Kinesisk efterfrågan på majs når rekordnivåer

Kina ökar efterfrågan på majs - Priset på råvaran stigerUnder det första halvåret 2011 har vi sett hur prisutvecklingen på majs har överträffat det mesta på råvarumarknaderna vilket fått Standard & Poors Agriculture Index att stiga med 60 procent på ett år. Nu omfattar detta index endast åtta råvaror vilket gör att en enskild produkt kan få stor påverkan på utvecklingen av detta. Torka och översvämningar, tillsammans med uppgifter om att Kina kommer att konsumera 47 procent mer majs i år än vad landet gjorde för ett decennium sedan är faktorer som drivit upp priset. Den kinesiska efterfrågan är nu så pass stor att landet efterfrågar mer majs än vad Brasilien, världens tredje största producent, mäktar med att leverera.

Faktum är att detta är ett ganska signifikant exempel på de problem som världen står inför, hur det i dag efterfrågas mer livsmedel, energi och andra råvaror än vad som faktiskt produceras runt om i världen. Att vi lagt till energi i detta stycke är faktiskt medvetet då en stor del av världens majsproduktion används till biobränslen. Under juni 2011 kunde vi ta del av uppgifter från det amerikanska jordbruksdepartementet som visade på att den amerikanska skörden skulle stiga med 5,6 procent, eller totalt 866,2 kubikton medan efterfrågan från de amerikanska konsumenterna skulle stiga till 871,7 kubikton.

Hur priset kommer att utvecklas framåt beror bland annat på vad som händer under juli och augusti, två mycket viktiga månader för de flesta jordbruksprodukter eftersom en så pass stor del av skördens väl och ve hänger på vad som händer just då.

Ökad kinesisk efterfrågan

Redan under våren stod det klart att den kinesiska efterfrågan på majs skulle komma att öka dramatiskt, vilket är en följd av landets ökade välstånd och växande medelklass som konsumerar allt mer kött. Kina är redan världens största importör av sojabönor som också är en viktig ingrediens i djurfoder, vilket fått dessa två råvaror att stiga kraftigt i värde. Vi kommer därför med största sannolikhet att få se förändringar i den agrara utbuds- och efterfrågeekvationen, samtidigt som nya handelsflöden etableras.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top