Nyheter
Kommer USA tillåta export av råoljan i framtiden?

En av de direkta följderna av den förbättrade energitekniken och den massiva tillväxten av oljeproduktionen i USA är en förnyad och laddad debatt kring huruvida USA skall ta bort sitt mer än 40 år gamla förbud mot export av råolja. Detta diskuterades bland annat av U.S. House Agriculture Committee den 8 juli i år när CME Groups styrelseordförande och koncernchef Terry Duffy vittnade. Duffy säger att det nuvarande förbudet som inrättades efter oljeembargot 1973 inte längre fyller de uppsatta målen.
Förbudet ansågs vara ett klart fall av en ändamålsenlig politik när det begav sig. Med facit i hand har det emellertid visat sig att förbudet istället för att skydda den amerikanska marknaden från volatila prissvängningar och begränsa USAs beroende av råoljeimport från andra länder istället lett till att detta konstgjorda hinder skadar de producenter som utvinner olja från skifferrika områden ibland annat North Dakota och Texas. Förbudet har segregerat den amerikanska råoljan från den globala marknaden, något som har skapat en snedvridning av priset som i sin tur har lett till skeva investeringsbeslut och ger utländska producenter ett försprång mot de amerikanska. Det är alltså motsatsen till vad som var tänkt.
Handlas på NYMEX
Den segregerade amerikanska råoljan handlas på råvarubörsen NYMEX under namnet West Texas Intermediate (WTI). Denna råolja fungerar vid sidan av Nordsjöoljan Brent som ett av de två primära globala riktmärken för oljepriset. I sitt vittnesmål sade Duffy att USA har en av de mest avancerade finansiella marknaderna i världen som redan prissätter råolja världen över. Han fortsatte med att säga att ett upphävande av förbudet skulle göra det möjligt för USA att bli ett centrum för den globala handeln med råolja. Han avslutade med att säga att den amerikanska kongressen bör upphäva förbudet mot råoljeexport och anpassa USAs energipolitik till dagens marknadsdynamik.
Uppmaningen till ett slut på förbudet kommer i en tid av en aldrig tidigare skådad oljeproduktion i USA. Energy Information Administration (EIA) förväntar sig att den amerikanska produktionen av råolja skall öka till 9,2 miljoner fat per dag under 2016. Detta gör USA till världens tredje största producent efter Saudiarabien och Ryssland.
Förslag i senaten och i Representanthuset
Samtidigt har förslag om att upphäva förbudet lagts fram i både senaten och det amerikanska representanthuset. Förslaget lades ursprungligen fram av Lisa Murkowski (R-Alaska) medan det i representanthuset lades fram i kombination av U.S. House Agriculture Committee ordförande Mike Conaway (R-Texas) och Henry Cuellar, (D-Texas).
Den amerikanska råoljan samspelar med den globala marknadens prissättningar, och det finns en rad studier som visar att USA kommer att gynnas av ett upphävande av exportförbudet.
Ytterligare arbetstillfällen: Det amerikanska energikonsultföretaget IHS anser att ett upphävande av exportförbudet kommer att skapa cirka 124 000 nya arbeten årligen under perioden 2016 och 2030.
Lägre bensinpriser: Exporten kan komma att leda till lägre oljepriser globalt, något som i sin tur skulle leda till lägre bensinpriser. Vid det vittnesmål som Harold Hamm, grundare av Continental Energy, gav för US. House Agriculture Committee kallade han förbudet för en fruktansvärd kvarleva från Nixons era som skadar den amerikanska ekonomin och gör att de inhemska bensin- och dieselpriserna är högre än vad de borde vara.
En ökad inhemsk produktion: Studier utförda av Government Accountability Office visar på möjliga produktionsökningar på mellan 130 000 och 3,3 miljoner fat råolja per dag. Rapporten från Government Accountability Office visar också på att ett upphävande av förbudet kommer att leda till en expansion av den amerikanska ekonomin.
Bättre handelspolitik: USA exporterar redan jordbruksgrödor och energikällor som raffinerad bensin och destillat. I en rapport som tagits fram av Council on Foreign Relations framgår det att den amerikanska ekonomin kan komma att växa med upp till 15 miljarder dollar per år från och med 2017 om förbudet mot export av amerikanska råolja hävs. Rapporten visar även på att USA skulle stärka sin ställning på andra handelsområden om landet är en oljeexportör.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige