Nyheter
Mjölk – inte bara bra för benen…
En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.
Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter
Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA
Produktion och priser på mjölk
Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA
Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.
Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.
Historiska mjölkpriser 2003 – 2006
Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.
Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?
- McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
- Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
- Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.
Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?
- Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
- AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.
Nya exportmarknader
En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.
Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.
Handel i mjölkterminer
Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.
- Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
- Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
- Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
- Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.
I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.
Milk Class III
Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.
Mjölk klass III går till leverans varje månad året om
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.
Daily Price Limit
0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.
Trading Hours
- Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
- Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange
Last Trading Day
Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.
Leveranskvalité
Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.
Klass IV-mjölk
Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.
Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.
Daily Price Limit
0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.
Trading Hours
- Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
- Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.
Last Trading Day
Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.
Leveranskvalité
Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.
Nyheter
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
Meta, som bland annat driver Facebook och Instagram, har idag skickat ut en öppen förfrågan till kvalificerade kärnkraftsutvecklare. Meta vill vara med och bygga 1-4 GW ny kärnkraft till tidigt 2030-tal. Detta för att möta behovet från AI och leva upp till hållbarhetsmål.
”Att stödja utvecklingen av ren energi måste fortsätta att vara en prioritet när elnäten expanderar för att tillgodose växande energibehov. På Meta tror vi att kärnenergi kommer att spela en central roll i övergången till ett renare, mer tillförlitligt och diversifierat elnät. Det är därför vi idag meddelade att vi kommer att släppa en begäran om förslag (RFP) för att identifiera kärnkraftsutvecklare som hjälper oss att uppfylla våra AI- och hållbarhetsmål.”
Meta skriver att deras mål är att addera 1-4 GW ny kärnkraftskapacitet i USA som ska levereras med i början av 2030-talet. Företaget vill identifiera utvecklare som kan bidra till att påskynda tillgängligheten av nya kärnkraftsgeneratorer och skapa tillräcklig skala för att uppnå väsentliga kostnadsminskningar genom att använda flera enheter, både för att tillgodose Metas framtida energibehov och för att främja en bredare minskning av koldioxidutsläppen i branschen. Företaget tror att samarbete med partners i slutändan kommer göra det möjligt att designa, konstruera, finansiera, bygga och driva dessa kraftverk, samt att säkerställa det långsiktiga tänkande som krävs för att påskynda kärntekniken.
Det högre kapitalbehovet gör att Meta engagerar sig tidigare i processen
Meta kostaterar att jämfört med till exempel sol- och vindenergi är kärnkraftsprojekt mer kapitalintensiva, tar längre tid att utveckla, omfattas av fler myndighetskrav och har en längre förväntad livslängd. Meta skriver att det innebär att de måste engagera sig tidigare i kärnkraftverkens utvecklingscykel och ta hänsyn till kärnkraftens förutsättningar när man skriver avtalen.
Det vill säga, Meta behöver stora mängder stabil elektricitet och man vill att den ska produceras fossilfritt. I stället för att vänta på något energibolag helt självmant bygger nya kärnkraftverk som Meta sedan kan köpa elektricitet från så vill Meta ta en aktiv roll i att förverkliga byggnationer. Är det något som Meta inte har brist på så är det kapital.
Nyheter
Stabilt inför vintern på osäker elmarknad
Hösten har präglats av emellanåt kraftig blåst, regn och snö vilket har gett mycket vindkraft och välfyllda vattenmagasin i både Sverige och Norge. Detta ger goda förutsättningar inför vintern. Den första vintermånaden inleds nu med fortsatt svängiga elpriser och stora prisskillnader mellan elområdena.
December inleds med temperaturer något över det normala, välfyllda vattenmagasin och mycket vindkraft vilka påverkar elpriset nedåt.
– I vårt avlånga land finns det stora elprisskillnader, inte bara från timme till timme utan även mellan de fyra elområdena. Även lägre förbrukning under helgerna och högre förbrukning vardagar påverkar elpriset. Det som dock påverkar mest är det oförutsägbara och skiftande vädret som i sin tur skapar såväl elpristoppar som rekordlåga elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften går på 87 procent av total kapacitet. Det har blåst ordentligt vilket har gett mycket vindkraft. Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, fortsätter att öka. Den planerade isläggningen i Lule älv, som görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern, genomförs runt månadsskiftet och leder till kortare tids produktionsneddragning. Begränsningen väntas ha en mindre påverkan på elpriserna mycket tack vare vindkraften. Isläggning för vattenkraft i övriga vattendrag fortsätter under december.
Det råder dock stor osäkerhet på den europeiska elmarknaden. Priset på gas har börjat stiga vilket märks inte minst på de tyska elpriserna som även påverkar södra Sverige och Danmark.
Det kan svänga fort. I dag ser det bra ut men om vädret slår om till kraftig kyla, samtidigt som tillgången på gas minskar kraftigt, kan det ställa till det även på den nordiska elmarknaden.
November 2024 (medelspotpris) | November 2023 (medelspotpris) | |
Elområde 1, Norra Sverige | 24,96 öre/kWh | 60,90 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 18,09 öre/kWh | 60,90 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 66,95 öre/kWh | 82,13 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 84,65 öre/kWh | 84,72 öre/kWh |
Nyheter
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
Kina gör en stor satsning på kol i den västra regionen Xinjiang rapporterar Bloomberg. Xinjiang växer fram som Kinas fjärde hubb för kolproduktion i landet. Produktionskostnaden är väldigt låg, den ligger på omkring 100 yuan per ton, att jämföra med det nationella genomsnittet på 370 yuan. Produktionen förväntas nå över en halv miljard ton i år.
Tidigare har den geografiska platsen varit ett problem eftersom den ligger tusentals kilometer från Kinas megastäder på östkusten. Men i stället för att flytta råvaran eller elektriciteten till östkusten så har Kina flyttat industriproduktion till den billiga energin. Den energislukande produktionen av polykisel för solceller och aluminium drar nytta av tillgången på billig kolkraft och och solenergi.
Kinas kolhubbar Shanxi och Inre Mongoliet producerar vardera över 1 miljard ton kol per år och Shaanxi har växt till över 700 miljoner ton.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter3 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Analys4 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction