Nyheter

Mjölk – inte bara bra för benen…

Published

12 år ago

20 juli, 2011

En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.

Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Produktion och priser på mjölk

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.

Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.

Historiska mjölkpriser 2003 – 2006

Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.

Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?

McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.

Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?

Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.

Nya exportmarknader

En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.

Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.

Handel i mjölkterminer

Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.

Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.

I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.

Milk Class III

Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.

Mjölk klass III går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Klass IV-mjölk

Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.

Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Related Topics:mejeriprodukter mjölk usa

Up Next

Guld som investering – Boktips

Don't Miss

Kinas nya ädelmetallbörs

Click to comment

Nyheter

Egypten planerar att dra sig ur FNs spannmålsavtal

Published

18 timmar ago

24 mars, 2023

Redaktionen

Egyptiska myndigheter har meddelat att landet planerar att dra sig ur ett FNs spannmålsavtal i slutet av juni, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Egypten, en av världens största veteimportörer, undertecknade den multinationella spannmålshandelskonventionen Grains Trade Convention (GTC) vid starten 1995. Egypten har varit medlem i rådet som styr spannmålshandelskonventionen sedan starten 1945 då det hette International Wheat Agreement.

Egyptens begäran i februari att dra sig tillbaka följer en period av turbulens på spannmålsmarknaderna på grund av kriget i Ukraina och oro för livsmedelssäkerhet.

International Grains Council (IGC), som administrerar fördraget, sade att flera delegationer inom IGC är ”förvånade och ledsna över beslutet.” Flera medlemmar kommer sannolikt att be Egypten att ompröva sitt beslut, sade Arnaud Petits verkställande direktör för regeringskonferensen.

Egyptens utrikesdepartement bekräftade att beslutet togs efter att en bedömning av försörjnings- och handelsdepartementen fann de inte att deras medlemskap gav något mervärde.

Flera internationella spannmålshandlare säger att de inte förväntade sig någon inverkan på spannmålsmarknaden, men att symboliskt sett kan Egyptens avgång ses som oroande.

Kriget i Ukraina störde Egyptens veteinköp förra året. Krigets ekonomiska effekter förvärrade också en brist på utländsk valuta i Egypten, vilket ledde till en avmattning av importen, en eftersläpning av varor i hamnar och ett finansiellt stödpaket på 3 miljarder dollar från IMF.

Nyheter

Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa

Published

1 dag ago

23 mars, 2023

Redaktionen

Bluelake Mineral är ett bolag fokuserat på prospektering och gruvutveckling i Norden inom basmetaller, främst koppar, zink och nickel. Bolagets huvudprojekt utgörs av koppar-zink-projekten Stekenjokk-Levi och Joma, samt nickelprojektet Rönnbäcken. Bolagets målsättning på medellång sikt är att sätta minst en gruva i drift eller sälja motsvarande tillgång till en industriell köpare före gruvstart till ett värde som innebär en substantiell värdeökning för aktieägarna. Utöver detta strävar bolaget att bygga en bred portfölj med förstklassiga projekt inom basmetaller varav flera har potential att leda till igångsättning av gruvverksamhet.

Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa och är positionerat för att dra nytta av den gröna omställningen och regulatoriska medvindar.

Nedan är en video där VD Peter Hjorth presenterar verksamheten i samband med att bolaget just nu gör en företrädesemission på 26,5 miljoner kronor.

Nyheter

Fortum och Outokumpu inleder samarbete kring SMR för att titta på möjligheterna att minska stålindustrins koldioxidutsläpp

Published

2 dagar ago

23 mars, 2023

Redaktionen

Fortum, som är ett ledande nordiskt företag inom fossilfri energi, och Outokumpu, som är en global aktör inom hållbart tillverkat rostfritt stål, har signerat ett samarbetsavtal om ny småskalig kärnkraft, SMR, i syfte att minska utsläppen av CO2 från Outokumpus ståltillverkning.

För en framgångsrik omställning är det nödvändigt att storskaligt fasa ur de fossila bränslena ur industri- och transportsektorn. Det är en central del av Fortums strategi. Det gör vi genom bland annat i samarbete med våra partners kring fossilfria lösningar. Syftet med samarbetsavtalet är att bedöma möjligheterna att bygga ny småskalig kärnkraft i Finland. En möjlig placering för SMR är nära Outokumpus största stålverk i Torneåregionen. I det första skedet är målsättningen att identifiera möjliga affärsmodeller och tekniska lösningar för den fortsatta utvecklingen. Eventuella investeringsbeslut fattas i ett senare skede.

– Ska Europa klara utsläppsmålen måste industrins utsläpp reduceras kraftigt ned mot netto-noll, något som förutsätter stora mängder fossilfri el. Norden har goda förutsättningar med sin tillgång till fossilfri el och konkurrenskraftiga priser. Fortum är idag ett av få europeiska energiföretag som redan nu tillförlitligt kan leverera stora mängder fossilfri el till sina kunder. Behovet de kommande decennierna växa mycket och jag är glad för att vi tillsammans med Outokumpu, som är en föregångare inom stålindustrin, kan kartlägga möjligheterna för små modulär kärnkraft i Norden, säger Fortums VD och koncernchef Markus Rauramo.

– Vi ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Att titta på framväxande teknologier, såsom SMR, i vår energiförsörjning, är ett naturligt steg i vår ambition att minska CO2-utsläppen. Förutom vind-, sol- och vattenkraft behöver energiintensiva industrier och hela samhället en stabil och koldioxidfri elproduktion. Idag är kärnkraft det enda alternativet för detta. Därför är vi glada över att utforska möjligheterna som små modulära reaktorer erbjuder tillsammans med Fortum, som en del av vår hållbarhetsresa, säger Heikki Malinen, VD och koncernchef, Outokumpu.

Samarbetsavtalet är en del av Fortums förstudie gällande möjligheterna för ny kärnkraft i Norden. Förstudien inleddes i november 2022. Inom ramen för den tvååriga studien gör Fortum en omfattande undersökning av de ekonomiska, teknologiska, samhälleliga, politiska och lagstiftningsmässiga kriterierna för byggande av både småskaliga och större kärnanläggningar i Finland och Sverige. Fortum tittar även på olika former av nya partnerskap och affärsmodeller för att realisera ny kärnkraft. Som en del av förstudien har Fortum, utöver överenskommelsen med Outokumpu, även träffat samarbetsavtal med brittiska Rolls-Royce SMR, franska EDF, svenska Kärnfull Next och finländska kraft- och fjärrvärmebolaget Helen.