Nyheter
Intergalaktiska gruvor ska bli en realitet
Ett nytt bolag, Planetary Resources, som bland annat har finansierats av Larry Page, en av Googles grundare, har nu för avsikt att påbörja prospektering och brytning av metaller och mineraler i rymden. Tanken är att utnyttja robotar som skickas ut till mineral- och vattenrika asteroider där utvinningen skall äga rum. Redan 2014, inom loppet av två år, är det tänkt att rymdteleskop ska börja cirkla kring den första asteroiden för att undersöka tillgångarna.
En av grundarna till detta bolag, Peter Diamandis, sade nyligen i en intervju som han gav Financial Times, att en stor del av de upptäcktsfärder som gjordes som sedan ledde till att nya världsdelar upptäcktes gjorde det för att deltagarna drevs i sitt sökande efter naturresurser.
Planetary Resources kommer att fokusera på två områden, dels vatten, dels den så kallade platina-gruppen av metaller. Denna grupp består av metallerna ruthenium, rhodium, palladium, osmium, iridium och platina själv. Alla dessa metaller har liknande fysiska och kemiska sammansättningar och förekommer dessutom ofta i samma fyndigheter.
Vatten kommer inte att bli svårt att utvinna då det finns gott om ”våta” asteroider i rymden med höga vattenhalter och relativt spröda stenformationer vilket gör att det går att värma asteroiderna och destillera det vatten som då frigörs. Vattnet skall kunna användas till bland annat raketbränsle och genom att använda olika typer av solpaneler ska detta kunna låta sig göras på ett sådant sätt att energi skapas vilket i sin tur skall komma att minska prospekteringskostnaderna. Det finns emellertid ett par detaljer som vi i dag inte vet tillräckligt mycket om för att kunna kommentera om detta verkligen kan fungera. Till att börja med så kommer det att krävas ett fungerande system som kan bryta ned och dela upp vattnet till väte respektive syre som sedan skall användas till raketbränsle. Det är en svår och farlig process här på jorden – och hindren är garanterat inte färre ute i rymden och utan mänskliga operatörer.
Med brytning av metaller är det dessutom ännu fler utmaningar som dessa prospektörer ställs inför. Som tidigare påtalats så finns det en stor mängd sällsynta och efterfrågade mineraler där ute men det betyder inte att gruvdrift kommer att bli en enkel sak. Kännedomen om kvalitén på denna malm är okänd, så kan affineringen av den samma komma att bli det, speciellt på mindre stabila asteroider som till stor del består av grus. Även om detta problem går att lösa är nästa problem att få de färdiga produkterna tillbaka till jordens yta vilket kommer att testa systemet på allvar. Räkna emellertid med att fraktkostnaderna kommer att bli höga här.
Vän av ordningen säger att priset för frakten inte är så pass allvarligt eftersom platinakursen är så pass hög just nu. Grundarna bakom Planetary Resources hävdar att en enda asteroid kan komma att generera mer platina och andra värdefulla metaller än som har brutits på jorden sedan tidernas begynnelse vilket gör att kostnaderna per troy ounce sjunker betydligt. Det är här det stora problemet kommer att uppstå eftersom vi kan förvänta oss ett kraftigt prisfall på platina när gruvdriften väl har påbörjats och marknadens aktörer förstår vad som kommer att tillföras i fråga om utbud.
Detta är inget nytt, det var exakt samma sak som inträffade när Spanien etablerade sina kolonier i Sydamerika och började prospektera och utvinna ädelmetaller. Eftersom conquistadorerna på ett ganska handgripligt sätt uppmuntrade indianerna till att bryta guld och silver ledde detta till att en rad nya gruvor öppnades vilket i sin tur ledde till en skenande inflation i Spanien när alla dessa metaller kom ut på marknaden. Det finns de som säger att vi fortfarande ser effekterna av detta i den spanska ekonomin i dag. Med tanke att priset på platina redan är instabilt är det sannolikt att anta att det kommer falla fritt när det första skeppet återkommer till jordens yta med fyllda lastrum.
Ett annat problem som inte tagits upp är det legala problemet. Det kan mycket väl vara så att dessa planer strider mot Outer Space Treaty från 1967 enligt vilka alla himlakroppar tillhör hela mänskligheten varför ingen enskild individ eller enskilt företag kan kräva äganderätten.
Det finns emellertid skäl att anta att detta kommer att kunna fungera, på ena eller andra sättet om än inte riktigt på det sätt som det var planerat. Att komma ut i rymden är ett måste eftersom vi redan har nått gränserna för den befolkningsmängd som jorden kommer att kunna försörja och då har vi ännu inte sätt att befolkningsökningen har slutat eller ens avtagit. Vi kommer att behöva rymdens resurser för att kunna fortsätta utvecklas, överleva och expandera.
Grundarna bakom Planetary Resources är uppriktiga nog att inse att de kommer att göra misstag och säger att de kanske kommer att misslyckas men att andra företag då kommer att ta över manteln efter dem. En parallell dras till Internetbubblan som kulminerade år 2000, där vissa förlorade allt medan andra företag inte bara överlevde utan tjänade stora pengar. Samhället gynnades i sin helhet av denna expansion.
I framtiden kan detta mycket väl komma att visa sig vara en guldgruva eftersom många av de råvaror som det råder brist på här på jorden förekommer i en betydligt högre omfattning i rymden. Frågan är inte om det går att utvinna dessa på ett kostnadseffektivt sätt utan när.
Som en not kan nämnas att i sci fi-komedin Iron Sky som hade premiär under 2012 så förekom det gruvor på månen i vilka det utvanns Helium 3. Frågan är om det verkligen är science fiction så pass länge till. Det skall också nämnas att en av de delägare som finns i detta bolag är regissören James Cameron som ligger bakom storfilmen Avatar i vilken människorna letade unobtainium på planeten Pandora.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys4 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter3 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter3 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter3 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Analys2 dagar sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer

