Nyheter
Rysslands största sockerproducent köper svenska aktier

Det på First North noterade Agrokultura (tidigare Alpcot Agro) är under en hemlighetsfull uppköpsattack. Det mesta tyder nu på att det är Rysslands största sockerproducent Prodimex som köper aktier. Under veckan har det ibland flera gånger samma dag kommit nya uppgifter om att transaktioner skett som alla pekar på Prodimex ökat, och nu borde ha omkring 30 procent av aktierna.
Agrokultura har som verksamhet att investera i jordbruksmark och producera jordbruksprodukter, i Ryssland och Ukraina. Aktien har stigit kraftigt, men är samtidigt lång från tidigare kursnivåer.
Prodimex är Rysslands största sockerproducent och har tidigare haft planer på att börsnotera sig, men har missgynnats av att vara så ensidigt fokuserat på socker. Förberedelser har gjorts sedan 2006 men har ännu inte lett till någon notering, där det senaste försöket ska ha gjorts i 2011. Rusagro, ett annat ryskt jordbruksbolag, noterade sig då, och erbjöds en mycket bättre värdering av marknaden då de var mer diversifierade.
”Företaget kan komma att värderas med en rabatt jämfört med konkurrenten Rusagro eftersom det inte har diversifierat mot kött och spannmål, som Rusagro”, skrev Bloomberg med hänvisning till insatta källor enligt Direkt.
Agrokulturas aktiekurs har varit pressad och det upplevs därför på den svenska marknaden somm att denna nya köpare kanske kan få för sig att köra med någon form av fulspel för att komma över bolaget billigt. Oron blir självklart extra stor med tanke på att någon aktör som inte inte identifierat sig köper 30 procent av aktierna. Det är bara via obekräftade uppgifter som köparen identifierats som Prodimex, alternativt att det är ägarkretsen bakom Prodimex som köpt.
För Prodimex skulle Agrokulturas tillgångar och verksamhet hur som helst passa bra in, bolaget skulle få den diversifiering som marknaden velat se.
Det roligaste scenariot av det som pågår vore om Prodimex på acceptabla villkor gör ett omvänt förvärv av Agrokultura och blir listat på First North. Men det går väl även att se ett flertal negativa utfall. Samtidigt verkar flera ägare bara vara nöjda över att bli av med den gamla surdegen Agrokultura till en aktiekurs som i alla fall är högre än på senare tid.
Agrokulturas historik enligt deras hemsida
2006 Bolagets grundas under namnet Alpcot Agro
2007 Snabb expansion mot bakgrund av stort intresse från investerare
Företaget inbringade i tre nyemissioner 228, 270 respektive 360 miljoner kronor. Vid slutet av 2007 kontrollerade bolaget omkring 93 000 hektar mark i Lipetsk, Tambov, Voronezh och Volgograd-regionerna i Ryssland. På grund av att verksamheten startade först sent på våren, blev skörden obetydlig.
2008 Fortsatt expansion under första halvan av 2008, som sedan bromsades in
Arbetet med att ta kontroll över ytterligare mark fortgick under våren. I maj tog bolaget in ytterligare 520 miljoner kronor. När finanskrisen nalkades bromsades alla expansionsplaner, men innan dess hade bolaget även etablerat en närvaro i Ukraina. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 135 000 hektar åkermark i Ryssland efter att ha etablerat verkamhet i regionerna Kurgan och Kursk, samt 4 600 hektar i Ukraina. Årets skörd omfattade 55 600 hektar.
2009 Fokus på konsolidering och att strukturera markinnehavet
Mark under kontroll i Ryssland och Ukraina utökades till 170 000 respektive 7 400 hektar. Årets skörd omfattade 72 000 hektar. I oktober noterades bolagets aktie på Nasdaq OMX First North i Stockholm.
2010 Förvärv i Kaliningrad och Ukraina. Svår torka i Rysslands inland.
Bolaget tog in 235 miljoner kronor i januari för att finansiera ett förvärv i Kaliningrad och att fortsätta expansionen i Ukraina. Under sommaren drabbades Ryssland av den värsta torkan på ett sekel. Årets skörd omfattade 71 000 hektar. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 188 700 hektar mark i Ryssland och 15 800 hektar i Ukraina.
2011 Investeringar som fokuserade på Ukraina och djurhållningen i Ryssland
Bolaget tog in 322 miljoner kronor i en företrädesemission i april., för att konsolidera växtodlingen i Ryssland, återbetala konvertibla skuldebrev, expandera djurverksamheten i Ryssland och att öka den skördade landarealen i Ukraina till omkring 19 400 hektar 2011. Totalt skördade Agrokultura omkring 91 400 hektar 2011.
2012 Förvärv i Ukraina
I januari 2012 förvärvade bolaget Landkom International plc vilket närapå fyrdubblade bolagets ukrainska verksamhet. Som en följd av förvärvet är verksamheterna i Ryssland och Ukraina av ungefär likartad storlek i termer av omsättning vilket skapat en mer balanserad struktur i Koncernen. De nya ukrainska tillgångarna ökade bolagets skördade areal under 2012 till 126 000 hektar.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter2 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet