Nyheter
Oroligt elpris under händelserik månad

De senaste tio åren har priset i snitt ökat med 6 procent från augusti till september, men i år fick vi en nedgång på 9 procent och elen levererades därmed till ett snittpris på 32,9 €/ MWh i Norden. Det skriver Entelios och fortsätter nedan.

Tvivel kring fransk kärnkraft, tvärstopp för nederländskt gasfält och explosioner på saudiarabiskt oljeraffinaderi. Detta är bara en del av allt som fick elpriserna att fluktuera i september.
Kraftmarknaden i september präglades av en serie oväntade händelser med ett gemensamt drag: De skapade osäkerhet vilket påverkade priserna på kraftmarknaden på både kort och lång sikt.
På spotmarknaden gick priserna faktiskt ner i september, jämfört med augusti. De senaste tio åren har priset i snitt ökat med 6 procent från augusti till september, men i år fick vi alltså en nedgång på 9 procent och elen levererades därmed till ett snittpris på 32,9 €/ MWh i Norden.
Som alltid är en stor del av nedgången i spotpriset kopplad till vädret, september bjöd på avsevärt mer nederbörd än normalt, något som har pressat de nordiska priserna. Trots att priserna i Tyskland faktiskt har ökat under den här perioden har förbättringen i resursbalansen här hemma haft större effekt på spotpriset.
Fransk kärnkraft
Men september har handlat om mycket annat än bara regnväder. Månaden präglades också av flera händelser som både påverkade priserna i Europa och fick konsekvenser för de nordiska framtidspriserna.
En av de stora nyheterna kom från den största kraftproducenten i Frankrike, EDF, som driver hela 58 kärnkraftreaktorer. EDF rapporterade om en upptäckt som ledde till tvivel på kvaliteten på delar som används i flera av deras reaktorer. Därmed uppstod det osäkerhet om huruvida EDF skulle klara att upprätthålla sina kraftleveranser under den kommande vintern.
Detta gjorde snabbt avtryck på kraftbörsen, de franska framtidspriserna gjorde gick upp kraftigt och drog med sig de andra europeiska kraftpriserna, som i sin tur bidrog till att dra upp de nordiska priserna. Efteråt har EDF kommit med lugnande besked till marknaden vilket har gjort att priserna har gått ner en del igen.
Stramare gasmarknad framöver
Europas största landbaserade gasfält, Groningen, ligger i den norra delen av Nederländerna. Utvinning av gas från det här fältet har under senare år orsakat flera jordskalv med påföljande lokala protester mot verksamheten. Myndigheterna har nu beslutat att stoppa utvinningen från fältet flera år tidigare än man ursprungligen planerat och nedtrappningen startas omedelbart. Konsekvensen är ett något reducerat gasutbud i Europa redan denna vinter.
Längre österut iEuropa skapar gas andra rubriker, ett domstolsbeslut i EU har slagit fast att gasimporten från det ryska bolaget Gazprom genom gasrörledningen Opal (via Östersjön och ner genom östra Tyskland) måste begränsas. För att upprätthålla exporten till Europa måste därför ryssarna förhandla med Ukraina för att öka kapaciteten hos de gasrör som går genom Ukraina.
Skutt i oljepriset
Så till månadens mest dramatiska faktor, angreppet på oljeinstallationer i Saudiarabien skapade den största uppgången i oljepriset någonsin. Denna branta höjning påverkade omedelbart andra råvarupriser och ökade sist men inte minst framtidspriserna på den nordiska kraftmarknaden.
De senaste dagarna har vi fått information om att skadorna på oljeinstallationerna har åtgärdats och att man förväntar sig en återgång till full kapacitet inom kort. Detta bidrar till att lugna marknaden och priserna går ner. Oljepriset är nu tillbaka på nästan samma nivå som före angreppet.
Summan av alla dessa händelser är hög risk för stora fluktuationer (volatilitet) i priserna. Men vi ser nu att priserna i hög grad har gått ner igen, utom vissa riskpåslag som fortfarande har lagts på priserna.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige