.7% i årstakt, vilket var enligt förväntan. Kommentarerna runt den är att tillväxten väntas sjunka framöver. Asiatiska aktiebörser är ner en halv procent på morgonen.
USA firar Martin Luther Kings födelsedag idag och det mesta är stängt där.
Råolja – Brent
Oljemarknaden är uppdelad i två läger. Många förväntar sig en ekonomisk återhämtning i världen, vilket är helt naturligt när centralbankerna, framförallt USAs centralbank, gör så mycket för att få upp tillväxten. Andra, framförallt mer råvarumarknadsfokuserade aktörer ser till den impuls till högre produktion som det historiskt höga priset ger och potentialen för en påtaglig återhämtning i oljeproduktionen i länder i arabvärlden som pga politiska problem inte producerat till sin potential de senaste åren. De pekar också på att USA:s konsumtion av olja per person har varit konstant de senaste minst 40 åren, oavsett nivå på BNP/capita. Vi tycker att den senare gruppen har bättre argument än de makroekonomiskt drivna. Däremot ser vi ”tajmingen” som en öppen fråga, där utbudet ökar, men inte omedelbart och kanske inte förrän år 2015.
I oljebranschen är övertygelsen om lägre oljepris de kommande åren så stark att projekt t ex i Nordsjön som avser konventionell olja läggs på is nu. Sådana projekt skulle gett produktion med start 2018 – 2019. Anledningen är inte egentligen att skifferoljan konkurrerar ut ”dyr” konventionell produktion av tekniska skäl. Skillnaden är att skifferoljan utvinns i länder utan en historia av produktionsskatter. Länder med en tradition av konventionell olja har produktionsskatter, som Norge, på 50% eller mer. Efter att skatten är betald, är konventionell olja dyr i förhållande till skifferolja från länder utan så konfiskatoriska skatter. Det skulle förvåna om inte diskussionen om optimal nivå på produktionsskatten kommer igång, som den gjort i Mexiko, även i Norge och andra länder med en oproportionerligt stor oljeindustri och risk för ”Dutch Disease”.
Världsbanken har höjt prognosen för global tillväxt för 2014, vilket bör gynna efterfrågan på olja. Vi ser dock att utbuds/efterfråge-balansen för olja är mindre ansträngd under 2014 än under förra året. Vi tror inte att detta kommer att ha potential för ett väsentligt mycket lägre oljepris under 2014, men kanske under 2015. När vi närmar oss det andra kvartalet, som i regel är den svagaste perioden för oljemarknaden, kan vi få se oljepriser nere på 90 dollar per fat. Det lägsta priset på råolja under förra året var 97.69 dollar / fat och noterades den 17 april 2013.
Vi ser i månadsdiagrammet nedan, att ett brott nedåt (eller uppåt, också en möjlighet) inte är långt borta.
Råoljelagren sjönk med 7.7 miljoner fat i ondagens rapport från Department of Energy (DOE). Marknaden hade märkligt nog väntat sig en minskning på 0.7 miljoner fat. De hade antagligen inte tänkt på att den extrema kylan kunde ha en påverkan på logistiken. Förra veckan var råoljelagren mycket högre än förväntat. Å andra sidan var lagren av bränslen högre än förväntat. Nu har raffinaderierna skaffat ny olja och sålt sina produktlager. Det är antagligen helt beroende på den kyla som varit.
Som vi skrivit tidigare ökar produktionen i Libyen på ett ryckigt sätt, när olika grupper visar sitt missnöje genom att blockera oljeproduktionsfaciliteter. I veckan som gick nådde produktionen 600,000 bpd, från 210,000 bpd i december. El Sharara-fältet öppnades den 4 januari.
Jag tror att det är värt att spekulera i nedgång redan innan oljepriset har brutit ner och rekommenderar köp av BEAR OLJA X2 S.
Du har väl sett att vi nu också har minifutures med mycket hög hävstång? MINIS OLJA B S är en ”mini short” med 6.5 gångers hävstång på nedsidan. Om oljepriset går ner med 1%, ökar värdet på den här mini-futuren med nästan 6.5% (och olyckligtvis vice versa om oljepriset stiger med 1%).
Elektricitet
Elpriset har huvudsakligen handlat uppåt i veckan som gick. I fredags började marknaden stiga till en början, men föll tillbaka och stängde på dagens lägsta. Det är i regel inte ett positivt tecken.
Fredagens väderleksrapport från SMHI för dag 1-5 visar 2-4 grader lägre temperatur än normalt I konsumtionsområdena för NordPool och 40% lägre nederbörd än normalt. Tillförlitligheten är lite högre än normalt.
För dag 6-10 väntas nästan helt torrt väder, med 40% av normalt förväntad nederbörd och en temperatur på 4-6 grader under det normala. Tillförlitligheten i prognosen är något under det normala.
Hydrologisk balans ligger kvar på 8 TWh över det normala, men den torrare och kallare prognosen har sjunkit till ett överskott på 2 TWh.
Terminspriset för leverans av kol nästa år handlades något starkare i veckan som gick. Den underliggande kostnaden för att producera el, verkar alltså stadigt förbättras.
Vi rekommenderar köp av EL S på lång sikt, men tycker att man ska vara försiktig på kort sikt pga den tekniska bilden.
SEB är ensam om att erbjuda mini futures på el. Mini futures har inte daglig hävstång, utan beter sig som en värdepapperiserad depå, som innehåller en del av en termin i position och kontanter. Om positionen går emot, och stop-loss utlöses, går minifuturen till förtidslösen.
Naturgas
Naturgaspriset i USA har den senaste tiden varit en återspegling av väderleksprognoserna för vad som väntas inträffa ”om en vecka”. I torsdags gick priset upp till en topp och stängde lågt, vilket inte brukar vara positivt. Å andra sidan väntas vädret bli riktigt kallt i USA i veckan som kommer.
Basmetaller – fokus på Indonesien
Från att ha varit en ganska dyster marknad, har det den senaste tiden blivit lite mer förhoppningsfullt på basmetallmarknaden. En sådan sak som att gruvbolagen i världen under förra året minskat prospekteringsutgifterna med 30%, eller 10 miljarder dollar, tolkas positivt, därför att det sänker utbudet på sikt.
Indonesiens exportstopp har ändrat balanserna för nickel och påverkar även aluminium något. Om det är någon metall som kan gynnas av ökad tillväxt i USA, så är det nickel, eftersom rostfritt stål är en metall man förbrukar mer av även när man redan är välmående. Billigare metaller byts ut mot rostfritt.
Koppar
Koppar hamnade i skuggan av de andra metallerna den här veckan, pga fokuset på det indonesiska exportförbudet (se nickel och aluminium). Undantaget från exportförbudet, koncentrat med mer än 15% metall gör att det mesta av kopparexporten är intakt, inklusive den från den stora Grasberg-gruvan som Freeport McMoRan driver. 15% koncentrat är inte svårt att åstadkomma. Det kan dock vara värt att notera att ”downstream” verksamhet måste vara på plats innan slutat av 2017. Detta kommer att kräva stora nyinvesteringar i smältverk de kommande åren, vilket snarast skapar ett överskott, globalt på smältverk. Kopparpriset rör sig ”sidledes” för närvarande, med viss slagsida till uppsidan. Stöd kommer från fortsatt stark efterfrågan på metall på spotmarknaden. Det ser vi av att när terminer förfaller till leverans, tas metallen ut från LME:s lager (röd kurva).
Vi rekommenderar köp av KOPPAR S.
Aluminium
Marknadens fokus är på Indonesiens exportstopp och på de fysiska premierna (premien man får betala för fysisk metall, över LME:s pris). Jämfört med nickel (se nedan), har aluminiummarknaden regerat långsamt på det indonesiska exportförbudet av bauxit. Detta är förståeligt med tanke på den mindre effekten detta har på aluminiummarknaden. Indonesien levererar ungefär 20% av Kinas behov. Kina kan dock lätt få tag på bauxit från andra leverantörer. Det kan innebära lite högre kostnader med eventuellt längre transporter eller högre pris. De analytiker som räknat på det kommer fram till att följden, teoretiskt kan innebära 50 – 100 dollar högre kostnad för att producera ett ton aluminium. Priset på aluminium har under veckan gått med 50 dollar per ton!
För industrin är det viktigare hur det går med premierna för fysisk metall, som har exploderat de senaste veckorna. Premien i USA Mellanväster har ökat med 67% de senaste veckorna till 20 cent per pund. Ett pund aluminium kostar 80 cent, basis LME. I USA handlar man aluminium i pund och inte i ton. Statistik från USA antyder stark efterfrågan på aluminium. I veckan som gick annonserade LME att man kommer att notera ett terminskontrakt på den fysiska premien på aluminium. Detta finns ett behov för detta, när prisrisken är minst lika stor i premien som i själva metallen. Möjligen kan man tycka att LME borde lösa leveransproblematiken istället, men i mellantiden finns de facto ett behov för riskhanteringsinstrument.
Vi fortsätter med neutral rekommendation på aluminium.
Zink
Zinkpriset följde resten av basmetallkomplexet i veckan som gick, och steg med ytterligare 2%. Marknaden stöds av allmänt positiva nyheter, framförallt strömmen av nyheter som pekar på förbättringar i den fundamentala balansen mellan utbud och efterfrågan. ILZSG-statistiken i veckan visade på ett underskott i (högre efterfrågan än utbud) på 30 kton i november. Vad som får marknaden att tveka med att övergå i hausse-läge, är det fallande antalet annullerade lagerbevis (warrants), som signalerar mindre uttag från LME-lager framöver.
Högre bilförsäljning, där statistik har kommit som visar detta, de senaste veckorna, verkar stödjande för zinkmarknaden.
Vi rekommenderar köp av ZINK S.
Nickel
Nickelmarknaden var glödhet i veckan som gick. Priset steg med 4% efter att Indonesien faktiskt genomfört sitt exportstopp för malm. Från de lägsta nivåerna förra fredagen till toppen i torsdags är avstånedet 1400 dollar eller 10%. Folk verkar gradvis förstå innebörden av exportstoppet för nickelmarknaden. Vi har gått igenom olika rapporter på ämnet och dragit några slutsatser. För det första innebär ett fullt ut genomfört exportstopp att vi har sett bottennoteringen för nickelpriset. Nickel-innehållet i den exporterade malmen utgör 585 kt eller 29% av globalt utbud av metallen. Kina importerar ungefär 350 kt av detta och producerar 480 kt nickel som del av nickel pi giron (NPI), som går vidare till den rostfria stålindustrin. Resten av nickelmalmen kommer från Malaysia. Den Indonesiska är särskilt attraktiv pga dess höga nickelhalt, som gör RKEF-produktionen möjlig. Därför är en effekt av exportstoppet, att den gör att produktionskostnaden för NPI går upp.
Nickelmarknadens överskott beräknas vara 100 – 150 kt / år. Låt oss antaga att 150 kt av exporten till slut inte kommer ut på marknaden; erfarenheten av tidigare exportstopp är att rätt så mycket, men inte allt, kommer ut ändå. Då innebär detta att nickelmarknaden kommer i balans mellan utbud och efterfrågan i år – och att marknaden får underskott från 2015.
Nickellagren är mycket stora idag, men sentimentet kring marknaden kan gå från ganska negativt till positivt. Det finns potential för högre priser. På kort sikt har marknaden gått upp mycket och fort och det brukar följas av vinsthemtagningar och rekyl. Förra veckan nämnde vi tekniskt motstånd vid 15000 dollar, och priset har nått den nivån på bara en vecka! På kort sikt tror vi att det kan vara färdigt och att det blir en rekyl. Om vi får en sådan, kan det vara ett bra köptillfälle.
Guld
Guldet fortsätter att stiga från det tekniska stödet vid 1200 dollar och är nu nära att testa motståndet för nedgången från 1400 dollar (grön linje i diagrammet nedan). Bakgrunden till styrkan är att fackföreningen AMCU inleder strejker vid guldgruvor i Sydafrika idag, måndag. Risken för produktionsstörningar pga strejker är något som guldmarknaden inte tänkt på över huvud taget de senaste åren. Gruvproduktionen av guld är 2400 ton per år ungefär och ”lagren” av guld ca 160,000 ton. Några ton mer eller mindre har inte jättestor effekt på lagrets storlek, men det är något nytt, att det kan bli strejker.
Gulpriset gynnades också i fredags, som var den stora plus-dagen i veckan som gick, av att FED i Minneapolis sade att ”policy makers need to do more” för att simulera ekonomin. Naryana Kocerlakota vid FED i Minneapolis, som deltar i FOMC-besluten, anser att det är fel att inflationsmålet hela tiden underträffas, enligt en intervju i Financial Times. Allt sedan arbetsmarknadsstatistiken kom i USA har frågan varit om FED kommer att minska den monetära stimulansen på det sätt som de har annonserat.
Placerares innehav av guld via börshandlade fonder fortsätter att minska. I diagrammet nedan ser vi guldinnehaven som gul linje och innehaven av silver via ETF:er visas av den svarta kurvan.
Vi fortsätter tills vidare med neutral vy på guld, men förbereder oss för att gå kort på riktigt igen vid ett brott av 1200 dollar på nedsidan.
Silver
Silver har till skillnad från guld, redan nått sitt ”ordentliga stöd”, som är 1000 dollar för guld. För silver är det 20 dollar. Å andra sidan, skulle det inte vara det, får man gå ända ner till 10 dollar för att hitta nästa avgörande stöd. Silverpriset har fortsatt att röra sig sidledes. Motståndet för nedgången ligger helt nära ovanför och det ska bli intressant att se om den bryts eller om ett nytt prisfall inleds.
Vi gick över till neutral på silver förra veckan och fortsätter att hålla oss på sidlinjen till dess vi vet om det blir ett brott uppåt eller om priset vänder nedåt igen.
Platina & Palladium
Platina har fortsatt stiga i veckan, efter att vi köprekommenderade den, i och för sig troligtvis inte därför. Strejkerna i Sydafrikas platinagruvor sprider sig. Igår kom nyheten att den fackförening som organiserar majoriteten av arbetarna vid Anglo American Platinums gruvor, AMCU, röstat för att gå i strejk. Impala Platinum och Lonmin är redan drabbade. Produktionskostnaden för gruvbolagen motsvarar ungefär dagens pris, så det är svårt att se så mycket mer nedsida i priset. Bilförsäljningen rapporteras vara stark, och det gynnar platina och palladium.
Palladium handlades också upp, men befinner sig fortfarande inom det intervall som priset legat inom det senaste året. Till skillnad från platina, har vi ännu inte någon teknisk köpsignal på palladium.
Vi rekommenderar alltså köp av platina, men vi förhåller oss än så länge neutrala till palladium.
Jordbruksproduker: Odlingsväder
USA väntas få förnyat iskallt väder nästa vecka med temperaturer ner mot -20 grader C. Nu är vintervetearealerna snötäckta, så oron för utvintring är inte stor.
Argentina väntas får upp till 50 mm regn i veckan, vilket kommer precis i grevens tid för majsen.
I Europa väntas väsentligt mycket mer nederbörd, samtidigt som det kommer att vara kallare än normalt.
Mest marknadspåverkande just nu är hur vädret är i Sydamerika. Som vi sett ovan, får Argentina välbehövligt regn och i Brasilien är det normalt väder.
Vete
Vetepriset är återigen på väg ner mot det tekniska stödet på 181.40 euro i novemberkontraktet. Jag tror att stödet bryts innan vi ser bottennoteringen på kontraktet. I Chicago fortsatte priset att falla efter Matifs stängning.
Nedanför ser vi Chicagovetet (Dec 14), som stängde fredagen på 598.50 cent / bushel – under den psykologiskt viktiga nivån 600 cent.
Nedan ser vi terminskurvorna för Chicagovete och Matif, båda uttryckte i euro per ton. Återigen föll de kortare terminskontrakten, de för gammal skörd på Matif, mest av alla. De har också mest fallhöjd. När terminskurvan är i backwardation betalar inte marknaden för att någon ska lagra.
Som nämnt ovan, fortsätter likvideringen av inlagrad spannmål från i höstas. Julhelgens paus fick många att ändra sina tankebanor och sälja ut. Det har satt extra press på priserna för gammal skörd. Nedan ser vi priset på Matifs marskontrakt och novemberkontrakt och hur kvoten mellan mars och november har utvecklat sig. Marskontraktet utvecklades väsentligt bättre än november under hösten, när lantbrukare lagrade in i förhoppning om högre pris senare under säsongen. Sedan har trenden vänt. Nu ser vi att spotmarknaden befinner sig i fritt fall. Prisskillnaden har minskat från 7% till 4% sedan årsskiftet. Med tanke på att man får betala för att lagra, är det märkligt att det över huvud taget finns någon som lagrar.
I Argentina är skörden av vete klar. BAGE estimerar skörden till 10.1 mt (USDA 10.5). Argentinas valuta rasar allt fortare nu, så lantbrukarna håller nog gärna på sin reala tillgång som vetet är. Nedan ser vi en bild på priset på en dollar i den argentinska peson USD/ARS de senaste fyra åren.
Egyptens GASC genomförde den tredje tendern den här månaden och köpte 295 kt vete. De som vann var 1 last från vardera USA (SRW), Ryssland och Ukraina och 2 laster från Frankrike (med februarileverans).
GASC har hittills i år köpt 890,000 ton. Egypten importerar 9 mt årligen och har länge varit världens största importör. Det senaste året kan Kina ha gått om.
Det är naturligtvis ”bullish” news att GASC köper så aggressivt, men marknaden reagerade ändå inte. Möjligen har marknaden också noterat att det kom 18 erbjudanden att få sälja till GASC. Sammanlagd volym på över 1 mt! Det är sannerligen inte ”bullish” om man ser GASC från det hållet.
På den positiva sidan, i fredags publicerade Informa ett uppdaterat estimat för vårvetearealen. De sänkte arealen med hela 1 miA till 12.1! Prisfallet på MGX, drivet av Kanadas rekordskörd är säkert en god förklaring till ändrade planer. Arealen väntas istället gå till majs (se nedan) men ekonomin finns inte riktigt där heller. Mot den bakgrunden är nyheterna om fallande markpriser i USA inte heller förvånande.
Vi fortsätter alltså att rekommendera en kort position i vete, basis Matif.
Majs
Majspriset har backat steg för steg ända sedan det tog det stora klivet upp i fredags för en dryg vecka sedan när lagerstatistiken överraskade med att vara lägre än marknaden förväntat sig. Marknaden har fått stöd av rapporter om att priset på majs (CZ4) inte täcker produktionskostnaden för amerikanska odlare. I fredags, relativt sent, publicerade Informa uppdaterade estimat för väntad odlad areal av majs, vårvete och sojabönor. Informa höjde majsarealen med 1.4 mA till 93.3 mA. Det fick decemberterminen att falla ända till stängning, -1.3% på dagen.
BAGE angav i sin senaste rapport att 86% av sådden är klar.
Jag tror att majsarealen i Sydamerika och i USA blir mindre än vad marknaden har väntat sig. Priset på sojabönor är allt för attraktivt och om det nu på sina håll inte är lönsamt att odla majs, varför inte gå direkt till soja?
Vi fortsätter med neutral rekommendation.
Sojabönor
Sojabönorna har rekylerat upp från 1100 cent / bushel, vilket inte är förvånande om man betraktar marknaden enbart med teknisk analys. 1100 cent är en naturlig stödnivå, eftersom det är ett jämt hundratal. När stödet vid 1150 bröts, vilket var en teknisk säljsignal, blir nästa hållplats 1100. Där väntar köpordrar och man får en kortsiktig startpunkt för en rekyl. Eftersom många nu ångrar att de köpte eller inte sålde vid 1150, finns det gott om intresserade säljare när priset nu närmar sig den nivån. Jag tror inte att priset en kommer i närheten, utan vänder ner någonstans på den nivå som uppnåddes förra veckan och vi får ett nytt test av 1100 cent, som säkerligen bryts för ännu lägre priser.
Sojamjölet har verkligen ett starkt stöd på 340 dollar. Den nivån har inte på allvar brutits och det måste ske för att vi ska kunna få en riktig baisse i sojabönorna.
Sojaoljan, som rekylerat uppåt lite, föll mot slutet av förra veckan, återigen. Råoljemarknaden handlade svagt och förväntningarna för de kommande åren är att råoljepriset faktiskt inleder en nedgångsfas. Det andra kvartalet är alltid årets svagaste för råoljan och vi tror att man kan få se priser ner mot 90 dollar per fat. Det kan sätta ytterligare press på sojaoljan.
NOPA:s crush-statistik för december hamnade på 165.38 mbu, mer än vad branschen väntat sig, 163.9 mbu. Detta var initialt ”bullish”, men sedan visade det sig att utbytet av mjöl var 46.92 pund, mycket lägre än väntade 47.48.
Exportstatistiken var oväntat stark. Vi har bara en observation än så länge på ”export inspections”, och den är det korta svarta strecket till vänster i diagrammet nedan. Som vi ser ligger den på en helt egen nivå.
USA använder sina bönor i mycket snabb takt! Det borde signalera till amerikanska bönder att sojabönor är grödan som efterfrågas. Trots detta rapporterade Informa i fredags att amerikanska lantbrukare planerar att odla något mindre sojabönor än de uppgav till förra Informa-rapporten. Det var dock bara några hundratusen acres mindre än vid förra rapporten, kanske inom felmarginalen för undersökningen.
BAGE sänkte sitt arealestimat för sojabönor något. De angav att sådden är i det närmaste avklarad på 96%.
Med tanke på rapporterna om att den amerikanske lantbrukaren inte kan göra vinst efter kostnader med majs, är det troligt att intresset för att odla sojabönor ökar. Vi har under lång tid lyft fram temat om ett byte från majs till soja och det verkar som om det blir allt mer aktuellt.
Vi behåller säljrekommendation.
Raps
November 2014-kontraktet på raps ligger precis på det tekniska stöd som bottennoteringen i månadsskiftet juli/augusti också vände upp från. Det skulle inte förvåna om det kom en rekyl uppåt från den här nivån, men fundamenta är överlag negativa med kraftigt fallande pris på canola i Winnipeg. Vänds förra veckans återhämtning i sojabönorna till en ny nedgång, är det svårt att se att rapsfrömarknaden ska kunna hålla emot. Det förefaller nästan uppenbart att rapsen kommer att bryta nedåt och kanske nå 300 euro.
Terminskontrakten på Canola i Winnipeg har fortsatt att falla fritt. Rapsen på Matif har inte hängt med. Sedan november har skillnaden i pris i euro per ton ökat från 2.5% (premie för Matif) till en premie på 12.7%. Det finns alltså 10% kursfallspotential i rapspriset för att nå tillbaka till den relation mellan de två marknadernas pris. Relationen har under hela förra året legat väldigt stadigt på mellan 0% premie och 5% premie. Matif-marknaden har hängt upp sig på det tekniska stödet vid 350 euro. Rapsterminerna är en uppenbar säljkandidat. 10% övervärdering av Matif motsvarar alltså 35 euro per ton! Och det prisfallet i Matif kan komma att ske väldigt snabbt när 350 euro bryts.
Vi fortsätter med säljrekommendation och upprepar den!
Socker
Marskontraktet på råsocker backade i veckan till en ny bottennotering, men har sedan i onsdags funnit stöd på en nivå strax över 15 cent. Sockermarknaden verkar vara välförsedd.
Kaffe
Kaffepriset har fortsatt att rekylera något, men inte så mycket som det finns potential för. I veckan har kommit rapporter som indikerar att de senaste månadernas prisuppgång har diskonterat för mycket av en vändning i marknaden som ännu inte visar tecken på att inträffa. Brasiliens skörd har t ex justerats upp. Risken är stor att den här optimismen vänds i besvikelse med ännu lägre pris som följd, på samma sätt som skedde i marknaden för socker tidigare i höstas. Fundamentalt sett har sockermarknaden närmare till att balans mellan utbud och efterfrågan än kaffe. Visserligen är kostnaden för att producera kaffe mycket högre än priset, men det produceras trots allt för mycket kaffe i världen i förhållande till vad som konsumeras, fortfarande. Risken den här veckan är på nedsidan. Ur ett tekniskt perspektiv skulle priset lätt kunna falla tillbaka till 110-centsnivån, eller rentav testa bottennivån. Ur teknisk synvinkel ska man naturligtvis inte heller utesluta att priset bryter den motståndet på nedsidan. Priset ligger precis under (röd linje i diagrammet nedan). I dagsläget är förmodligen neutral position (ingen alls) bäst, men man bör försöka köpa om priset bryter motståndet.
Med reservation för att vi tror att det mest sannolika är en rekyl nedåt i veckan som kommer, tror vi ändå att kaffe är köpvärt på länge sikt och behåller därför köprekommendationen.
[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Disclaimer
The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).
Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.
About SEB
SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.
Analys
Brent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
Brent is climbing higher. Front-month is at USD 106.3/bl this morning, close to a weekly high and a USD 9/bl jump from Mondays open. This is the move we flagged as a risk earlier in the week: the market shifting from ”a deal is around the corner” to ”this is going to take longer than we thought”.

Analyst Commodities, SEB
During April, rest-of-year Brent remained remarkably stable around USD 90/bl. A stability which rested on one single assumption: the SoH reopens around 1 May. That assumption is now slowly falling apart.
