Följ oss

Nyheter

Historisk ökning i efterfrågan av järnmalm

Publicerat

den

Järnmalm bearbetas

Amerikanska stålföretag började efter andra världskriget i allt större utsträckning att investera i gruvdrift internationellt av rädsla för uttömning av inhemska järnmalmstillgångar.

USA: s andel av den totala världsproduktionen av järnmalm minskade från 40,5 procent 1950 till 9,9 procent 1977. Detta kan jämföras med att USA endast importerade 7,2 procent av järnmalmen till sin tillverkningsindustri under år 1950. År 1977 hade denna siffra stigit till 32,3 procent vilket bland annat hade sin grund i förändrade förhållanden på världsmarknaden för järnmalm.

En viktig orsak till den förändrade utvecklingen på den internationella järnmalmsmarknaden var kraftigt minskade kostnader för transporter. Nya malmfartyg framställdes med en betydligt större kapacitet än de fartyg som fanns tillgängliga före andra världskriget. Detta gjorde att handeln med järnmalm på mer långväga avstånd ökade. Det är således nu möjligt att konkurrera med producenter i andra världsdelar, något som inte alltid varit fallet tidigare.

Under de senaste årtiondena har vi märkt ett ökat inslag av statsägda företag inom gruvsektorn världen över. I såväl Brasilien, Chile, Indien, Liberia, Mauretanien, Peru, Sydafrika, Sverige och Venezuela har staten under efterkrigstiden involverade sig i gruvverksamhet dels för egen del eller i samarbete med något privat gruvföretag.

Det största statsägda företaget i världen inom järnmalmsektorn i slutet av 1970-talet var Comphanhia Vale do Rio Doce (CVDR) vilket bildades av brasilianska staten 1940. Företaget hade under 1978 en total järnmalmsproduktion på 50,7 miljoner ton järnmalm.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Den internationella järn- och stålindustrin efter andra världskriget förändrades alltså drastiskt under efterkrigstiden. Inslagen av vertikal integration mellan järnmalm och stål, som före andra världskriget hade varit vanligt förekommande, minskade.

Den internationella järnmalmsmarknaden efter andra världskriget blev inte någon helt fri marknad med ren konkurrens utan marknaden kännetecknades fortfarande av ett oligopol.

En effekt av utvecklingen på den internationella järnmalmsmarknaden var att ett allt större antal stål- och gruvföretag gick in i stora gruvprojekt världen över. Detta inverkade även på företagens val av strategier för direktinvesteringar i andra länder. Allt fler företag gjorde direktinvesteringar i gruvdrift utomlands för att diversifiera verksamheten snarare än för att säkra varutillgångar för sin tillverkning som låg längre fram i produktionskedjan. I dag ser vi att pendeln har svängt åt andra hållet. De företag som finns i dag söker i en allt större utsträckning att ersätta den malm som bryts genom ytterligare prospektering, alternativt köp av andra bolag och fyndigheter.

De studier som det amerikanska analysföretaget Metal Strategies Inc publicerat i STEEL INDUSTRY OUTLOOK visar på att efterfrågan på stål nästan fördubblats under de senaste tio åren. Vi konstaterar att det som kan komma att få denna efterfrågan att öka ytterligare är tillväxten i den kinesiska ekonomin, men också av Indien som seglar upp som en större köpare. Vi har valt att göra en jämförelse mellan ett antal produkter i Sverige, USA, Storbritannien och Kina.

De senaste data som vi fått tag på visar att det år 2006 fanns 75,000 kilometer järnväg i Kina. För att få ett bättre perspektiv på denna siffra ställer vid denna i proportion till det svenska järnvägsnätet. En uppskattning gjord i början av 2009 visar på att det finns ca 18,230 km tillståndspliktiga järnvägspår i Sverige. De siffror vi tagit del av indikerar att Kina planerade att addera ytterligare 16,000 kilometer järnväg under 2010.

Totalt sett visar den plan som härrör sig från 2008 att det kinesiska järnvägsnätet skall öka med 121,000 kilometer fram till 2020. Den totala kostnaden beräknas uppgå till 245 miljarder USD. Varje meter järnvägsspår innehåller mellan 57 och 70 kilo stål. De planer som finns innebär att det kommer att finnas en konstant efterfrågan på stål de närmaste åren, en produkt som kräver järnmalm.

I denna tabell har vi valt att innefatta även Ryssland då detta land relativt nyligen genomgått motsvarande utveckling som Kina nu står inför.

Vi har även tagit med motsvarande siffror för Moldavien. Orsaken att vi valde att ta med data från Moldavien i vår jämförelse är för att det visar hur situationen ser ut i Europas allra fattigaste land i dag. Vi tror att det kan ge en bra överblick hur utvecklingen i Kina kan komma att ske. Utvecklas Kina till en standard motsvarande Moldavien innebär detta att järnmalm och dess slutprodukt, stål, kommer att efterfrågas allt mer.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

För att Kina skall kunna redovisa samma siffror som genomsnittet i Moldavien, krävs det 43 miljoner bilar. För att landet skall kunna komma upp i de siffror som de kinesiska myndigheterna prognostiserat att de skall redovisa 2050 krävs det betydligt mer. Sammanlagt så krävs det att landet kommer upp i 450 miljoner fordon. Varje bil har en genomsnittlig vikt mellan 1,000 och 1,200 kilo, varav 65 procent utgörs av järn och stål. Till detta tillkommer i genomsnitt 2 procents koppar i varje fordon, motsvarande två kilo.

Är det då realistiskt att anta att det är Kina och Indien som kommer att bidra till att driva upp priserna på stål, och därmed järnmalm? Ja det är i alla fall vad vi anser. Nedanstående graf visar på att den utveckling som vi ser nu bär stora drag av upprepning av andra ekonomier. Går vi tillbaka så pass lång tid som 110 år och börjar med att jämföra med utvecklingen i USA och Kanada så ser vi att samma sak har hänt i snart sagt varje ekonomi som utvecklats till en betydande industrination sedan dess. Observera att det är stålproduktion som redogörs för i nedanstående bild.

Redan i dag ser vi att Kina är världens största nettoexportör av stål – en produkt som utvinns av järnmalm. Diagrammet visar hur efterfrågan på stål från Kina kan komma att förväntas minska i framtiden, men då ser vi hur tillväxten i den indiska ekonomin tar fart.

Observera att under 2007 exporterade Kina sammanlagt 70 miljoner ton stål, medan exporten endast uppgick till 17 miljoner ton. På endast några år har Kina därmed blivit en av världens största exportörer av stål, från att tidigare ha varit en nettoimportör. För att tillverka stål krävs järnmalm och vi gör bedömningen att vi kommer att tvingas vänja oss vid att det kommer vara den kinesiska och indiska marknaderna som kommer att styra priset på järnmalmen.

Nyheter

Bidragen till sol- och vindenergi skenar i höjden, Tyska staten drar i nödbromsen

Publicerat

den

Bidragspengar regnar över vindkraft och solceller

Tyska staten garanterar ett minimipris för elektricitet producerad av vind- och solkraftverk. Bidragen har skenat i höjden och förväntas i år uppgå till 20 miljarder euro, det är dubbelt så mycket som prognosen som gjordes så sent som i oktober förra året. Nu drar staten i nödbromsen.

Från och med januari kommer medelstora och stora producenter av elektricitet från förnybara källor inte längre att få bidrag när elpriset är negativt.

Det är uppenbart en väldigt nischad nödbroms som staten drar i, så bidragen kommer att fortsätta att flöda på enorma nivåer. Men en av de mest extremt destruktiva formerna av bidrag rundas nu i alla fall av.

En konsekvens av detta borde kunna vara att elproducenter blir piggare på att installera stora mängder batterier. Det är i alla fall en kalkyl som nu blir relativt sett bättre.

Fortsätt läsa

Nyheter

Vad den brasilianska realens svaghet betyder för råvarumarknaden

Publicerat

den

Brasiliens välkända stad

Den brasilianska realen (BRL) har varit en av världens sämst presterande valutor 2024. Detta följer på oro över regeringens utgiftsplaner. Den brasilianska realens svaghet kan tynga jordbruksråvaror.

Brasilien föder en allt större del av världen

Latinamerikas största ekonomi är en av världens största exportörer av socker, majs, sojabönor, apelsinjuice, nötkött och kaffe. Landet är även en stor producent av jordnötter, och har också utvecklat en stam av tropiskt vete.

Brasiliens leveranser av dessa livsmedel färdas över hela världen, med särskilt starka flöden till Östasien. Brasiliens jordbrukstransporter betyder att den brasilianska realen är en viktig faktor som har en stor påverkan på råvaruterminspriserna. Detta är särskilt fallet för socker i år, där Brasilien kommer att leverera 75 procent av världens råsocker 2024.

Realen har fallit med tolv procent

Den brasilianska realen har varit en av världens sämst presterande valutor 2024. Vid början av året var växelkursen på den amerikanska dollarn på 4,85 och den har sedan deprecierats med 12 procent för att nå 5,43 i skrivande stund.

Denna prissvaghet ser ut som en förändring i karaktär för realens beteende. Efter ett decennium av svaghet på 2010-talet, som kulminerade i en devalvering från 1,5 BRL mot USD till 6, har realen ägnat 2020-talet åt att handlas i sidled nära 5 till USD, en period av relativt lugn och stabilitet. Men detta ser ut som att förändras, och det är möjligt att BRL återvänder till 6 mot USD under de kommande månaderna.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Inom Brasilien finns det en ökande oro över regeringens avsikt att spendera tungt. Ekonomer påpekar att de statliga utgifterna ligger kvar på pandeminivåer. De senaste ändringarna av det federala skattelättnadssystemet, som drabbar jordbrukssektorn hårt, har ökat oron, liksom Roberto Campos Netos kommande avgång från centralbanken i december. Han kommer sannolikt att ersättas av någon som är mer mottaglig för regeringens skatte- och utgiftspolitik, snarare än att försöka minska skulden. Detta kan avskräcka investeringar i Brasilien.

En svagare real skulle göra brasilianska jordbruksråvaror billigare i USD när de säljs till resten av världen. Detta innebär att brasilianska producenter kan säkra sina produkter till lägre nivåer i USD; deras produktionskostnad i dollar kommer också att vara lägre. Detta har potential att tynga råvaror där Brasilien är en stor leverantör, som till exempel socker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Guld når sin högsta prisnivå någonsin

Publicerat

den

Priset på guld nådde idag sin högsta nominella nivå någonsin i USD och passerade där med det tidigare rekordet som sattes i slutet av maj. Spotpriset på guld är nu 2468,68 USD och väljer man att titta på frontmånadsterminen så ligger priset på 2473,60 USD.

Prisuppgången kommer efter inflationen i USA saktar ner vilket leder till förväntningar om att centralbanken ska sänka räntan, vilket brukar gynna guld.

Sedan kan man även läsa in alla möjliga vinklar kring Donald Trump. Man kan tänka sig att ekonomin sätter fart vilket skulle gynna alla tillgångar. Man kan även tänka sig att han genomför vad han sagt vilket skulle öka på inflationen. Sedan finns även vinkeln att Trump vill sänka värdet på dollarn, vilket då skulle öka guldpriset i dollar, vilket dock för en svensk investerare är något av ett nollsummespel.

Något som är värt att följa upp är statistiken för hur ETF-investerare agerar. Det här året har hittills varit konstigt då ETF-investerare sålt guld samtidigt som guldpriset gått upp, något som inte brukar hända. Skulle ETF-investerarna vara tillbaka så skulle det vara en stor vändning.

Graf över guldpriset
Graf över spotpriset på guld i USD.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära