Nyheter
Intergalaktiska gruvor ska bli en realitet
Ett nytt bolag, Planetary Resources, som bland annat har finansierats av Larry Page, en av Googles grundare, har nu för avsikt att påbörja prospektering och brytning av metaller och mineraler i rymden. Tanken är att utnyttja robotar som skickas ut till mineral- och vattenrika asteroider där utvinningen skall äga rum. Redan 2014, inom loppet av två år, är det tänkt att rymdteleskop ska börja cirkla kring den första asteroiden för att undersöka tillgångarna.
En av grundarna till detta bolag, Peter Diamandis, sade nyligen i en intervju som han gav Financial Times, att en stor del av de upptäcktsfärder som gjordes som sedan ledde till att nya världsdelar upptäcktes gjorde det för att deltagarna drevs i sitt sökande efter naturresurser.
Planetary Resources kommer att fokusera på två områden, dels vatten, dels den så kallade platina-gruppen av metaller. Denna grupp består av metallerna ruthenium, rhodium, palladium, osmium, iridium och platina själv. Alla dessa metaller har liknande fysiska och kemiska sammansättningar och förekommer dessutom ofta i samma fyndigheter.
Vatten kommer inte att bli svårt att utvinna då det finns gott om ”våta” asteroider i rymden med höga vattenhalter och relativt spröda stenformationer vilket gör att det går att värma asteroiderna och destillera det vatten som då frigörs. Vattnet skall kunna användas till bland annat raketbränsle och genom att använda olika typer av solpaneler ska detta kunna låta sig göras på ett sådant sätt att energi skapas vilket i sin tur skall komma att minska prospekteringskostnaderna. Det finns emellertid ett par detaljer som vi i dag inte vet tillräckligt mycket om för att kunna kommentera om detta verkligen kan fungera. Till att börja med så kommer det att krävas ett fungerande system som kan bryta ned och dela upp vattnet till väte respektive syre som sedan skall användas till raketbränsle. Det är en svår och farlig process här på jorden – och hindren är garanterat inte färre ute i rymden och utan mänskliga operatörer.
Med brytning av metaller är det dessutom ännu fler utmaningar som dessa prospektörer ställs inför. Som tidigare påtalats så finns det en stor mängd sällsynta och efterfrågade mineraler där ute men det betyder inte att gruvdrift kommer att bli en enkel sak. Kännedomen om kvalitén på denna malm är okänd, så kan affineringen av den samma komma att bli det, speciellt på mindre stabila asteroider som till stor del består av grus. Även om detta problem går att lösa är nästa problem att få de färdiga produkterna tillbaka till jordens yta vilket kommer att testa systemet på allvar. Räkna emellertid med att fraktkostnaderna kommer att bli höga här.
Vän av ordningen säger att priset för frakten inte är så pass allvarligt eftersom platinakursen är så pass hög just nu. Grundarna bakom Planetary Resources hävdar att en enda asteroid kan komma att generera mer platina och andra värdefulla metaller än som har brutits på jorden sedan tidernas begynnelse vilket gör att kostnaderna per troy ounce sjunker betydligt. Det är här det stora problemet kommer att uppstå eftersom vi kan förvänta oss ett kraftigt prisfall på platina när gruvdriften väl har påbörjats och marknadens aktörer förstår vad som kommer att tillföras i fråga om utbud.
Detta är inget nytt, det var exakt samma sak som inträffade när Spanien etablerade sina kolonier i Sydamerika och började prospektera och utvinna ädelmetaller. Eftersom conquistadorerna på ett ganska handgripligt sätt uppmuntrade indianerna till att bryta guld och silver ledde detta till att en rad nya gruvor öppnades vilket i sin tur ledde till en skenande inflation i Spanien när alla dessa metaller kom ut på marknaden. Det finns de som säger att vi fortfarande ser effekterna av detta i den spanska ekonomin i dag. Med tanke att priset på platina redan är instabilt är det sannolikt att anta att det kommer falla fritt när det första skeppet återkommer till jordens yta med fyllda lastrum.
Ett annat problem som inte tagits upp är det legala problemet. Det kan mycket väl vara så att dessa planer strider mot Outer Space Treaty från 1967 enligt vilka alla himlakroppar tillhör hela mänskligheten varför ingen enskild individ eller enskilt företag kan kräva äganderätten.
Det finns emellertid skäl att anta att detta kommer att kunna fungera, på ena eller andra sättet om än inte riktigt på det sätt som det var planerat. Att komma ut i rymden är ett måste eftersom vi redan har nått gränserna för den befolkningsmängd som jorden kommer att kunna försörja och då har vi ännu inte sätt att befolkningsökningen har slutat eller ens avtagit. Vi kommer att behöva rymdens resurser för att kunna fortsätta utvecklas, överleva och expandera.
Grundarna bakom Planetary Resources är uppriktiga nog att inse att de kommer att göra misstag och säger att de kanske kommer att misslyckas men att andra företag då kommer att ta över manteln efter dem. En parallell dras till Internetbubblan som kulminerade år 2000, där vissa förlorade allt medan andra företag inte bara överlevde utan tjänade stora pengar. Samhället gynnades i sin helhet av denna expansion.
I framtiden kan detta mycket väl komma att visa sig vara en guldgruva eftersom många av de råvaror som det råder brist på här på jorden förekommer i en betydligt högre omfattning i rymden. Frågan är inte om det går att utvinna dessa på ett kostnadseffektivt sätt utan när.
Som en not kan nämnas att i sci fi-komedin Iron Sky som hade premiär under 2012 så förekom det gruvor på månen i vilka det utvanns Helium 3. Frågan är om det verkligen är science fiction så pass länge till. Det skall också nämnas att en av de delägare som finns i detta bolag är regissören James Cameron som ligger bakom storfilmen Avatar i vilken människorna letade unobtainium på planeten Pandora.
Nyheter
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.
Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.
Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.
”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”
Nyheter
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.
Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.
Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
-
Nyheter4 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys4 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Analys3 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Analys4 veckor sedan
An Israeli attack on Iran moves closer as Trump’s bully-diplomacy has reach a dead end
-
Analys3 veckor sedan
A shift to surplus will likely drive Brent towards the 60-line and the high 50ies
-
Nyheter2 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys2 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday