Nyheter
Mjölk – inte bara bra för benen…
En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.
Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter
Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA
Produktion och priser på mjölk
Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA
Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.
Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.
Historiska mjölkpriser 2003 – 2006
Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.
Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?
- McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
- Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
- Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.
Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?
- Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
- AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.
Nya exportmarknader
En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.
Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.
Handel i mjölkterminer
Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.
- Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
- Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
- Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
- Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.
I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.
Milk Class III
Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.
Mjölk klass III går till leverans varje månad året om
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.
Daily Price Limit
0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.
Trading Hours
- Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
- Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange
Last Trading Day
Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.
Leveranskvalité
Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.
Klass IV-mjölk
Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.
Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.
Daily Price Limit
0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.
Trading Hours
- Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
- Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.
Last Trading Day
Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.
Leveranskvalité
Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.
Nyheter
Viscariagruvan får strategisk status av EU
EU-kommissionen har utsett Viscariagruvan i Kiruna, som planeras öppna 2028, till ett strategiskt projekt enligt Critical Raw Materials Act (CRMA). Beslutet bekräftar gruvans betydelse för Europas försörjning av koppar.
Statusen innebär ett formellt erkännande av Viscariagruvans betydelse för EU:s råvaruförsörjning och kan bidra till effektivare myndighetsprocesser och bättre förutsättningar för projektutveckling.
”Att Viscaria utses till ett strategiskt projekt är ett tydligt erkännande av gruvans betydelse för Europas kopparförsörjning. Beslutet stärker vår position i arbetet med att återöppna gruvan och etablera en modern kopparproduktion i Sverige. Vi bedömer att det faktum att gruvan är välfinansierad och planeras att öppna 2028 har bidragit till beslutet. Med InfraVia som strategisk investerare har vi dessutom en långsiktig och finansiellt stark partner som delar vår ambition att utveckla Viscaria till en betydande europeisk kopparproducent”, säger Jörgen Olsson, vd för Viscaria.
CRMA ska stärka Europas försörjning av kritiska råvaror genom att främja projekt av betydelse för EU:s industriella konkurrenskraft, elektrifiering och energiomställning. Koppar är särskilt viktig för utbyggnaden av elnät och förnybar energi samt för samhällets elektrifiering.
Nyheter
Miljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft
Miljöpartiet i England och Wales slutar vara motståndare till kärnkraft, detta efter en omröstning bland medlemmar. Det är en kraftig omsvängning för partiet. Man är inte entusiastiska anhängare av kärnkraft nu, men man har prioriterat upp hur viktigt man tycker det är att begränsa koldioxidutsläpp. Partiet anser att befintlig kärnkraft är rimlig i den relationen och man är villig att titta på ny kärnkraft från fall till fall, och framför allt är det nu fritt fram för partiets parlamentsmedlemmar att ha åsikter och ta beslut i frågan.
Storbritannien har över åren minskat sin elproduktion kraftigt, utvecklingen är mer lik ett Ukraina i krig än något annat land.
Elpriserna i Storbritannien är nu höga, både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Delvis hanterar landet situationen genom att importera mer elektricitet. Men i det stora hela så går det inte att bygga elintensiva industrier och datacenter i stor skala i landet, sådant måste man till stor del överlåta till andra länder i världen.
Nyheter
Kanada vill få fart på oljesanden igen
Kanadas premiärminister Mark Carney och Albertas premiärminister Danielle Smith vill skapa förutsättningar för en ny period av tillväxt i landets oljesandsindustri. Ett centralt steg är den planerade Pacific Link-pipelinen, som ska kunna transportera omkring en miljon fat olja per dag från Alberta till en exportterminal på Kanadas västkust.
Carney deklarerade i veckan att projektet ligger i Kanadas nationella intresse. Det innebär att det får en snabbare och mer samordnad prövning genom den federala myndighet som hanterar stora infrastrukturprojekt.
Målet är att ge oljesandsproducenterna bättre tillgång till exportmarknader, inte minst i Asien. Samtidigt har flera energipolitiska förändringar som infördes under den tidigare regeringen tagits bort, vilket regeringen menar förbättrar förutsättningarna för investeringar.
Kanada vill dock undvika att upprepa problemen från den stora oljesandsboomen under 2000-talet och början av 2010-talet. Då ledde kraftigt ökade investeringar till bland annat stigande kostnader, arbetskraftsbrist och bostadsbrist i Fort McMurray.
Den här gången vill regeringarna i stället åstadkomma hållbar tillväxt genom effektivare produktion, ny teknik och bättre planering av infrastrukturen. Bland annat används autonoma lastbilar redan inom oljesand, vilket kan öka produktionen utan samma behov av inflyttad arbetskraft.
För Kanada handlar satsningen inte bara om att bygga en pipeline. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ökade investeringar i oljesanden och samtidigt bygga ut vägar, annan infrastruktur och arbetskraftskapacitet i en takt som industrin och samhällena klarar av.
-
Nyheter3 veckor sedanÅr 2035 kan datacenter i USA förbruka mer naturgas än Japan och Tyskland tillsammans
-
Nyheter4 veckor sedanVarför det en gång så mäktiga OPEC förlorar inflytande
-
Nyheter2 veckor sedanKanada vill få fart på oljesanden igen
-
Analys2 veckor sedanOil prices are rising, but a picture of the future ME order may start to emerge
-
Nyheter5 dagar sedanViscariagruvan får strategisk status av EU
-
Nyheter1 vecka sedanMiljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft
-
Analys1 vecka sedanThe price of crude oil in Europe today is $140/b
-
Analys20 timmar sedanThe Trump diesel charade