As we highlighted yesterday: every week of delay beyond 1 May adds (theoretically) ish USD 5/bl to the rest-of-year average, as global inventories draw 100 million barrels per week. i.e., a mid-May reopening implies rest-of-year Brent closer to USD 100/bl, and anything pushing into June or July takes us meaningfully higher.
What’s changed in the last 48 hours:
#1: The US military has formally warned that clearing suspected sea mines from SoH could take up to six months. That is a completely different timescale from what the financial market is pricing. Even a political deal tomorrow does not immediately reopen the strait.
#2: Trump has shifted his tone from urgency to ”strategic patience”. In yesterday’s press conference: ”Don’t rush me… I want a great deal.” The market is reading this as a president no longer feeling pressured by timelines, with the naval blockade running in the background.
#3: So far, the military activity is escalating, not de-escalating. Axios reports Iran is laying more mines in SoH. The US 3rd carrier strike group (USS George H.W. Bush) is arriving with two countermine vessels. Trump yesterday ordered the US Navy to destroy any Iranian boats caught laying mines. While CNN reports that the Pentagon is actively drawing up plans to strike Iranian SoH capabilities and individual Iranian military leaders if the ceasefire collapses. i.e., NOT a attitude consistent with an imminent deal!
Spot crude and product prices eased off the early-April highs on a combination of system rerouting and deal optimism. Both now weakening. Goldman estimates April Gulf output is reduced by 14.5 mbl/d, or 57% of pre-war supply, a number that keeps getting worse the longer this drags on.
Demand-side adaptation is ongoing: S. Korea has cut its Middle East crude dependence from 69% to 56% by pulling more from the Americas and Africa, and Japan is kicking off a second round of SPR releases from 1 May. But SPRs are finite.
Ref. to the negotiations, we should not bet on speed. The current Iranian leadership is dominated by genuine hardliners willing to absorb economic pain and run the clock to extract concessions. That is not a setup for a rapid resolution. US/Israeli media briefings keep framing the delay as ”internal Iranian divisions”, the reality is more complicated and points toward weeks and months, not days.
Our point is that the complexity is large, and higher prices have only just started (given a scenario where the negotiations drag out in time). The market spent April leaning on the USD 90/bl rest-of-year assumption; that case is diminishing by the hour. If ”early May reopening” is replaced by ”June, July or later” over the next week or two, both crude and products have meaningful room to reprice higher from here. There is a high risk being short energy and betting on any immediate political resolution(!).
Analys
Market Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
Down on Friday. Up on Monday. The Brent June crude oil contract traded down 5.1% last week to a close of $90.38/b. It reached a high of $103.87/b last Monday and a low of $86.09/b on Friday as Iran announced that the Strait of Hormuz was fully open for transit. That quickly changed over the weekend as the US upheld its blockade of Iranian oil exports while Iran naturally responded by closing the SoH again. The US blew a hole in the engine room of the Iranian ship TOUSKA and took custody of the ship on Sunday. Brent crude is up 5.6% this morning to $95.4/b.

The cease-fire is expiring tomorrow. The US has said it will send a delegation for a second round of negotiations in Islamabad in Pakistan. But Iran has for now rejected a second round of talks as it views US demands as unrealistic and excessive while the US is also blocking the Strait of Hormuz.
While Brent is up 5% this morning, the financial market is still very optimistic that progress will be made. That talks will continue and that the SoH will fully open by the start of May which is consistent with a rest-of-year average Brent crude oil price of around $90/b with the market now trading that balance at around $88/b.
Financial optimism vs. physical deterioration. We have a divergence where the financial market is trading negotiations, improvements and resolution while at the same time the physical market is deteriorating day by day. Physical oil flows remain constrained by disrupted flows, longer voyage times and elevated freight and insurance costs.
Financial markets are betting that a US/Iranian resolution will save us in time from violent shortages down the road. But every day that the SoH remains closed is bringing us closer to a potentially very painful point of shortages and much higher prices.
The US blockade is also a weapon of leverage against its European and Asian allies. When Iran closed the SoH it held the world economy as a hostage against the US. The US blockade of the SoH is of course blocking Iranian oil exports. But it is also an action of disruption directed towards Europe and Asia. The US has called for the rest of the world to engaged in the war with Iran: ”If you want oil from the Persian Gulf, then go and get it”. A risk is that the US plays brinkmanship with the global oil market directed towards its European and Asian allies and maybe even towards China to force them to engage and take part. Maybe unthinkable. But unthinkable has become the norm with Trump in the White House.
Analys
TACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
Wild moves yesterday. Brent crude traded to a high of $114.43/b and a low of $96.0/b and closed at $99.94/b yesterday.

US – Iran negotiations ongoing or not? What a day. Donald Trump announced that good talks were ongoing between Iran and the US and that the 48 hour deadline before bombing Iranian power plants and energy infrastructure was postponed by five days subject to success of ongoing meetings. Iranian media meanwhile stated that no meetings were ongoing at all.
Today we are scratching our heads trying to figure out what yesterday was all about.
Friends and family playing the market? Was it just Trump and his friends and family who were playing with oil and equity markets with $580m and $1.46bn in bets being placed by someone in oil and equity markets just 15 minutes before Trump’s announcement?
Was Trump pulling a TACO as he reached his political and economic pain point: Brent at $112/b, US Gas at $4/gal, SPX below 200dma and US 10yr above 4.4%?
Different Iranian factions with Trump talking with one of them? Are there real negotiations going on but with the US talking to one faction in Iran while another, the hardliners, are not involved and are denying any such negotiations going on?
Extending the ultimatum to attack and invade Kharg island next weekend? Or, is the five day delay of the deadline a tactical decision to allow US amphibious assault ships and marines to arrive in the Gulf in the upcoming weekend while US and Israeli continues to degrade Iranian military targets till then. And then next weekend a move by the US/Israel to attack and conquer for example the Kharg island?
We do not really know which it is or maybe a combination of these.
We did get some kind of TACO ydy. But markets have been waiting for some kind of TACO to happen and yesterday we got some kind of TACO. And Brent crude is now trading at $101.5/b as a result rather than at $112-114/b as it did no the high yesterday.
But what really matters in our view is the political situation on the ground in Iran. Will hardliners continue to hold power or will a more pragmatic faction gain power?
If the hardliners remain in power then oil pain should extend all the way to US midterm elections. The hardliners were apparently still in charge as of last week. Iran immediately retaliated and damaged LNG infrastructure in Qatar after Israel hit Iranian South Pars. The SoH was still closed and all messages coming out of Iran indicated defiance. Hardliners continues in power has a huge consequence for oil prices going forward. The regime has played its ’oil-weapon’ (closing or chocking the Strait of Hormuz). It is using it to achieve political goals. Deterrence: it needs to be so politically and economically expensive to attack Iran that it won’t happen again in the future. Or at least that the US/Israel thinks 10-times over before they attack again. The highest Brent crude oil closing price since the start of the war is $112.19/b last Friday. In comparison the 20-year inflation adjusted Brent price is $103/b. So Brent crude last Friday at $112.19/b isn’t a shockingly high price. And it is still far below the nominal high of $148/b from 2008 which is $220/b if inflation adjusted. So once in a lifetime Iran activates its most powerful weapon. The oil weapon. It needs to show the power of this weapon and it needs to reap political gains. Getting Brent to $112/b and intraday high of $119.5/b (9 March) isn’t a display of the power of that weapon. And it is not a deterrence against future attacks.
So if the hardliners remain in power in Iran, then the SoH will likely remain chocked all the way to US midterm elections and Brent crude will at a minimum go above the historical nominal high of $148/b from 2008.
Thus the outlook for the oil price for the rest of the year doesn’t depend all that much of whether Trump pulls a TACO or not. Stops bombing or not. It depends more on who is in charge in Iran. If it is the hardliners, then deterrence against future attacks via chocking of the SoH and high oil prices is the likely line of action. It is impacting the world but the Iranian ’oil-weapon’ is directed towards the US president and the the US midterm elections.
If a pragmatic faction gets to power in Iran, then a very prosperous future is possible. However, if power is shifting towards a more pragmatic faction in Iran then a completely different direction could evolve. Such a faction could possibly be open for cooperation with the US and the GCC and possibly put its issues versus Israel aside. Then the prosperity we have seen evolving in Dubai could be a possible future also for Iran.
So far it looks like the hardliners are fully in charge. As far as we can see, the hardliners are still fully in control in Iran. That points towards continued chocking of the SoH and oil prices ticking higher as global inventories (the oil market buffers) are drawn lower. And not just for a few more weeks, but possibly all the way to the US midterm elections.
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna


































