Kopparpriset var uppe över 14 500 dollar per ton, det borde få allas uppmärksamhet skriver Jeffrey Currie. Det är det senaste tecknet på att den fysiska ekonomin omvärderar knappheten i den verkliga världen.

En del av gårdagens kursrörelse speglar spekulation inför tullhöjningar och att metallen flyttas in i amerikanska lager. Men det ger inte hela bilden är han tydlig med.

Metall som fastnat i en del av världen är otillgänglig för alla utanför den delen. Knapphet handlar inte bara om hur många ton som finns, utan om att ha tonen på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Man kan inte bygga datacenter, bygga ut elnät, elektrifiera industrin eller bygga dubbla försörjningskedjor utan koppar. Ändå kan utbudet inte reagera tillräckligt snabbt på grund av samma begränsningar som Jeff Currie har lyft fram tidigare.

Detta är den senaste vändningen i råvarucykeln. Förra månaden var det spannmål. Förra veckan var det diesel. Idag är det koppar.

Väder, krig och politiska beslut har tillsammans skapat ett bristproblem som inte visar några tecken på att lösas enligt Currie. De som tror att priserna kommer att gå ner argumenterar för att metallen finns. Men om den är inlåst i ett lager är den bara en hög med metall.

Den nederländska centralbanken DNB har flyttat 86 ton av landets guldreserver från USA och Kanada till London. Beslutet motiveras med ett allt mer oroligt geopolitiskt läge och behovet av att kunna använda reserverna snabbare i en krissituation.

London ger snabbare tillgång

DNB uppger att guld som förvaras i London är enklare att omsätta än reserverna i New York och Ottawa. London är världens djupaste och mest likvida guldmarknad, vilket gör det lättare för centralbanker att sälja eller låna ut guld vid behov.

Nederländernas totala guldreserv uppgick vid slutet av 2025 till 612,4 ton, värd omkring 72,2 miljarder euro. Efter flytten finns 32,1 procent av reserverna i London, jämfört med 18,1 procent tidigare. Andelen i både USA och Kanada har samtidigt minskat till 18,5 procent vardera.

Geopolitiken bakom beslutet

DNB hänvisar uttryckligen till den ökade geopolitiska oron. Enligt centralbankschefen Olaf Sleijpen handlar flytten om att stärka bankens motståndskraft och beredskap, även om förhoppningen är att reserverna aldrig ska behöva användas i en kris.

Själva överföringen genomfördes mellan mars och augusti. En del av guldet flyttades fysiskt, medan andra delar hanterades genom köp och försäljningar. Mer än 27 ton fysiskt guld transporterades från USA och Kanada till Nederländerna och därefter vidare till London.

Kan fler centralbanker följa efter?

Bedömare konstaterar att centralbanker har flyttat runt sina guldreserver under ungefär ett decennium. Den politiska utvecklingen i USA kan samtidigt göra att vissa länder föredrar andra förvaringsplatser.

John Plassard vid Cite Gestion Private Bank beskriver den nederländska åtgärden som ett sätt att säkerställa mer omedelbar tillgång till guldet vid en kris. Han varnar samtidigt för att ett större skifte från amerikanska förvaringsplatser skulle kunna påverka förtroendet för USA.

Tyskland har exempelvis diskuterat säkerheten kring sina guldreserver i New York, men Bundesbank har hittills valt att behålla sina reserver där.

Mindre blåst och regn innebär också mindre vindkraft och lägre vattennivåer. Detta i kombination med mindre kärnkraft har minskat tillgången på el och höjt elpriserna. Även prisskillnaderna har ökat mellan norra och södra Sverige med anledning av flaskhalsar i nätet. Det gör att det är svårare att föra billig el från områden med överskott till områden med större behov. Mer ostadigt höstväder med mer nederbörd och blåst kan dämpa elpriserna.

Månadsmedelpriset för augusti på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 66,67 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 38,77 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige.

– Augusti blev dyrare än de två föregående åren. Kraftproduktionen har varit lägre och när det regnar mindre i områden med vattenkraft behöver man hushålla med vattnet så att det ska räcka till vintern. Men får vi mer nederbörd och framförallt att det blåser mer, så kommer det att direkt påverka elpriset nedåt men det gör också att priserna blir mer volatila, det vill säga mer svängiga, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger just nu 70 procent av installerad kapacitet men kommer att sjunka till drygt 50 procent i september bland annat med anledning av planerat underhållsarbete. Södra Norge har väldigt låga vattennivåer vilket även slår över på priserna i södra Sverige. De svenska vattennivåerna ligger på normalen vilket dämpar elpriset i norra Sverige.

Flaskhalsarna i elnätet gör att elöverföringen från norr till söder är begränsad. Idag är en tredjedel av elanläggningarna äldre än 40 år och närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Svenska Kraftnät planerar att investera 70 mdr kronor åren 2027–2029, samtidigt som Vattenfall Eldistribution fram till 2030 planerar att investera 47 mdr kronor i region- och lokalnätet.

Oljepriset har ökat men även gaspriset har stigit betydligt på kontinenten med anledning av låga lager, konkurrens om flytande naturgas och oro för leveranser genom Hormuzsundet. Eftersom elmarknaden är sammanlänkad kan även de nordiska elpriserna påverkas, framförallt södra Sverige.