Följ oss

Nyheter

Nedskrivningar hos guldproducenterna?

Publicerat

den

Guldfärg

Den som har satsat på guld och guldproducerande företag kunde inte vänta på att 2013 skulle ta slut snabbt nog. 2013 var året då tolv års uppgång i guldkursen tog slut på ett minst sagt abrupt sätt.

Guldprisets utveckling år 2013 - London fixETF-fonden SPDR Gold Shares (GLD) har rasat med 27,7 procent och guldproducenterna har fallit betydligt mer än så, Market Vectors Gold Miners ETF (GDX) har till exempel rasat med nästan 54 procent. Det stora raset har gjort att många investerare väljer att titta närmare på guldproducenterna eftersom de nu ser ut att vara billiga i förhållande till sina bokförda värden. Många contrarians väljer också att se närmare på de sektorer som rasat mest eftersom det inte är ovanligt att förra årets förlorare blir detta års kursvinnare.

Detta sätt att investera är inget som kan rekommenderas. En viss försiktighet är att föredra eftersom det fallande guldpriset har gjort att många redan tidigare hårt ansatta guldproducerande företag kan tvingas att tillgripa tillgångsnedskrivningar. Ett lägre guldpris slår också direkt mot sista raden i resultaträkningen hos de guldproducerande företagen. Världsmarknadspriset på guld styr också vilka fyndigheter och gruvor som kommer att bearbetas i framtiden, faller priset för lågt så finns det fyndigheter och gruvor som kommer att vara olönsamma. Detta fungerar även åt andra hållet, att vissa fyndigheter och gruvor kommer att bli mer intressanta när världsmarknadspriserna stiger.

Även om olika företag, fyndigheter och gruvor har olika lönsamhetsnivåer så kommer ett guldpris som faller under 1 200 USD per troy ounce att leda till att flera producenter tvingas minska eller stänga ned sin produktion.

Reserverna styr värderingen

Reserver utgör en inte obetydlig del av värdet för ett gruvföretag, oavsett om det är fråga om en guldproducent eller om det är frågan om en annan råvara. Om en råvaruproducent inte ersätter eller ökar de reserver som utvinns årligen så kommer de kvarvarande reserverna att minska och därmed den återstående tiden som företaget kan bedriva sin verksamhet.

I Financial Times kunde vi nyligen läsa att två av de största guldproducenterna, Barrick Gold (NYSE: ABX) och Newmont Mining (NYSE: NEM), baserade sina reservberäkningar på guldpriser på 1 500 respektive 1 600 USD per troy ounce, en bra bit högre än de cirka 1 200 USD som guldet handlas till i dag. Båda dessa aktier ingår som innehav i GLD, tillsammans utgör de nästan en fjärdedel av denna börshandlade fonds innehav.

Silverprisets utveckling år 2013, London FixFinancial Times förtäljer även att Kinross (NYSE: KGC) baserat sin senaste reservberäkning på en guldkurs om 1 200 USD per troy ounce. Kinross är det nionde största innehavet i GDX med en vikt på 4,2 procent.

Inte heller de företag som är verksamma inom silver är immuna mot kommande nedskrivningar, efter det senaste årets fall i silverpriset ligger även dessa företags reservberäkningar långt över gällande marknadspriser.

Den börshandlade fonden Global X Silver Miners ETF (SIL) har fallit med mer än femtio procent under 2013.

Nyheter

Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Publicerat

den

Litium och prisgraf

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.

Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.

Fortsätt läsa

Nyheter

700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Publicerat

den

Jämtkrafts huvudkontor

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.

– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.

Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle

Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.

– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.

700 timmar med negativa elpriser skapar problem

Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.

År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.

Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.

Fortsätt läsa

Nyheter

SGU vill att uranförbudet upphävs

Publicerat

den

Uran

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.

Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.

Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.

– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.

SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.

– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.

SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära